VSK:s hemmamatcher i kvartsfinalserien mot Sirius har nog varit lagets bästa prestationer på hela säsongen. Det såg riktigt bra ut i torsdags och jag trodde laget skulle kunna överföra mycket av det spelet även till Studan i lördags. Som ni vet blev det inte så. Grönvitt hade inga verktyg överhuvudtaget på den sämre isen, smalare spelplanen och mot laget som utnyttjade förutsättningarna till 200 procent.
Ikväll såg det enligt mig ännu bättre ut än i torsdags. Det innebär inte att jag vågar ta ut något inför det definitiva avgörande på onsdag i Uppsala. Allt för mycket psykologi ryms inom idrotten för något sådant. Däremot känner jag att VSK ska kunna ha otroligt mycket mer att hämta på Studan än vad man åstadkommit hittills. Isen är sämre och spelytan mindre men Grönvitt har samma kvalitéer att plockas fram även där. Det ska kunna utnyttjas.
Igår var VSK rejält taggade från första avslag. Spelade tätt och aggressivt i försvarsspelet och anföll med tyngd. Om lördagens första halvlek var en av de sämre laget presterat i ett slutspel så var gårdagens en påminnelse om hur bra Grönvitt är i normal standard.
Sirius är ingen oäven motståndare så inledningen var ganska jämn även om VSK nu visade upp ett mycket bättre försvar. Hemmalaget tog ledningen genom Martin Flodström men gästerna kvitterade och skulle ha haft en straff i den vevan också. Där och då rådde en viss ovisshet även om det Grönvita spelet bådade gott. Från Robin Andersson solobetonade mål fram till 2-1 var det dock ingen tvekan mer.
Halvleken slutade 4-1 till VSK:s favör. Många gjorde ganska gedigna insatser men kul att se Robin Andersson hitta nätet samt bidra med sitt ”trashtalk” och skapa allmän oreda framför motståndarnas mål. Just den Robin behöver kliva fram i ett slutspel. Allra mest imponerande var dock Christoffer Fagerström som slet från hörnflagga till hörnflagga, vann dueller och skapade chanser.
Även om 4-1 inte är några ointagliga siffror så var stämningen uppslupen i paus. Jag kände själv en väldig lättnad av att laget klivit ut med så bra attityd från start. Det är så här man kan och ska spela helt enkelt!
Den andra halvleken var inte gammal innan nämnde Fagerström distinkt dundrade in 5-1. Skönt för VSK såväl som för Fager som nu tycks vara så bra i handen att han även kan avlossa sina fruktade skott. Hemmalaget la till en extra växel i andra och Sirius hängde helt enkelt inte med.
Tyvärr åkte Max Mårtensson på ett nytt befarat fotbrott efter en situation då han i ren smärta dunkade sin klubba i isen flera gånger. Det var otäckt att se. Alla tankar till den gode Max som ju åkt på liknande skador två gånger tidigare.
När dramatiken kring skadan släppt fortsatte VSK att ösa på. Matchens man Fagerström, satte först en hörnprojektil innan han han fullbordade ett äkta hattrick genom att göra 7-1. Vilken propaganda-insats! Minns honom väl från åren i Vänersborg, Hammarby och Bollnäs. En vass och jobbig motståndare. Att Fager skulle bli en sådan hårt arbetande lagspelare som han blivit i VSK det kunde åtminstone inte jag drömma om då!
Innan domaren, Daniel Labe, satte pipan i munnen och blåste av stod det 8-1 på resultattavlan efter att Tobias Nyberg fastslagit slutresultatet. VSK var riktigt bra i andra halvlek i torsdags, det är lätt att glömma, men man var ännu vassare idag.
VSK har plockat fram sin bästa bandy för säsongen hemma mot Sirius i kvartsfinalen. Det är starkt. Problemet har varit att man inte kunnat förvalta det i Uppsala. Det handlar visserligen om skilda förutsättningar men VSK ska kunna få ut mycket av gårdagens spel även på Studenternas. VSK är det klart bättre laget! Det gäller att tro på sig själv och förbise det yttre förutsättningarna.
Det må vara jobbigt att skrinna ut på Studenternas is i ett väder man inte vet var man har. Det handlar dock om en drömarena för VSK, där man spelat 12 SM-finaler och vunnit 8! Gå ut med den känslan imorgon så ska ni se att vårt stöd från läktaren ger resten!
DU HAR VÄL INTE MISSAT
Förlust, men viktiga erfarenheter att ta med sig
Matchboll Sirius!
Läget i Superettan just nu