Anno delar ut hjärtan omgång 22

En skön seger för ett hårt arbetade VSK som såg till att ta tag i matchen från början. Det var som alla förstår inte svårt att plocka ut vem som skulle få tre hjärtan efter söndagens match. De andra två hjärtanmottagarna var dock desto knepigare att sålla fram bland alla duktiga insatser som gjordes i den här matchen. Men efter sedvanlig palaver och avgå-hot lyckades vi enas.

Vi passar också på att dela ut våra hjärtan för omgång 21 då vi inte kunde göra det förra veckan på grund av att vi låg nedsänkta i stärkande valiumbad på ett behandlingshem. Vi var tvungna att checka in där efter förlustmatchen mot Rynninge. Redaktionen mådde inte bra och behövde komma bort från hjärtanutdelningen. Men nu är vi tillbaka i gott slag.

Våra tre hjärtan i den matchen går till Esso som gjorde i princip allt rätt och var en av få ljuspunkter på den mörka grönvita himlen. Man kan förvisso undra vad han gör vid 3-1 målet, men vi tolkar det som att han får en känning i låret och väljer att inte fullfölja hemåtlöpningen. Rinor Nushi får två hjärtan för sitt pigga inhopp. I övrigt var det dåligt med ljusglimtar och goda prestationer i VSK. Därför får Mattias Florén i Rynninge IK vårt sista hjärta. Han är ju trots allt gammal VSK:are och var synnerligen bra i den här matchen.

Här är då våra gröna hjärtan för omgång 22 i matchen mot Linköping City – Håll till godo

Simon Johansson
Carlos ”Geten” Moggia
Dennis Persson

Att Simon Johansson skulle få tre hjärtan av oss för den här matchen är väl knappast någon skräll för någon som såg matchen i helgen där Simon visade världen vilken fotbollsspelare han är när han får allt att stämma. Hans prestationer var heller inte mot ett lag som var dåligt eller lät honom vara ifred när han hade bollen. Tvärtom, Linköping gjorde allt för att ta bollen ifrån honom i alla lägen genom sin hårda mittfältspress. Allt detta gör hans prestation än mer imponerande. Tack Simon för en härlig match som var en fröjd att skåda. Nu får du vila upp dig två veckor så du orkar spela lika briljant igen i nästa hemmamatch.

Våra två hjärtan går till Geten för en ny toppinsats som skavare på mittfältet. Det är lätt att hylla Simon i den här matchen för hans mål och offensiva spel. Men vi vill också lyfta fram en av de spelare som gjorde allt detta möjligt. Att vinna kampen på mittfältet var helt nödvändigt i den här matchen eftersom det var där vi förlorade bataljen i Linköping. Geten tillsammans med Boris lyckades stoppa upp Linköpings spel och se till att Simon fick bollar att jobba med i det offensiva spelet. Som alltid, det behövs mittfältsgrisar som buffar, skaver och bökar för att andra ska kunna glänsa. Geten är vår bästa mittfältsgris.

Vårt sista hjärta går till DK, dvs Dennis på kanten (aka Duracellkaninen). I den här matchen visade han åter igen upp fullt av Duracellkaninsbeteenden, dvs löpningar kors och tvärs över plan, sånt som gör honom extremt jobbig att möta eftersom någon måste löpa med honom för att täcka. Det finns ingen som orkar med detta så under en match kommer det alltid komma situationer där det blir farligt för att DK gör sina löpningar. Hans löpning på kanten vid 2-1 målet är just en sådan satsning som ingen i City orkar eller hinner följa honom i. DK:s inlägg till Simon är bara det i sig värt ett hjärta. Maken till perfekt inlägg har sällan skådats. Men det var inte bara perfekt för att det var precist, än viktigare var att det gick snabbt. Backarna var i hälarna på Simon och minsta tvekan hade gjort att chansen hade runnit iväg. Men DK gjorde det som sagt perfekt och med hans sedvanliga brio i spelet så blev det ett hjärta för Dennis i den här matchen.