Analys av cupspelet och vägen framåt

Föga oväntat blev Malmö FF för svårt för VSK i ”finalmatchen”. Hemmalaget vann med klara 3-0, siffror som var rättvisa, om än något i överkant då hemmalaget inte skapade mängder med målchanser trots ett markant övertag.

Med det kan vi också summera försäsongen så här långt och cupspelet

Positivt – lag och spel

Grundspelet sitter

Det fina grundspel som vi sett under två års tid sitter och vi får till en bra press, vi kommer runt och skapar mycket målchanser i de flesta matcherna. Vi kan under långa perioder hålla upp ett bra spel mot Malmö FF på bortaplan i första matchen på gräs.

Få målchanser bakåt

Trots vårt i grunden offensiva spel släpper vi till få målchanser bakåt. MFF skapade inte mer än en handfull, Utsikten kanske 2 förutom straffmålet, Skövde i praktiken ingenting. Likaså i träningsmatcherna precis innan cupen. Vi klarar av det låga försvarsspelet bra, men även kontringarna har vi kunnat hantera på ett sätt som jag sett flera lag i Superettan under cupspelet inte alls klara av på samma sätt.

Bra trupp och konkurrens

I gunden har vi en mycket bra trupp, vi har bra konkurrens på flera positioner, och det känns ofta som att när vi byter så kommer det en vass spelare in. Det känns bra inför en lång Superetta där vi vet att jämna matcher i 30 omgångar kommer slita på spelare.

Förbättringsområden – lag och spel

Innermittfältet

Just nu känns innermittfältet som en liten akilleshäl. De som spelar där (just nu mest Karl Gunnarsson och Mohammed Diagne) växer in i det och mot MFF stod båda för bra prestationer (om än med flera ”plumpar”). Men det känns som att vi saknar något, antingen i form av mer kvalitet, eller mer samspel, för det blir inte helt övertygande om att det här kommer räcka för att komma topp-3 i Superettan som det känns just nu. Vi har varit bortskämda med Ask 2023 och Linday 2024, men vi skulle behöva få det här att bli bättre för att känna ett förtroende för mittfältet.

Omställningar

På samma sätt som vi såg 2024 så har vi hittills haft känslan att våra omställningar är alldeles för långsamma, och det behöver ”rullas igång” till backlinjen varje gång vi fått bollen vid till exempel en defensiv hörna. Vi försökte några gånger mot MFF men då var det allt som oftast Jabir som var den som skulle löpa i djupled och det känns inte som det optimala. För att vi inte ska bli lättlästa och hamna i ett läge där vi fiktivt tror att vi är överlägsna i matcherna, för att ändå gå därifrån med en 0-1 förlust så behöver vi bland annat kunna ställa om mycket snabbare då och då.

Cyniska

Det spelade i slutet ändå ingen roll, men sättet som VSK lite missar att vara cyniska efter att MFF ”bara” fick 2-1 mot Skövde är lite talande. Då skulle vi kunnat spela med hela laget som anfallare eftersom ett eller två insläppta mål inte förändrade situationen inför seriefinalen. Det gjorde vi inte utan såg mest nöjda ut med en 2-1 seger.

Vi måste se varje match som en final under 90+ minuter, där minsta lilla sak kan vara skillnaden mellan en seger och en förlust. Ställ inte en varnad spelare ensam längst bak vid offensiv situation exempelvis, ha den snabbaste spelaren längst fram vid defensiv hörna exempelvis. Det finns små detaljer att arbeta på som kan göra skillnaden mellan en andraplats och en femteplats.

Truppen – Utropstecken

Jens Magnusson: Går från klarhet till klarhet och visar att han kan hantera flera roller, men frågan är om han inte är vassast som just 10a. Gör poäng, spelar ofta ganska rakt och har stor spelförståelse! Kommer med all sannolikhet vara helt ordinarie i år.

Julius Johansson: Har överraskat mycket positivt då han faktiskt inte ens tog en plats i Oddevold förra året, och gjorde heller inga mål.

Karl Gunnarsson: Blandar och ger fortfarande, men är fysisk, tar många långa löpningar och visa prov på mycket fina aktioner mot Malmö FF igår. Är samtidigt lite ”valpig” ibland, men kommer tveklöst växa in i det under året. Karl är också bara 19 år gammal.

Truppen – Frågetecken

Alexander Tongla-lad Warneryd: Gick från klarhet till klarhet förra året och man har kännt att en försäljning har varit nästan given. Men har under försäsongen inte alls visat samma driv och framåtanda som förra året utan slarvat mycket. Här hade i alla fall jag hoppats på en stark utvecklingskurva från förra året och trodde han skulle kunna bli vår stjärna om han stannade, men än så länge har han inte rosat marknaden. Är han på väg bort och därför inte spelar 100%igt?

Skadorna: Herman Magnusson skulle vara borta 8 veckor. Har nu varit borta i ungefär 80 veckor (nåja..). Han är mycket saknad med sitt fysiska och resoluta spel. Simon Johansson har inte spelat mycket på slutet heller, hur är den fysiska statusen? Mikkel Ladefoged som vi alla bara väntar få se spela fotboll är borta och Jabir håller inte för 90 minuter, och med en väldigt svag bänk bakom detta så blir det väldigt tunt på anfallssidan. Sist men inte minst är det Simon Gefvert vi vill se med sin frenesi på högerkanten, men kommer en ett år lång skada hämma Greven? Skadesituationen lämnar en del övrigt att önska

Förstärkningar

Ska vi känna oss bekväma med ett favoritskap och en realistisk tro på en topp-3 placering så kommer truppen behöva spetsas till med åtminstone en riktigt vass mittfältare, kanske också med en till anfallare. På wingback-sidan har vi nästan ett överflöd av spelare, men på innermittfältet ser det tunnt ut, och Diagne känns inte helt redo ännu även man klart kan se potentialen där. Låt Diagne få växa in i det och använd lite extra budget för att få in en till mittfältare, i alla fall om vi har en seriös inställning att vi ska slåss om allsvenska platser.

//PS