Idag gick Bajen Bandy ut med att de säger upp alla spelarkontrakt och att spelarna därmed är fria att gå till valfri klubb. Som en konsekvens av detta ropar genast nu alla förståsigpåare att bandyn håller på och dö nu när de stora drakarna har ekonomiska problem som är allvarligare än de man haft tidigare.
Frågan är inte om det blir en motsatt effekt. I flera år har några klubbar dopat sig ekonomiskt på en nivå som varit över deras finansiella förmåga. I praktiken har det inneburit att de kunnat locka till sig spelare som de egentligen inte haft råd med och därmed köpt sig framgångar man egentligen borde ha haft om det sunda förnuftet fått styra.
Som alla vet är det bara en handfull klubbar som normalt gör upp om SM-Guldet i bandyn. Nu kan vi med den här säsongens händelser i Sandviken, VSK och nu Hammarby konstatera att de flesta av guldkandidaterna egentligen inte alls har råd att vara just guldkandidater. Detta är i alla fall sant om man tänker på den lönenivå som funnits i svensk bandy fram till nu.
Det vi nu ser hända i Svensk bandy kommer öppna upp serien mer än vad den är idag då färre klubbar kan erbjuda riktigt höga löner. Visst finns risken att Villa-Lidköping de kommande åren fritt kan välja och vraka bland bandyspelare då man kan erbjuda fortsatt höga löner (de verkar vara den enda klubb på högsta elitnivå som verkar ha skött sin ekonomi). Men alla kan ju inte spela i Villa så fler klubbar än idag kommer att kunna vara med och buda på spelare på de lönenivåer som kommer att gälla i framtiden. På sikt öppnar det upp för hela bandyn som kan bli en mycket mer intressant sport att beskåda med fler jämnstarka lag.
Att lönerna nu kommer att sänkas i herrbandyn är ingen katastrof. Det har varit helt ohållbart det vi sett under många år nu. Och sen gäller ju faktiskt den beska sanningen att bandyn blir inte intressant som sport för att spelarna tjänar en viss summa. Det är istället hur intressant sporten är som ger löneutrymmet till spelarna. Svensk bandy har nu sent omsider fått acceptera denna sanning med säsongens ekonomiska krascher i tre toppklubbar.
Sen kommer bandyspelarna inte sluta spela bandy för att lönerna går ner, någonstans ska de trots allt spela. Hur många idrottare finns det inte som ligger ner 20 timmar i veckan på sin idrott utan att få en endaste krona för besväret. De gör det för att de älskar sin sport? Visst, vissa bandyspelare kommer säkert att lägga av tidigare för att fokusera på familj och jobb, när de nu inte får samma ersättning som tidigare. Men hur det än är, att ens kunna tjäna 5 000-10 000kr per månad på sin sport är helt fantastiskt och få förunnat, speciellt i en idrott som inte är särskilt stor vare sig i Sverige eller internationellt.
Inom fotbollen finns det ett överflöd av elitspelare i Stockholmsområdet. Det gör att om de vill spela i ett Stockholmslag måste de acceptera avsevärt lägre löner jämfört med vad lagen runt om kring Stockholm måste erbjuda. Västerås med sina två elitföreningar är ett bandymecka i så mening att det finna många bandyspelare på hög nivå och VSK har därför ingen anledning att driva upp lönerna för de spelare som finns i staden. VSK kommer gynnas i framtiden av att lönerna sänks generellt inom bandyn. Det är få spelare som flyttar från jobb och vänner för att tjäna kanske 8 000 kr istället för de 5 000 som de har idag. Detta faktum gynnar VSK och alla andra städer där det finns en stor bandyverksamhet som kommer kunna behålla fler av sina spelare trots en skral ekonomi.
Dessutom är VSK en storklubb inom svensk bandy och kommer fortsätta vara det. VSK Bandy har levt på detta faktum tidigare och kommer kunna göra det i framtiden. Vi kan ta VSK Fotboll som ett bra exempel där det för många spelare är mer intressant att spela inför publik på läktaren än att tjäna någon tusenlapp mer på annat håll.
Det som nu sker kommer gynna svensk bandy på sikt och även VSK.
DU HAR VÄL INTE MISSAT
I fråga om stabilitet kan insatsen sammanfattas som säsongens främsta.
Seger över Vetlanda men vissa försvarsproblem består
Årets Annospelare: Marcus Linday