”Ambitionen måste vara att alla ska sträva efter att bli bättre på det man gör” – Kalle Karlsson, ass. tränare i VSK Fotboll

Tiden rusar iväg och snart står premiären i fotbollen för dörren. Exakt fyra veckor kvar tills domaren blåser igång säsongen för VSK:s del i bortamatchen mot GIF Sundsvall.

Detta faktum innebär också att två tredjedelar av försäsongen har passerat. Matcherna har vi alla sett och man kan läsa om dem här om man vill veta mer hur det gått. Men vad händer bakom kulisserna i laget. Hur ser förberedelserna ut och vad är det man egentligen tränar på?

Viktiga frågor som onekligen kräver sina svar. Då får vi helt enkelt fråga någon som vet. Sagt och gjort – vi tog kontakt med assisterande tränare Kalle Karlsson för att be honom om en uppdatering. Vi passade så klart också på att höra efter med Kalle om hans reflektioner efter hans första tid i Västerås och VSK.

Hur känns första tiden (två månader) som assisterande tränare i VSK Fotboll?

– För egen del känns det väldigt bra, jag njuter verkligen av varje sekund och jag har sagt till mig själv att inte göra misstaget att låta veckorna fladdra förbi utan jag försöker påminna mig varje dag om hur lyckligt lottad jag är som får jobba med det roligaste jag vet i den klubben som hjärtat klappar för, säger Kalle.

– Sedan är det flera anledningar till att känslan är bra, jag har fått lära känna Thomas (Askebrand) som är en jäkla härlig person, Leffe (Berg) kände jag lite sedan tidigare så han visste jag var en bra gubbe. Vi har väldigt roligt ihop i ledarteamet, och sådant tror jag spelarna märker. De märker garanterat om det är tvärtom!

– Även om Thomas försäkrade att jag skulle få stort utrymme när vi samtalade på telefon innan jag skrivit på så vet man ju aldrig hur det blir i praktiken. Men jag tror inte jag hade kunnat få en mer utvecklande och mer skräddarsydd assisterande roll någon annanstans. Jag har verkligen känt förtroende från Thomas från första dagen när vi drog igång i januari, och det är långt från självklart. Jag skulle gissa att det oftare är tvärtom – att assisterande tränare känner sig understimulerade för att de inte får göra nåt mer än att agera bollplank och plocka koner. Det passar mig att planera och driva träningarna, vilket är det som jag själv tycker är roligast, konstaterar Kalle.

– Sedan är det en härlig spelargrupp att jobba med. Man hade ju hört en del om VSK eftersom ryktet sa ”att omklädningsrummet fått en massa tränare sparkade”, men min uppfattning efter två månader är att det är ett riktigt bra gäng.

– Sedan förstår jag givetvis att det är smekmånader i början. De ställer krav, men det är bara positivt tycker jag. Vi behöver ställa höga krav på varandra om vi ska kunna utvecklas som lag och som organisation. VSK:s organisation behöver en blåslampa ibland för jag har följt den här klubben sedan mitten av 90-talet och organisationsmässigt har det inte varit tiptop alla gånger genom åren, om man säger så. Ambitionen måste vara att alla ska sträva efter att bli bättre på det man gör, oavsett om man är spelare, ledare, materialansvarig eller jobbar på kansliet.

VSK Fotboll innebär en nivå upp jämfört med din tidigare tränargärning – vad är de största skillnaderna för dig som tränare att träna ett elitlag?

– Största skillnaderna är utanför planen. Resurserna i Stockholmsfotbollen på mellannivå är katastrofala. På försäsongen tränade vi ibland ute på Bosön till kl 22, man var hemma efter 23 och här har vi en proffsmiljö där vi tränar förmiddagar.

– I Karlberg var jag van med att behöva säkerställa allt. Och då menar jag ALLT – om bussen vad bokad, om vi skulle spela i reservstället, om underställströjorna var nedpackade, om vattenflaskorna var fyllda, om motståndarna fått sin nyckel till omklädningsrummet – plus att vi tränade varje pass året runt på halvplan… Här i VSK kan jag fokusera på min uppgift som tränare och lägga all energi på att utveckla spelarna och laget och det är väldigt skönt, säger Kalle.

