Låt oss knäppa säkerhetsbältet och ta sikte på slutdelen av resan

Sommaren har släppt greppet om tillvaron. Dofter, färger och temperatur bär höstens tydliga prägel. Fotbollen ger sig, parallellt med höstens intrång, in i sitt avgörande skede. Med sju omgångar kvar leder VSK serien med fem poäng före Syrianska.

Det har talats om ångest, och naturligtvis finns det fog för ett sådant påstående, varje match är som en final där så mycket står på spel. Jag känner dock ingen ångest överhuvudtaget. Absolut en viss skopa nervositet, men inte ens nervositeten är den dominerande känslan. Känslorna av otålighet och förväntan är så mycket större. VSK är i ett gyllene läge. Faktiskt ett bättre läge än på väldigt många år.

När vi imorgon äntrar Solid Park och VSK:s hemmamatch mot Sollentuna tvingas vi kanske knyta den Grönvita sjalen lite hårdare för att motstå höstens vindar. Höstens eventuella rusk kommer dock suddas ut av gemenskapen och sorlet från läktarsektionerna. Precis som med nervositeten kommer förväntningarna och otåligheten överträffa höstens skavanker.

Jag vet, man ska akta sig för att ta ut saker i förskott. Det är liksom inte över förrän den där feta damen tar ton. Man kan däremot ha en känsla över vartåt det lutar. Min känsla är god. Mycket god. Fotboll blir inte bättre än när det ska avgöras. Och jag är mycket glad över att VSK ligger fem poäng före och slipper jaga.

Vi har ett bra lag, leder som sagt serien och har enorma muskler vad gäller publikstödet. Saker vi ska dra nytta av nu, när det gäller. Det handlar dessutom inte bara om VSK. Man kan också fråga sig hur konkurrerande Syrianska hämtar sig efter den tunga förlusten mot Carlstad förra helgen?

Imorgon tar vi Sollentuna. Tillsammans. Sedan tar vi resten. Tillsammans. För det är gemenskap som allt kommer att handla om. Elva spelare på planen känns med hjälp av en högljudd och månghövdad läktarskara tolv. Det kommer Sollentuna få känna av imorgon.

Det den här hösten inte kan ge i värme kompenseras av en fotbollshöst som i alla avseenden för tankarna till ett högtryck. Spelarna kommer ge allt på planen, resten bidrar publiken med. Tillsammans bär det långt.

Så låt oss knäppa på säkerhetsbältet och ta sikte på slutdelen av resan. Destinationen känner ni mycket väl till. En destination vi länge försökt nå men vars konturer först nu kan anas, Tydligt.