Årets ekonomi och prestationer bland lagen i Superettan

I vår senaste ekonomianalys tittade vi på utfallet från fjolårets Superetta och kunde konstatera att det var flera föreningar som tog stora risker med ekonomin i sin jakt på framgångar. I den här genomgången ska vi fokusera lite mer på hur den bedömda ekonomiska styrkan ser ut i år, för att på så sätt kunna säga något om hur möjligheterna till placeringar ser ut för lagen.

I november 2018 gjorde vi en tidig estimering om hur SE-lagens ekonomi skulle kunna se ut 2019. Vi utgick från faktiska utfall 2017, budgetar för 2018 och gamla siffror rent allmänt. Du kan se vår prognos för 2019 (vänstra kolumnen) och vilket utfall det blev 2018 i mitten (står fel år i tabellen). Vi konstaterar att vi var rätt hyfsat ute i de flesta fall. Till höger i tabellen finns alltså den kolumn med de siffror som vi tror blir de kostnader som klubbarna kommer att ha 2019. Några undantag finns dock och de kommer vi belysa.

Utifrån tabellen kan vi konstatera att av de tre lagen som bedöms komma ha störst ekonomi är alla tre på dekis rent fotbollsmässigt. Det framstår som osannolikt att någon av klubbarna kommer att hamna där uppe, givet nuvarande tabellplacering.

BP är på väg att haverera fullständigt, om man ser till hur de spenderar pengar. Det skulle då inte vara första gången i sådant fall. Det var likadant 2015 när man åkt ur AS året innan. Man föll som en sten genom SE och slutade sist, bara för att studsa tillbaka till SE direkt, genom att vinna Div 1 i stor stil. Om vi får gissa nu så kommer BP åka ur, trots sin överlägsna ekonomi. Vanans och historiens makt är stor i dessa sammanhang.

Vi bedömer inte att Dalkurd kommer omsätta 27 M i år. Det är fjolårets allsvenska siffror. Utifrån den spelartrupp man faktiskt har bedöms snarare kostnaderna till 10-13 miljoner, vilket är i nivå med den grundekonomi föreningen mäktade med innan Junads pengar började strös över klubben. Dalkurd bör därför ur ekonomiskt hänseende vara ett bottenlag i serien. Vi får se hur det går men om vi vore Dalkurd-supportrar skulle vi vara oroliga.

Den enda av toppkandidaterna motsvarar förväntningarna så här långt, utifrån sin ekonomi, är J-Södra. I fjol hade man av de lag som är kvar i SE också i år, den högsta spelarlönebudgeten (19.4 M). Östers IF var god tvåa då med (17.4 M). Vi antar att förhållandena är liknande i år och det gör ju Östers misslyckande än mer spektakulärt. HBK var trea med 16 miljoner, också där en katastrof så klart, sett till årets resultat. Vi kan dock anta att HBK sänkt kostnaden för spelare tills i år efter fjolårets misslyckade satsning mot Allsvenskan.

Nu tror vi att Öster och HBK kommer att avancera under hösten. Skillnaden i kostnad mellan spelartrupperna brukar innebära just det att den klart dyrare har fler spelare som kan ta sig samman och se till att få ihop ett spel som innebär fortsatt kontrakt.

Av de fyra ekonomiska bottenlagen i serien ligger två stycken där de ska, medans Norrby och särskilt Varberg så här långt har överpresterat å det grövsta. Vi får se om de lyckas hålla i det här hela säsongen. Statistiken talar för att Varberg ska kunna klara av det.

Vad gäller övriga lag i den ekonomiska botten ser vi nu hur Syrianska börjat byta ut sin trupp, i vanlig ordning, för att skaka liv i sina prestationer. Hur det kommer och gå är svårt att veta men rimligen bör man inte klara av det.

Vad gäller Frejs framtid i Superettan är det som alltid små marginaler. Bajenlånen har bidragit men inte tillräckligt. Frågan är hur Bajen ska göra nu i sommar. Köpa in några fler tongivande spelare för att säkra en plats i SE till nästa år, eller hoppas att allt går bra. Det är väl nu det visar sig vad samarbetet är värt för Bajen.

Ett lag som Mjällby som bedömdes av många att åka ur har vi aldrig sett som en nedflyttningskandidat. Deras ekonomi från tidigare SE-äventyr indikerar att med samma nivå i år bör det räcka till en mittenplacering. Vi tror nog att de hamnar där när serien summeras i höst.

Att som ÖIS-supportrarna gör, kräva avancemang i år, är att ställa lite väl stora krav på spelartruppen givet ekonomin i klubben. Pengarna man satsar talar mycket mer för en mittenplacering än något annat. Förvisso satsar man mer än de flesta på spelartruppen men det säger inte allt. Nu kanske man lyckas avancera ändå, men det blir i så fall för att andra som ska vara före snarare misslyckats än att man själv gjort fantastiska prestationer. Ekonomiskt sett är man ett mittenlag och har varit det under hela sin senaste session i SE, med omsättningar runt 22 miljoner kronor.

För GAIS med samma omsättning som ÖIS är förväntningarna hos supportrarna snarare degradering. Och visst, trots att man stoppar in ungefär samma pengar i verksamheten lyckas inte alls GAIS få ut samma poängplockande som ÖIS. Hittills har poängen ÖIS plockat kostat ca 1 miljon per poäng, medans ÖIS fått betala mer än 1.5 miljoner. Fortsätter det så åker GAIS ur eller får kvala.

Det enda som går att säga om tabellen ovan är att den sportsliga inte kommer att se likadan ut i höst. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomi och placeringar i tabellen. Det gäller på gruppnivå och över tid. Detta sagt finns det alltid lag som över- eller underpresterar. I år är serien jämn, vilket vi konstaterade redan i vår analys i november utifrån hur vi bedömde årets ekonomi i klubbarna.

De flesta kan nog hålla med om att det är mer ovisst än på länge och mycket mer oklart än de flesta skulle vilja. Vill ni ha någon ledstjärna i hur det kommer att gå kan man alltid ta fram tabellen ovan. Den kommer inte visa allt korrekt med ganska många pusselbitar kommer falla på plats under hösten, så brukar det vara.