– Sedan är spelarna så klart bättre, klarar ett högre tempo och har i många fall fotboll som heltidsjobb så de ska klara en högre kravställning. Ju högre upp man är i seriesystemet, desto bättre behöver man vara på att argumentera för sin sak och sälja in sina idéer. Det är skillnad för varje steg i serietrappan i alla avseenden, men själva träningsupplägget och valet av övningar skiljer sig inte från division 1-2 där jag verkat tidigare.

– Den största skillnaden jämfört med division 2 som jag var i senast är ju annars intresset runt omkring, att vi är stans största lag, att vi har en lokaltidning som följer varje steg vi tar, att vi har en stor supportersajt som skriver långa och genomarbetade texter om våra och konkurrenternas förehavanden. I division 2 kan man jobba hur hårt som helst, men det är ingen mer än närmast sörjande som bryr sig. Men allt runt omkring är ju mest en ”sak” för huvudtränaren, det är inget jag tänker på i min roll som assisterande tränare. Som ”ass” får man jobba rätt ostört, konstaterar Kalle.

Det rapporteras om harmoni i spelartruppen och att träningarna blivit allt mer intensiva när alla nu tillfrisknat från träningslägret – vad är din bild av situationen just nu?

– Ja, det har varit harmoni, och där är jag övertygad om att Thomas ledarskap är en stor faktor. Han är väldigt duktig på att bygga gruppen och få alla att må bra och hans sätt att agera som ledare lockar fram den sidan hos spelarna. Jag är inte säker på att det hade varit samma harmoni med en annan huvudtränare, reflekterar Kalle.

– Rent skademässigt hade vi en period i januari och efter lägret där vi drogs med mycket skavanker och sjukdomar och det påverkade så klart träningarna. Vi kunde inte trycka på så hårt som vi ville de veckorna. Där hamnade vi lite efter i processen.

– Efter lägret har planen varit att skruva upp igen så det har vi gjort. Man vill inte jinxa nåt men situationen börjar ljusna. Filip Täthi fick positivt besked gällande den misstänkta hjärtmuskelinflammationen och preliminära beskeden för Simon Johansson och Brian Span är att de ska kunna varva upp igen kommande veckan. Vi behöver ha en bred trupp för skador kommer att komma under resans gång, säger Kalle.

VSK har börjat försäsongens matchande på ett bra sätt och kom tvåa i sin grupp i Svenska cupen. Vad är dina reflektioner så här långt om vi tänker resultaten vi gjort i cupen?

– Mot IFK Göteborg startar vi väldigt bra försvarsmässigt första tio minuterna och de har inte varit i vårt straffområde när vi från ingenstans bjuder på ett mål. Sånt har man inte råd med mot bra lag för då blir man straffad. Då blev det uppförsbacke, samtidigt som de kunde spela mer avslappnat i ledning. Vi var uddlösa offensivt i den matchen och är inte alls nöjda med att vi inte tog oss till målchanser. Samtidigt var en faktor i den matchen att vi hade haft magsjuka på mer än halva truppen och att ett par spelare startade som inte var fulltränade och egentligen inte borde ha startat (men vi hade inget val på grund av truppläget).

– Mot Sirius gör vi en bra insats, följer matchplanen till punkt och pricka. Får ett tidigt ledningsmål och kan ta matchen därifrån. Försvarsmässigt väldigt stabilt och vi fick se det omställningsspel som varit lagets främsta styrka senaste året.

– Mot Sollentuna börjar vi bra första tio minuterna, gör två mål, men tappar sedan konceptet och gör ingen bra match. När jag skriver detta har jag bara hunnit se första halvlek på video en gång, jag ska kolla lite mer noggrant ikväll. Samtidigt vinner vi med 4–0 utan att spela särskilt bra, vilket vittnar om någon slags styrka.

Nu är det en månad kvar innan premiären – vad jobbar ni vidare med träningsmässigt?

– Vi jobbar parallellt med alla delarna: Vi ska bygga upp spelarna fysiskt och bygga vidare på vår spelidé, offensivt såväl som defensivt. Det finns vissa grundprinciper som vi tryckt hårt på i försvarsspelet och där kan vi fortfarande bli mer konsekventa. Sedan har vi den stora utmaningen att bli bättre på att bryta upp lågt stående motståndare. Det är den utmaningen som alla världens fotbollslag på högre nivå brottas med. Vi har idéer kring hur vi ska göra, sedan får vi se hur långt vi når med den biten i år. Sedan har vi ett storvuxet lag så vi borde kunna bli giftiga på fasta situationer så det ska vi också drilla. Det är mycket vi ska hinna med sista månaden!

