Är det inte rätt skönt att vara VSK:are just nu ändå? Efter sju spelade omgångar så ligger VSK sexa och hade inte Helsingborg spelat en match mer så hade laget förmodligen haft en femteplats. Historiskt är detta den näst bästa starten VSK haft sen 2003 då laget hade 13 poäng vid samma omgång. Ändå finns känslan att det finns saker och ting som skulle kunna vara ännu bättre både på plan och utanför.
Det spelar nog ingen roll hur bra VSK spelar eller gör så kommer det alltid finnas kritik om att göra någonting bättre, en strävan om perfektion. Om VSK ska spela i Allsvenskan är det rätt mycket som behöver förbättras och det behöver diskuteras. Det är inget fel i det men ibland behöver vi nog också andas ut och njuta av stunden, VSK ligger sexa i tabellen och för sex år sedan hägrade division 2. Är det inte rätt härligt ändå att börja kunna snegla mer uppåt än nedåt?
Sett till att VSK gjort sex mål och släppt in fyra i inledningen är det faktiskt inget lag i Superettans historiska som lyckats få ihop 12 poäng på så få gjorda mål. Det går se det som positivt att VSK fått bra utdelning när man ändå haft lite otur med röda kort, men det finns också en liten oro i om detta ska hålla sig i. För extrema tendenser åt både positivt- och negativthåll har en tendens att jämna ut sig över tid. Men 12 faktiska poäng är mer värt än alla statistiska modeller som säger att de ger 12 fiktiva poäng. Poängmässigt är det en bra start för VSK, det går inte säga någonting annat.
Defensiven ser riktigt bra ut, motståndarna har problem med att komma till högkvalitativa chanser och får lossa bössan ofta på distans. Men antalet målchanser som ändå uppstår är på sikt ohållbart om VSK ska vara ett lag som aspirerar på att utmana uppåt. Det känns ändå skönt att veta att VSK har en riktigt bra backlinje, för när offensiven faktiskt har krånglat så behövs det ibland bara ett mål för att vinna en match om försvaret håller tätt. Spelare som Lagerbielke och Adolfsson har verkligen klivit upp en nivå och gjort det riktigt bra och är det inte härligt att se oprövade spelare blomma ut?
Visst, anfallsspelet har inte sett helt lysande ut men vi får komma ihåg att chanserna ändå har uppstått, speciellt på fasta situationer är VSK det bästa laget i serien. I många år har det funnits kanske lite för mycket tiki-taka inom VSK och det direkta spelet gav bra utdelning i höstas, men frågan är om VSK inte skulle må bra av att hålla i bollen en aningens mer iallafall så motståndarna inte får komma till så många avslut och även andas ut en liten stund då och då.
Det är i passningsspelet som en av de stora förbättringsområdena finns, träffsäkerheten är bland de sämsta i serien och något som skulle behöva bli bättre. Skulle passningarna sitta skulle det leda till att VSK fick behålla bollen mer, släppa till färre chanser och förmodligen skapa mer.
På måndag väntar Brage och visst är det skönt att ha 12 poäng än 5 poäng? Även om det inte än är kniven mot strupen för dalmasarna är det ändå rätt skönt och slippa den ångest de lär ha just nu men även kunna känna lite skadeglädje.
Det är lite bittert att matchen inte har flyttats en dag framåt för att äntligen få uppleva lite stämning igen. Men vi får se tillfället som ett sista tillfälle att se matchen från en stege. Själv har jag ännu inte sett någon match från en stege och tänkte ta tillfället i akt att göra det, för om 30 år kommer det berättas historier om stegarna vid muren och visst kan det vara rätt trevligt och kunna säga att man var en av dem?
Ta med en stege eller två så ses vi där och njuter av solsken och hejar fram VSK mot en ny seger!
DU HAR VÄL INTE MISSAT
I fråga om stabilitet kan insatsen sammanfattas som säsongens främsta.
Seger över Vetlanda men vissa försvarsproblem består
Årets Annospelare: Marcus Linday