Analys – Superettan 2018

Nu är det dags att så smått börja fundera på och analysera hur Superettan 2019 kan tänkas sluta. Vi får villigt erkänna att redaktionens analyshjärnor nu beträder okända områden när det är Superettan som ska läggas under lupp. Hjärnorna har länge nog badat i Norrettans siffror och lärt sig hur den serien fungerar. Nu är det nya och andra bullar som ska bakas.

Vi kommer dock att nyttja oss av de analysverktyg och tekniker vi använt när vi analyserat Norrettan. Det kommer komma fler analyser innan säsongen börjar så att vi innan det hela drar igång har tillräckligt med underlag för att göra en kvalificerad gissning hur spektaklet kommer att sluta i november.

I denna analys tittar vi mycket på form. Frågan som ställs är om det är någon skillnad i prestationer mellan vår och höst efter att sommarfönstret skett och om lag haft någon anmärkningsvärd dipp under året och vad det kan bero på. Data som används är från Superettan 2018 samt Div 1 Norra.

Då kastar vi oss rakt in och tittar på hur slutplacering och hur vår- respektive höstformen ser ut så ser vi i tabellen nedan att det finns klara skillnader mellan för vissa av lagen hur formen ser ut över en säsong. Detta blir särskilt tydligt när vi plockar ut de sista 8 omgångarna.

Vi börjar med att titta på de lag som hade en dålig höst.

Vilka lag hade en dålig höst?

I noterar att GAIS och Brage relativt sätt gjorde en dålig höst, framförallt gjorde man en dålig sista fjärdedel av säsongen.

Om vi börjar med Brage hade deras skillnad i prestationer över året förmodligen med den så kallade nykomlingseffekten att göra, den som innebär att första halvan av säsongen går lite extra bra när man är ny i serien. Vi har sett lag tidigare som nykomlingar i Norrettan överraska på våren under sin debutsäsong bara för att rasa ihop under hösten.

Brages ras består till stora delar av att de i omgång 22-28 bara tog 4 poäng på 7 omgångar. Det var också där de tappade hänget på kvalplatsen. I Brages fall beror nog raset på den avklingande nykomlingseffekten i kombination med att man fick några skador samt att man på slutet säkert tappade motivationen till topprestationer då möjligheten att nå kvalplatsen gled laget ur händerna.

Det är lite förvånande att GAIS som ändå var indragna i bottenstriden presterade så dåligt under hösten. Vår erfarenhet är att lag med kniven på strupen normalt sätt kan överprestera lite grann jämfört med våren och skärpa till sig alldeles extra i de sista omgångarna. Men det kunde vi inte se GAIS göra i fjol.

Både Falkenbergs FF och Halmstad BK som var inblandade i toppstriden hade en märkbart sämre höst. En förklaring kan vara att på slutet gällde varje poäng så oerhört mycket och då är det lätt att åka på oväntade poängtapp när spelarna blir mer rädda för att förlora matcherna istället för att vara fokuserade på att vinna dem.

Halmstad BK kommer fortsätta spela i Superettan nästa år. Hade det inte varit för deras sämre höst hade de knipit kvalplatsen och kanske avancerat. Nu blev det istället AFC som knep platsen och gick upp och som framgår av tabellen var man en maskin i serien som tog exakt lika många poäng på säsongshalvorna.

Vilka lag hade en bra höst?

Vi kan se att en liten positiv poängtrend hos Varberg BoIS, Gefle IF och IK Frej under fjolårshösten. Vi bedömer dock att den prestationen faller inom kniven mot strupen effekten och behöver inte betyda något.

Värt att notera när man tänker på årets serie är att Varberg som fick kvala mot Oskarshamn hade en bra höst och gjort bra resultat ändå hade svårigheter mot OAIK i kvalet. Det borde betyda att Mjällby som var överlägsen seriesegrare i den södra Div 1 serien med sitt nuvarande lag kan stå sig helt ok som nykomling i årets serie.

Det som är mest intressant är dock att Värnamo som verkligen gick som tåget under hösten förlorade kvalet mot Syrianska.