Du som följt VSK genom åren – vad kan vi supportrar förvänta oss att se för förändringar i spelet när vi kliver in i seriespel?

– Vi vill vara aggressiva i försvarsspelet. Det är något som Thomas trycker på hela tiden, varje träning, att våga kliva fram i press istället för att avvakta. Det tror jag blir den tydligaste synbara förändringen, vi ska vara intensiva och det ska vara jobbigt att möta oss, säger Kalle.

– Sedan är det säkert en massa andra saker på detaljnivå som vi skruvar på, till exempel hur vi belägger vissa ytor eller hur vi balanserar laget defensivt eller hur vi försöker skapa förutsättningar för kombinationsspel. Det är inte säkert att allt kommer synas supertydligt, men jag hoppas det iallafall syns att vi är mer intensiva i vårt försvarsspel.

Vilka förväntningar ska vi supportrar ha på årets upplaga av VSK Fotboll, spel- och resultatmässigt?

– Vi har inte satt någon målsättning ännu så det vore fel av mig att diskutera det här och nu. Det man kan konstatera är att Superettan är en otroligt jämn serie där många klubbar spänner bågen. Serien kommer, tack vare tv-pengarna, vara bättre i år än förra säsongen. Så vi behöver höja oss. Vi får återkomma i den frågan, konstaterar Kalle.

Du rapporterade under fredagen på Twitter att du ägnade kvällen åt att titta i Wyscout – vad är det du kollar upp?

– Oftast använder vi Wyscout för att kolla upp enskilda spelare, men jag försöker ständigt att förkovra mig genom att hämta inspiration från lag som gör intressanta saker och i Wyscout finns möjligheten att se alla matcher i världen i efterhand.

– Som exempel, Getafe har inte stora resurser, men överträffar förväntningarna i La Liga. Nu spelar de en ganska primitiv fotboll, men det är ändå intressant att se exakt hur de utför sitt försvarsspel eftersom de släpper in så få mål. I fredags kollade jag en specifik match med Getafe.

– Jag ska försöka hinna titta lite på Atalanta, Borussia Mönchengladbach, två andra klubbar som gjort intressanta saker i Europa denna säsong, när jag får tid över. Det finns massor av inspiration att hämta där ute!

Vi tackar Kalle Karlsson för intervjun och avslutar med en liten faktaruta.

______________________________________________________________________________

Ålder: 38.
Familj: Sambo och en ettåring.
Bor: Tills vidare hyr vi en lägenhet i centrala Västerås.
Favoritlag (förutom VSK): Egentligen inget. Mitt första favoritlag i fotboll var italienska Inter eftersom barndomsidolen Lothar Matthäus och även Walter Zenga spelade där. Sedan blev det Manchester United för att jag fick en bok i julklapp av min morfar och läste om flygolyckan ’58, sedan blev det Liverpool 1992 för att jag förälskade mig i högerbacken Rob Jones i samband med FA-cupfinalen. Sedan blev det Man United igen när jag föll för Paul Scholes där runt ’96-97. Men sedan avtog det där andra halvan av 00-talet när jag hade börjat jobba med engelsk fotboll. Idag håller jag inte på nåt lag (förutom VSK).
Drömlag att träna: Inget speciellt, jag trivs bra där jag är nu! Som spelare och tränare hamnar man nog där man förtjänar att hamna.
Hur firar du när du tagit upp VSK i Allsvenskan: Jag vågar inte ens tänka tanken på såna framtida grejer. Visst har jag också drömmar, men jag tror inte på att ”leva i framtiden”, utan jag tror på att jobba så in i helvete hårt dag efter dag och sedan får man hoppas att det lägger en grund för framgångar på sikt.
Föredrar bourbon eller fulöl (rätt svar är bourbon): Inget alls! Jag är faktiskt inte så förtjust i alkohol, tro det eller ej. När jag väl dricker alkohol blir det någon paraplydrink. Min last är Coca-Cola Zero och Trocadero Zero vilket de andra ledarna trackar mig för ständigt! 

Bild: Åke Hedvall