ANNO 1904 HISTORIA: Den otacksamma uppgiften

1981 är omställningens år för VSK Fotboll. Liston har lämnat klubben efter sex år och dragit till IFK Eskilstuna, av alla jäkla ställen.

Ersättaren med otacksamma uppgiften att fylla Listons plats: Lars-Åke Bäckström. Ni ser honom högst upp till höger, med sitt breda leende.

Så här skriver Lars-Åke själv i matchprogrammet inför premiären av div 2 norra:

Efter två säsonger hos div 2-kollegan Degerfors IF har jag nu installerat mig i Västerås och dess Sportklubb. Omställningen har inte varit alldeles smärtfri.

Under de närmast föregående sex åren har Lennart ”Liston” Söderberg med skicklig hand dirigerat VSK-pojkarna till stora framgångar. Förlusten av en sådan kraft och personlighet tar tid att reparera. Eftersom min syn på fotboll, mina idéer om träning och min karaktär som människa troligtvis avviker från ”Lelles”, kan intrycken ibland ha blivit något förvirrande för såväl spelare, ledare som mig själv.

Skadestatistiken har under vintern och våren slagit alla rekord. Hälseneskador, bristningar i vad-, lår- och bröstmuskulatur, inflammationer i knäled och hälben, ledbandsskador i fotleder samt frakturer i mellanform och axel. Detta olyckliga faktum har medfört att vi under hela försäsongen inte vid något tillfälle kunnat ställa upp med samma lag i någon träningsmatch. En sådan omständighet är givetvis inte bra för möjligheterna att spela samman ett lag.

Eftersom även tre mycket tunga namn försvunnit från spelartruppen – Stig Fredriksson till IFK Göteborg, Ole Nielsen tillbaka till Danmark och Thomas Andersson till Vasalund – har stora krav ställts på våra unga orutinerade spelare. Talang finns i stor mängd, men faran är att många färska pojkar samtidigt måste ta ett stort ansvar och klara höga förväntningar.

I vissa fotbollskretsar anses jag som en ”systemtränare” och alla har vi hört vad Laban Arnesson tycker om dessa individer. Till viss del delar jag vår förbundskaptens åsikter. När det gäller de extrema formerna av system, så som de praktiseras av Bob Houghton och Roy Hodgson, med en markant offside-taktik och utpräglat långa bollar upp i anfallszon, då vill jag också backa ur.
Risken för destruktiv fotboll i VSK är dock inte stor. Jag är samma tränare som jag var i Degerfors och vi var inte kända för att spela tråkigt. När vi dessutom har en talangfull och friskt satsande samling ungdomar i klubben hoppas jag på en anfallsvänlig och attraktiv fotboll, för att på sikt åter föra VSK till den yppersta fotbollssocieteten.

– Lars-Åke Bäckström