Damerna räddade det Grönvita anseendet under annandagen

Det var tur att damerna räddade det grönvita anseendet igår. Via starka 6-3 mot Villa kliver laget upp i topp av serien. Imponerande.

Herrarna däremot nådde inte upp till den nivå jag vet att de besitter. Det är lätt att drivas med av sina känslor och blåsa på i en text efter en match som gårdagens.

Jag var så besviken efteråt. Som jag sett fram mot matchen, som jag tjatat på vänner och bekanta om att de bara måste gå. Så när äntligen en storpublik tagit plats var det över innan det ens börjat.

Hade jag skrivit texten direkt i anslutning till matchen hade den inte blivit bra. Med lite perspektiv är jag fortfarande gruvligt besviken över att det blev som det blev.

1-6 i paus och 2-7 totalt sett. Med ett snart dygns perspektiv ställer jag mig två frågor: Var det så dåligt som resultaten anger? Nej det tycker jag inte. Villa var starkare men inte så starka att de förtjänade att leda med fem måls marginal i paus. De hade faktiskt maximal utdelning på sina chanser medan VSK hade en hel del oflyt i sina motsvarande anfallsförsök.

Jag ska inte på något vis skylla på otur, det vore barockt. VSK föll mot en för dagen klart bättre motståndare. Jag vill bara belysa att det inte var så fruktansvärt illa som resultatet ger sken av.

Den andra frågan: Finns skäl till oro? Absolut. Försvarsspelet har tidigare under säsongen känts bättre än tidigare. Igår var det dock plågsamt hur lätt Villa rann igenom. Även om Villa hade maximal utdelning igår så håller det inte i fortsättningen. Man kommer aldrig rå på en toppkonkurrent med ett sådant försvarsspel.

Därutöver hyser jag oro över effektiviteten framåt. Det fällde laget mot Edsbyn häromsistens och det var uppenbart igår också att laget för tillfället inte får till det längst fram.

Per Fosshaug har i radio pratat om att VSK saknat en måltjuv sedan Jonas Nilsson tackat för sig. Det finns visst fog i det påståendet men å andra sidan finns en enorm bredd offensivt idag och man har faktiskt Christoffer Fagerström som ännu inte riktigt nått sin fulla potential.

Jag tror fortfarande på det här laget och kanske är det tur att svackan, som väl alltid kommer under en säsong, kommit nu och inte senare.

Det svider rejält att man förlorat fyra matcher på kort tid mot sina främsta konkurrenter. Det gäller att ta sig över den mentala barriär som sannolikt uppkommit i samband med detta.

Det finns egentligen ingen tid för grubbel. Imorgon väntar den rätt bökiga bortamatchen i Halland mot Frillesås och därefter tar Grönvitt emot Edsbyn på fredag. Tuffa matcher men där två snabba repliker skulle vara perfekt medicin för det läge man försatt sig i.

I väntan på att herrarna tar sig i kragen får vi njuta av att damerna vann över den tidigare nära nog omöjliga motståndare Villa och nu leder sin serie. Förhoppningsvis kan det fungera som inspiration.

e