1 november, en grönvit helgdag

Idag spelas årets första seriematch inför publik, visserligen inte en hemmapremiär inför 5000 men ändå 300 själar som chansen att heja fram VSK. Kanske den enda matchen i år inför publik då flera regioner inför ytterligare restriktioner och det kan mycket väl införas i Västmanland nästa vecka. Det är en viktig match då VSK befinner sig i ett prekärt tabellläge med bara en poängs avstånd till kvalplats.

Men viktiga kvalmatcher har spelats förr den 1 november, 2015 tog VSK emot Södertälje FK i en direkt avgörande match om vilka av de två lagen som skulle spela i Norrettan följande säsong. Efter halva säsongen hade det sett nattsvart ut, endast sju poäng och VSK såg ut att åka ut. Men efter flera nyckelvärvningar under sommaren gick VSK som tåget och hade mirakulöst fått chansen att hålla sig kvar. Många säger att det var en match direkt avgörande för klubbens överlevnad och att VSK inte skulle klara sig undan en konkurs om det blev degradering. Tusentals grönvita drog på sig sina halsdukar och kraftsamlades på arenan för att bevittna en episk klamp där mer än en serieplats stod på spel.  Fyra spelare är kvar i truppen från den tiden och vi hoppas att de tar sitt ansvar idag och berättar om matchen där de hade klubbens överlevnad på sina axlar och gick ut och vann.

Skulle det finnas grönvita helgdagar skulle 1 november vara en av dessa. Vi bör alla minnas och reflektera över den dagen för fem år sedan, det har varit en resa dit där vi står idag. Inga andra supportrar har upplevt det vi har upplevt. När andra gråter över missade SM guld är vi glada över en säsong där vi inte spelar på idrottsplatser.

I dag är vi 300 som får hedra drömhösten, som vi ska hedra den.