Ångesten kryper sig på – nu är det krig om kvalplatsen i Div 1 Norra

Vi har i veckan vid flera tillfällen tryckt på att det inte alls är klart för VSK med en serieseger och tills poängen är hämtade måste laget se varje match som en final. För skulle nu laget komma i en svacka är det ont om tid och reparera detta. Men sammantaget ser det så klart positivt ut och som många har sagt, hade någon erbjudet laget den här positionen i början av året hade man gärna tagit emot den. Nu gäller det bara att glida in i mål med bollen också.

Om det är positiva tongångar hos VSK kan vi anta att det inte är lika muntert hos våra närmsta rivaler Carlstad United och Syrianska FC.

Båda lagen har ju hamnat i ett litet limbo. Hur ska man ska rikta sin energi? Ska man gå all in på att försöka gå ikapp VSK eller ska man försöka inrikta sig på att kriga om kvalplatsen. Man kan tycka att det är en akademisk fråga men vi människor behöver något konkret att jobba mot – inte bara den fluffiga tränarjargongen som säger att vi tar en match i taget. Grupper fungerar bäst när man har ett uttalat mål som säger vad som ska uppnås och som alla är överens om. Samtidig måste man fokusera på här och nu hur målet ska nås (vinna matcher). Att bara försöka vinna matcher utan något högre syfte är i sig rätt poänglöst och brukar inte bli bra, man förlorar oftast mot de som drivs av ett högre syfte. Kort och gott, man måste ha ett högre mål för att kunna prestera maximalt i varje match. För VSK är det lätt, de ska vinna serien och fokuserar därför på varje enskild match som leder dem mot det målet.

Den intressanta frågan är nu hur Syrianska och Carlstads ledare och spelare resonerar. Vad vill de med den här säsongen givet hur läget ser ut. För att lyckas med någonting måste de fokusera nu. Vad ska uppnås. Ska kraften läggas på att försöka gå ikapp VSK och helt strunta i vad som händer i övrigt i serien, eller är det viktigare att helt fokusera på att se till att nå kvalplatsen och därmed börja kalkylen för hur det ska gå till. Man måste bestämma sig, man kan inte ha båda som mål, om man har det blir det för otydligt och man kan inte fokusera gruppens kraft mot ett tydligt utpekat sak som man ska försöka uppnå.

En skicklig tränare vet det här och ser till att med spelarna komma överens om något. Utifrån det börjar man planlägga och göra kalkyler, hur ska vi hantera resten av matcherna, vilka ska spela, vilka ska vila, vilka nålsögon finns som måste hanteras och vad kan vi i övrigt göra för att påverka i den riktning vi vill att det ska gå.

Nu måste de alltså bestämma sig, man har inte råd att tveka nu, det händer för mycket i den här serien just nu.

Det har så klart inte undgått någon att Umeå FC, Akropolis och även Sandviken går som tåget. Ta Sandviken som ett bra exempel som just nu tar 2.6p match i snitt (sen serien vände och senaste fem matcherna). Skulle Carlstad fortsätta snitta bara 1.1-1.4 p per match, ja då kommer Sandviken gå förbi dem. Vi vet det för Carlstad gjorde samma sak med VSK i början av serien. De tog ifatt 4 poäng på 4 omgångar från omgång 7-10 trots att VSK snittade 1.5 poäng i de fyra matcherna.

För Syrianska är det lika tufft, nu har laget gått bra under hösten och tagit 2.1-2.3 p i snitt beroende på hur man tittar. Nu kommer dock tuffare motstånd som dessutom jagar SFC och att något av de lagen ska kunna ta igen 6 poäng på 6 matcher är inte alls omöjligt. Syrianska är dessutom i den utsatta positionen att de ska möta alla tre lagen som jagar dem bakifrån, de måste verkligen bestämma sig för vad de vill med de återstående matcherna, annars lär det inte sluta väl.

För att få trenden hur lagen går just i serien kan vi titta i tabellen på senaste fem matcherna. Där ser vi att VSK kommer hålla undan om man följer sin trend då man har bästa poängsnittet efter Sandviken. Vi ser också att Syrianska kommer hålla undan om de upprepar sin senaste 5-match cykel poängmässigt, vilket vi inte tror att de kommer göra. För CU ser det prekärt ut att kunna gå ikapp Syrianska med sitt dåliga snitt, dock har de som sagt lättare matcher runt hörnet. Farligaste utmanarna till kvalplatsen av lagen underifrån om man ska tro snittet är Akropolis och Sandviken. Umeå har också chansen om de slutar tappa enkla poäng.

 

Carlstad United

Hos Carlstad känns tendenserna från VSK 2016 och lite 2017 igen lite grann. VSK hade då skaffat sig ett bra utgångsläge att utmana om serieledning. Man var två poäng bakom BP inför hösten 2016 och värvade stort i sommarfönstret. Sen åkte man på ena käftsmällen efter den andra, Karwan bröt käken och laget tog tre poäng på de inledande fem matcherna och var hastigt och lustigt borta ur toppstriden.