FK Värnamo var som sagt fjärde bästa lag i Superettan under hösten men de åkte ur i kvalet mot Syrianska FC. Utifrån denna information kan vi ändå tolka det som att SFC håller en bra nivå som ändå klarar av att vinna mot ett av de bättre höstlagen i Superettan. IFK Värnamo tog faktiskt 27 poäng under hösten mer än vad Landskrona BoIS och Gefle IF gjorde på hela säsongen.

Det är så klart inte rimligt att tänka sig att Syrianska därmed kommer vara ett topplag i årets SE-serie, men det går nog att säga att det är ett lag som inte kommer att göra bort sig.

Detsamma kan nog sägas om VSK som trots allt gjort bättre ifrån sig jämfört med Syrianska både över helåret, vår- och höstsäsongen. Det är så klart alltid vanskligt att dra för stora slutsatser utifrån resultatet av två kvalmatcher, men att Syrianska och VSK kommer att spela jämnt med lagen runt kvalplats i årets serie, sett över hela säsongen, är fullt rimligt att tänka sig.

Form
För att få en bättre bild av lagens formsvackor över hela säsongen använder vi oss av en klassiker där vi tittar lite djupare på hur poängskörden sett över fem omgångar med ett rullande medelvärde av poängskörden. På detta sätt kan vi hitta kortare formsvackor eller formtoppar som olika lag har haft.

Det som sticker ut när vi tittar på detta är Örgryte som inledde och avslutade bra, men hade en ganska lång formsvacka under sommaren. Under 11 omgångar (omgång 10-20) tog laget bara fem poäng. Under dessa omgångar mötte visserligen ÖIS AFC två gånger, Helsingborg och Trelleborg, men fixade också tre oavgjorda mot just dessa lag.

Det var snarare mot de sämre lagen som förlusterna kom. Tittar vi på resultaten gjorde ÖIS under denna period bara mer än 1 mål i två matcher och släppte in mer än 1 mål i sex matcher. Vi kan inte se att laget hade någon större skadehistorik jämfört med andra lag så det blir att leda vidare i statistiken för att hitta förklaringen till formsvackan.

När du har en så exceptionell bra och i många stycken överlägsen spelare som Diego Montiel i laget som ÖIS hade 2018 blir lagets form tätt kopplat till hur bra han var under året. Delar vi upp hans statistik före under och efter ÖIS formsvacka är det tydligt vilken påverkan han hade på Örgrytes spel och resultat. Vi såg Montiel-effekten i Gefle IF hösten 2017 när han med flera nya spelare vände trenden på hösten och lyckades rädda laget kvar i Superettan. Vi har helt klart sett en Montiel-effekt i ÖIS under 2018. Med tanke på att han nu har lämnat ÖIS råder det osäkerhet hur bra man kommer vara i år.

Övriga reflektioner från formtabellen är att det är tydligt hur Degerfors hade en svacka slutet av säsongen som kan vara ett tecken på brist på motivation när man spelar i ingenmansland.

Vi ser sannolikt en annan effekt i början av säsongen när IK Frej startar uselt första tredjedelen av serien. Vi tror det beror på att Frej som inte har någon ekonomi att tala om och som förlitar sig på inlånade spelare i stor utsträckning för att få in kvalité i laget är trögstartade då det tar ett bra tag att få ihop laget med alla lånen som ansluter sent inför säsongen.

Observationer

• VSK och Syrianska kan stå sig bra med deras trupper i årets serie med tanke på Värnamos fantastiska höstsäsong och resultatet i kvalet.
• GAIS hade en svagare höst men det finns egentligen ingen direkt förklaring till det.
• IK Brage har haft en svagare höst, kan bero på nykomlingseffekt, bristande motivation och skador.
• Varberg BoIS och IK Frej hade en positiv höst men kan bero på kniven mot strupen effekten. Motivation slår som bekant alltid klass.
• Mjällby kan stå sig bra med tanke på att de var överlägsna segrare i Söderettan och Oskarshamn gjorde inte bort sig i kvalet mot Varberg BoIS
• Örgryte IS form var tätt kopplat till hur Diego Montiel presterade. Han har nu lämnat och frågetecken inför årets prestationer måste därmed lyftas fram.

I nästa analys tittar vi på de ekonomiska förutsättningarna och tabellplacering.