För den flitiga anno-läsaren är Kian Karam inget okänt namn. Han är agenten som återkommande anklagats för att sitta på minst två stolar. Han agerar både scout och sportslig rådgivare åt klubbar som vill dra nytta av hans nätverk. Samtidigt företräder han spelare som agent och finns i kulisserna både vid stora och små övergångar.
Som vi skrivit om tidigare har även VSK Fotboll tidigare anlitat honom för att hitta nya spelare. Inte helt oväntat har den förslagna scouten/agenten vid upprepade tillfällen hittat lämpliga spelare i sitt eget stall.
Kian Karams inflytande nådde en kulmen när styrelsen 2019, trots varnande exempel från både Öster och Örgryte, utsåg Thomas Askebrand som tränare för VSK. Med en lojal vän som tränare och stort inflytande över den sportsliga ledningen kunde Kian Karam stärka sitt grepp om klubben.
Det bör förtydligas att långt ifrån alla dessa värvningar har varit misslyckade. Flera av dem har slagit sig in i startelvan och gjort ett viktigt avtryck. En del har gått att sälja vidare med förtjänst och några av dem är kvar i truppen än idag.
Under den gångna säsongen har det blivit allt mer uppenbart att Thomas Askebrands dagar i VSK är räknade. Han har själv uttryckt sig tveksam till att fortsätta och det borde inte komma som någon överraskning att både klubben och supportrarna har högre förväntningar än att vara indragna i bottenstriden.
Men om vi lyfter blicken och försöker skaffa oss en lite större bild av det som hänt i klubben efter att Askebrand fick gå, vad är det man kan se då? Kanske man inte behöver vara särskilt konspiratoriskt lagd för att ställa sig frågan om det som skett efter Askebrands frånfälle är en sorts hämnd mot VSK från Kian Karams sida?
Efter VSKs förlust mot Akropolis i förra veckan blev det allt mer uppenbart att det råder akut försvarskris i VSK. Som krydda på moset nås vi av nyheten att Gustaf Lagerbielke, som offentligt uttryckt en tydlig vilja att stanna i Grönvitt säsongen ut, med omedelbar verkan lämnar för Elfsborg. Då till en klubb som inte på något sätt är i behov av att stärka sitt försvar inför hösten utan snarare köpt Lagerbielke som en framtidsinvestering.
Nej, Kian Karam är inte Lagerbielkes agent, men han har åtminstone tidigare arbetat åt Elfsborg med scouting och sportslig rådgivning. Är det för mycket att tro att han kan ha dragit i trådar för att snabba på den lovande mittbackens övergång? Om inte så, hur ska man då förstå att Elfsborg ändrar sig med en dag kvar på transferfönstret, mot spelarens uttryckliga vilja, och tar hem sin mittback som med stor sannolikhet kommer få tillbringa hösten utanför matchtruppen eller på bänken.
En spelare som följde med Askebrand från Örgryte och påstås ha Kian Karam som agent är Filip Almström Tähti. Han må vara en tuffing på planen, med tre röda kort den här säsongen, men så fort han inte hade Askebrand att hålla i handen tycks utsikten över att behöva spela ut sitt kontrakt i VSK vara en oöverstiglig utmaning. Ursäkten han angav i gårdagens VLT är så intetsägande att den inte tål att upprepas. Det faktum att Tähti redan idag är klar för IFK Mariehamn får läsare med en smula fantasi att misstänka att övergången har varit på gång i mer än en dag.
Återigen behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd när man dras till misstanken att Tähti väntade så länge som möjligt med att meddela klubben att han inte ville vara kvar för att göra honom svårare att ersätta. För visst är det rimligt att tänka sig han och hans agent gjorde klart med Mariehamn innan han gick till VSK och krävde att få bryta kontraktet? Det är svårt att tänka sig att du bryter ditt kontrakt bara för att timmar senare vara klar för en ny klubb om inte förhandlingarna startat långt innan.
Visst går det ana att det finns ett mått av hämnd och vilja att försvåra för VSK bakom Tähtis agerande. Den riktigt konspiratoriska läsaren kanske rent av skulle misstänka att Tähti med sin agents goda minne avstått från att spela i matchen mot Akropolis, genom att hävda plötslig sjukdom, för att på så vis övertyga klubben att det enda rätta är att släppa honom. För ni kommer väl ihåg att enligt klubbens kommunikation var Tähti uttagen som reserv i matchtruppen.
Om man ska ge sig ut på riktigt djupt konspiratoriskt vatten kan man ju undra hur mycket VSK fick kämpa för att få in nya värvningar under den vecka den nya sportchefen och tränarteamet jobbat med det. Alla värvningar blev enligt klubben själva klara i sista minuten. De publicerades sent på onsdagsnatten och dagen efter att transferfönstret stängt. Skulle man kunna tänka sig att Kian försvårat för VSK att värva de spelare som fanns på deras lista över möjliga sommarvärvningar? Den listan hade så klart Askebrand och därmed Kian full tillgång till. Är det för konstigt att tro att Kian försvårat för VSK att värva från sin lista som rimligen innehåller spelare som är knutna till honom eller affilierade agenter eller åtminstone agenter som han känner. Hur svårt hade det varit för Kian att blocka dessa övergångar?
Agenter ska inte vara några duvungar. De ska se till sina spelares bästa och arbeta för att varje spelare hittar en klubb och miljö som passar dem och deras ambitioner. Som spelare har man nog ändå anledning att tänka till både en och två gånger om man låter sig företrädas av en person som sitter på för många stolar och har lojaliteter på lite för många håll.
Den tyska rikskanslern Otto von Bismarck ska ha sagt att folk mår bäst av att inte veta hur korvar och lagar kommer till. Kanske gäller detsamma även lagbyggen, åtminstone om man håller på VSK.
1 thought on “Är detta hämnden?”
Comments are closed.