För CU är det lite samma resa. Man har åkt på en del mentala smällar under hösten. Först förlorade man mot VSK på hemmaplan efter att haft ledningen i matchen, vilket lär ha tagit hårt på laget. Sen har vi debaclet mot BK Forward där de fick två spelare utvisade och började skrika om matchfixning redan under matchen. Det var konstigt beteende för en av utvisningarna var årets klaraste och den andra var oerhört onödig, då Jernberg hade domarens ögon på sig efter att bara minuter innan snackat till sig ett gult kort, det var inte särskilt proffsigt skött. Genast hamnade fokus på fel saker i den matchen och efterspelet lär bli surt för CU då domaren anmält ledare och spelare till förbundet.

Det var visserligen starkt av Carlstad att vinna mot Syrianska med så många borta men det känns som att de efter den urladdningen inte riktigt hade kraften uppe i Umeå i helgen. De hade behövt vinna den matchen för att vara med i striden om seriesegern men de var aldrig nära en seger. Nu har Carlstad tagit 8 poäng på de sju matcher som spelats under hösten, det är bara fem lag som varit sämre. Även om laget har ett lätt spelschema kvar så är det inte bara att promenera hem segrar mot Sollentuna, Sandviken och Rynninge.

Carlstad känns lite som VSK 16-17 som har kvalitén i laget men som inte riktigt är redo för de utmaningar som det innebär att ha målet att stå som seriesegrare i höst. Visst har man vinnarskallar som bröderna Jernberg och visst har man Junior som vill visa att han ska spela i SE, men precis som VSK de tidigare åren är inte hela laget redo för den här resan. Just nu blandar laget och ger i sina prestationer och det finns risk att man rasar ihop om de som grupp inte kan komma överens om vad de sista matcherna ska vara bra för. Vad vill man uppnå givet situationen och hur ska man lyckas med det. Nu får man inte tveka, då blir man snabbt uppäten av hungrigare vargar. Ska den här säsongens alla segrar inte vara förgäves måste laget bränna in i huden vad det är man ska uppnå.

Syrianska FC

Syrianska var en av storfavoriterna att ta hem serien i år och det har varit en enorm press på laget inför och under säsongen att lyckas med det. Efter de nio inledande omgångarna hade laget bara tagit 12 poäng och var lika många bakom VSK. Katastrofkänsla är inte ett för starkt ord för hur det upplevdes i Syrianskalägret. Och som det ofta blir (eftersom det handlar om psykologi lika mycket som fotbollskunnande) var det först när alla slutade prata om serieseger som laget började leverera och då kom också segrarna. När det gällde som mest mot Carlstad pallade laget inte trycket och förlorade. Faktum är att man gjorde en usel match, två nickar på mål var allt man klarade av att producera framåt. Den matchen följdes upp av poängtapp mot Bissarna som gjorde mål på övertid. Det var lite karma eftersom SFC vunnit två måstematcher i höst med mål på övertid.

Vår känsla är att Syrianska har överpresterat under hösten i så motto att segrarna har kommit mot relativt svagt motstånd. Nu när laget kommer möta lite tuffare motstånd och dessutom återigen har press på sig från supportrarna att fixa kvalplatsen är det mycket möjligt att laget kommer haverera inför det tuffa läget. Man möter samtliga lag som jagar, Akropolis, Umeå och Sandviken. De sista fyra matcherna ser orimligt tuffa ut, Akropolis hemma och Umeå borta, Sandviken borta och sedan avslutas det hela med derby mot Assyriska, inga lag de vill möta när serien ska avgöras. Samma sak gäller för Syrianska som för Carlstad. De måste bestämma sig nu vad deras höst ska handla om och vad man vill uppnå. Utan detta fokus blir man uppätna av vargarna som har bestämt sig för att kvalplatsen ska bli deras.

För lagen som jagar bakom Syrianska och Carlstad är det mer medvind. Framförallt ser Akropolis och Sandviken riktigt starka ut och Umeå FC är ett bra lag som absolut kan få till det. Alla tre lagen förstår mycket väl att Syrianska och Carlstad kan rasa ihop och de pratar öppet om det och man kommer inte vika ner sig i kommande matcher. Tvärtom, man ser ett skinande diamant vid horisonten som man gärna vill stoppa ned i klubbens skattkista.

Hur det kommer att gå – ja – det får vi se, känns som allt kan hända innan sista kapitlet skrivs 11 november.

OM VSK skulle gå upp, så är frågan vilket lag från Norrettan man helst vill ha med sig? I våra ögon är Syrianska ett lag som gärna kan få stanna kvar i division 1 av många olika skäl. Ett lag som Akropolis skulle göra Superettan mer ointressant. Det finns inget intresse runt laget och vi vill inte att lag som så öppet fuskar med att betala ut svarta löner ska belönas med avancemang.   Carlstad United har mer potential men vi tror på sikt mycket mer på lokalkonkurrenten KBK som kommer spela i Div 1 nästa år. Sandviken har ändå en supporterkultur men av det vi sett i höst så kan de sportsligt bli ett riktigt jobbigt lag att ha i Superettan, speciellt om Pelle Olsson får fortsätta bygga, så de får gärna stanna kvar. Återstår gör då Umeå FC. Stor ironi där när vi VSK-supportrar under åren högljutt klagat om att vi inte orkar med att åka upp till Umeå en gång till. Nu kanske vi ska längta efter en Superettanpremiär i i ett vinterklätt Umeå i början av april nästa år.