ANNO 1904: Analys av säsongen 2017 – varför gick det som det gick: Del 1

Som vi utlovade i vår tillbakablick över 2017 skulle vi återkomma med själva analysen om varför det gick som det gick på fotbollsplanen. Det gör vi nu med början idag. Vi har delat upp analysen i olika teman som vi redovisar separat på olika dagar så att ni läsare kan ta en munsbit i taget.

Man måste så klart alltid analysera varför en säsong har gått som den gjort. VSK Fotboll gick in i 2017 med en tydlig målbild om vinna serien. Det fanns fog för förhoppningen. På upptaktsträffen var de flesta tränarna genuint övertygade om att VSK skulle ta hem serien. Vi hade en bra trupp, respekterad tränare och numera också massa pengar. Sådant betyder ändå något när det ska spelas om poängen.

Nu blev det inte alls som tänkt. Vi var aldrig ens nära att vinna serien och även om vi genom ett mirakel lyckats fixa oss till kvalplatsen är det ändå ganska lite som talar för att vi skulle kunnat rubba Frej där. Akropolis som “tog” vår plats spelade fantastiska matcher men lyckades i alla fall inte.

Som alltid är det viktigt att försöka förstå vad som gick snett. Här är nu våra punkter som vi anser bidrog till att VSK inte lyckades gå upp. Vi gör inga anspråk på att täcka alla aspekter av debaclet utan lyfter de som vi tycker är viktigast.

1. Pengar

Vi börjar med det viktigaste – Viggepengarna. Som alla vet handlar idag fotboll till stor del om pengar. VSK Fotboll hade inte tillgång till vigge-pengarna när större delen av truppen bestämdes inför säsongen. Hade pengarna funnits hade det säkert handlats in fler spelare och andra hade säkert fått lämna.

Några exempel. Bröderna Häll hade säkert fått vara kvar men ersättningsspelare med hög kvalité hade säkert köpts in eftersom deras fysiska status trots allt var mer än osäker. En defensiv mittfältare hade säkert plockats in (samtal fördes med Moggia redan på vintern). En ännu mer meriterad målvakt. Vi vet som exempel att Manager Mjällby förde samtal med Tim Markström, då i Bajen, nu i Sandviken. Alla dessa samtal föll på det enkla faktum att VSK inte kunde möta deras (oftast rimliga) lönekrav. Så vi fick den målvakt vi hade råd med.

Truppen var inte på papperet tunn. Det fanns en massa spelare men många var skadebenägna eller truppspelare som inte då hade kvalitén att bidra på ett tydligt sätt till att VSK skulle vinna serien. Vi hade den trupp vi kunde ha givet pengarna vi lagt till spelarlöner. Det kunde ha räckt om vi haft tur med skador. Nu hade vi inte det och det blev tydligt att kvalitén inte fanns där att konkurrera med många tongivande spelare borta.

Hur det än var. Den trupp som mönstrades i premiären 2017 var ju på inget sätt avgjort mycket bättre än den trupp som klev av i novemberdimmorna 2016, då med en 5:e plats som pris för säsongens ansträngningar. Den enda tydliga förstärkning som tillkommit var Calle Svensson.

Oavsett vad som var realistiska förhoppningar på VSK Fotboll 2017 så kan vi i vart fall konstatera att det som skulle ta oss från en 5:e plats till serieseger var samma spelartrupp i allt väsentligt. Eftersom vi inte vann serien 2016 så måste då något hända med spelarna som gör att vi skulle vinna 2017. Detta något kan vara personlig utveckling så att man blir en skickligare fotbollsspelare och/eller att laget förmår prestera bättre tillsammans. Vi kan konstatera att det skedde en viss utveckling av individuella spelare tex Dylan Kosik blev allt bättre 2017. Vi kan också konstatera att VSK spelade något jämnare sett över en hel säsong. Men totalt var det på intet sätt den utveckling som hade behövts av befintligt spelarmaterial för att ens vara i närheten av någon serieseger.

Om man i backspegeln ser tillbaka på 2017 kan man konstatera att både spelarna individuellt och som lag betraktat hade varit tvungna till klart fler förbättringar. Dit hör jämnhet, skills, inställning, professionalism och utveckling av spelidén.

För att verkligen ha en bra chans på seriesegern hade den satsning på att ta in kvalitetsspelare som gjordes i sommarfönstret varit tvungen att ske redan innan försäsongen så att laget hade haft möjlighet att spela ihop sig under vintern. Nu kom det in 6 spelare i sommartransfern varav 4 var tänkta som startspelare. Det är givet att det blir bekymmer att få till allt nytt i och omkring laget på några hektiska sommarveckor.

Som alltid är det hur mycket pengar en förening kan spendera på spelare som över tid gör om man kan klättra i systemet eller inte. VSK spenderade inför 2017 inte avgjort mer pengar på sin spelartrupp än under 2016.

Så för att sammanfatta: Vi inledde säsongen med ett lag som borde kunnat prestera på en nivå som gav en 3-5 plats (givet kvalité, skills och spelidé). Vi avslutade säsongen med en trupp som definitivt skulle kunna bära laget till serieseger men det var uppenbart för alla att laget inte var samspelt i positionsspelet och saknade effektivitet i avgörande lägen.