Hjärnforskare har länge misstänkt att det finns en koppling mellan de delar av hjärnan som ansvarar för kroppens rörelse och våra känsloupplevelser.
Anledningen till misstanken är att personer som är deprimerade generellt sett rör sig långsammare om ens alls. Det blir liksom uppenbart att ens psykiska mående påverkar ens vilja och förmåga till rörelse. Om det inte fanns någon koppling mellan dessa delar av hjärnan, skulle inte mitt mående kunna påverka hur jag rör mig.
Likaså har tex fotbollsspelare genom åren rapporterat ett fenomen där man upplever en snabb försämring av sin fysiska förmåga vid högt stressande situationer på fotbollsplanen, det kan vara vid knäckande baklängesmål eller en upplevelse av att ha tappat kontrollen över händelserna i matchen. På engelska kallar man fenomenet ”choking” (kvävning). Exemplen är många när enskilda spelare eller hela lag fullständigt tappar det på planen och kollapsar som en fungerande arbetsenhet.
Forskarnas misstankar har nu visat sig vara korrekta. Genom att noggrant studera råttors hjärnceller och hur de är kopplade till varandra har man funnit en ”väg” mellan hjärnans center för känsloupplevelser och rörelsecenter. Det är en enkelriktat väg av hjärnceller som kopplar upp känslocentrum till rörelsedito. I praktiken innebär det att vårt psykiska mående direkt kan påverka vår förmåga till fysisk rörelse genom en särskilt ”uppkoppling” i hjärnan.
Där vi tidigare naturligtvis förstått att vårt psykiska mående påverkat våra prestationer, måste vi nu acceptera att det finns en direkt och snabb koppling mellan känsloliv och fysisk prestation. Detta fynd kommer nu direkt påverka hur vi i framtiden måste tänka runt maximala fysiska prestationer i relation till vårt psykologiska mående.
Det kommer att vara ännu viktigare att träna toppidrottares mentala förmågor för att kunna skapa och vidmakthålla en fysisk topprestation under längre tid (läs en match eller ett maratonlopp).
Sedan gammalt vet vi att människor tycks ha en optimal prestationszon där en lagom nivå av psykologisk anspänning som möjliggör topprestationer. Med insikten om kopplingen mellan psyke och rörelsecentrat i hjärnan förstår vi också att vårt varande i den optimala prestationszonen när som helst, på ett ögonblick, kan påverkas av vårt nuvarande känslotillstånd.
Som en logisk konsekvens följer att tränare till framförallt lagidrottare som är ett team (som påverkar varandra) och dessutom har motståndare mot sig (påverkar lagets prestationer) måste träna spelarna att hantera känslomässiga upplevelser på planen, så att de i sin tur inte tar spelarna ur den optimala prestationszonen.
Hur kan det gå till frågar då vän av psykologisk ordning?
Här är några punkter som är viktiga att tänka på
- Träna spelarna på att fånga och vidmakthålla sin egen motivation till att prestera under så många omständigheter som möjligt. Ett sätt att göra detta på är att jobba med ”framgångsbilder” som spelarna etsar in i minnet. Dessa bilder är förknippade med väldigt positiva känsloupplevelser och kan man ha bilderna i huvudet minskar risken för intrång av negativa dito
- Träna på att tänka och uppleva saker som händer på ett positivt, alt neutralt sätt. Att få katastroftankar i huvudet så fort en motståndare gör något bra eller gör ett mål riskerar att få oss ur vår optimala zon.
- Mer generellt förstå betydelsen av matchförberedelser där det är viktigt att spelaren när h*n kommer till match är glad och positiv till det som ska hända. Detta pekar i sin tur på vikten av hur spelaren förbereder sig själv från uppvaknandet på morgonen fram till match samling där det blir viktigt att göra saker som maximerar glädjekänslor, känslor av eget välbefinnande och att man har en upplevelse av kontroll.
- Tränaren måste i sitt jobb med spelarna acceptera att alla inte fungerar likadant i de här frågorna och måste därför tillsammans med spelarna och den mentala rådgivaren jobba med att varje spelare hittar sitt sätt att göra allt det här på.
Som nog alla förstår, med den kunskap som det här vetenskapliga fyndet ger, finns en stor utvecklingspotential för ffa lagidrottare att utveckla sitt eget psykologiska fungerande. Alla förstår nog också att de team som systematiskt jobbar med detta och gör sina spelare mer kompetenta, kommer att ha klara fördelar visavi sina motståndare.
När alla är lika väl tränade och har ungefär samma kompetens som spelare, som det oftast är i tex en fotbollsserie, ja, då är det de psykologiska faktorerna som fäller avgörandet i många av matcherna.
De tränare som systematiskt börjar jobba med de här frågorna kommer att först bli betraktade som flummiga, för att senare bli hyllade då det visar sig att det fungerar alldeles förträffligt om man utför det på rätt sätt.
Hela resonemanget är förstås direkt överförbart på supportrar som också ska maxprestera under matcher i att stötta sitt lag. Ett vanligt sätt för supportrar att ladda för matcher är att samlas före och dricka öl.
Det finns mycket bra med detta.
Att samlas och gemensamt skapa positiva förväntningar är bra för en maxprestation. Även ett måttligt intag av alkohol kan ha positiva effekter då det minskar ångestupplevelser. Vi pratar då en till maximalt två standardenheter av tex öl. Väl på läktaren gäller precis som för spelarna att försöka se positivt på det som händer på planen och förmedla den känslan till spelarna. En känsla som i sin tur hjälper dem att hålla sig kalla vid motgångar och som då innebär att de kan vara kvar i sin optimala prestationszon.
Allting hänger ihop och alla har en roll att spela när ett lag ska vinna en match.
Journal Reference:
- Sho Aoki, Jared B Smith, Hao Li, Xunyi Yan, Masakazu Igarashi, Patrice Coulon, Jeffery R Wickens, Tom JH Ruigrok, Xin Jin. An open cortico-basal ganglia loop allows limbic control over motor output via the nigrothalamic pathway. eLife, 2019; 8 DOI: 10.7554/eLife.49995
DU HAR VÄL INTE MISSAT
I fråga om stabilitet kan insatsen sammanfattas som säsongens främsta.
Seger över Vetlanda men vissa försvarsproblem består
Årets Annospelare: Marcus Linday