Fokusera på det positiva nu VSK!

Vi börjar med kritiken, så vi har den avklarad. Det var tafatta byten som gjordes av tränarduon, Ribeiro byttes ut, Simon Johansson och Olle Eklund likaså. Centrala spelare i jakten på att bibehålla de tre poäng vi både behövde och förtjänade. Ersättarna är inte lika bra och såvida inte dessa spelare bokstavligen inte kan gå ute på planen så ska de vara kvar i 90 + tillägg. Här måste Kalle och Rubin lär sig inför fortsättningen och ha en bättre och tydligare kyla i bytena. Att sätta in orutinerade mittfältare och backar i ett läge där vi möter seriens skyttekung Ajdin Seljkovic (17 mål) och den toppspelaren sedan många år, Ailton Almeida blir inte bra. Tyvärr.

Men samtidigt. Vi lämnar kritiken just där. De tre poängen blev bara en. Men det var och är så mycket annat som är bra just nu att vi måste fokusera på det.

Marknadsföringen

Styrelsens och klubbens marknadsföring av evenemanget idag är toppklass. Yttersta toppklass till och med. Det är spelarintervjuer blandat med artiklar dagligen eller till och med flera gånger per dag om hur många biljetter som är reserverade, lägg där till uppmaningar till alla att det är en familjefest som väntar på Iver Arena. Utan den massiva marknadsföringen hade det aldrig kommit närmare 4000 åskådare, för vi får inte glömma bort att det har varit (och fortfarande är) en pandemi, samt att VSK är ett bottenlag.  

Arrangemanget

Arrangemanget var sedan precis lika proffsigt som marknadsföringen. Det var mängder med aktiviter bakom huvudläktaren, det var gamla matchtröjor från tidigare år som reades ut, det var fotbollstävlingar för barnen med mera. Det var som en mindre marknad och en perfekt insats för att aktivt arbeta med den föryngring som VSK behöver på flera plan.

Spelet

VSK under Kalle Karlsson är ett helt annat VSK än med Askebrand. Det kan till och med ett otränat öga se. Visst har bra spelare kommit in, men vi får till ett helt annat presspel, vi spelar med ett mod och självförtroende som att vi nästan  ledde serien, och det var faktiskt inte bara nu när vi har haft resultaten med oss, vi såg samma självförtroende mot GAIS hemma efter flera förluster. Ali och Björndahl är fantastiska värvningar, men vi ser samtidigt andra spelare som lyfter enormt: Ribeiro är en sanslös försvarare som alla lag skulle vilja ha, vi har Olle Edlund som tar kliv varenda match, men ta en spelare som Emil Skogh som har tagit hästkliv jämfört med tidigare. VSK spelade ut Örgryte fullständigt från början idag och borde såklart haft betydligt mer än ett mål efter första halvleken.

Spelet värmde nog de flesta på läktaren och det märktes bland den ”vanliga” publiken att de gillade vad de såg, många kommer sannolikt komma tillbaka i sista matchen mot Trelleborg.

Försvarsspelet

Efter skadorna på Ribeiro och Engström så föll försvaret som ett korthus, och det höll på att bli vår stötesten, det som definitivt sköt ner oss i norrettan (ja den heter Ettan norra nuförtiden, men i våra ögon heter den alltid norrettan). Men sen Ribeiro kommit tillbaka och fått spela ihop sig med Adolfsson och Hermansson har försvarspelet lyft sig enormt. Ta då också in Olle Edlund på den sittande mittfältsplatsen så släpper vi till få chanser också. Faktum är att vi innan det första insläppta målet idag höll nollan i 404 minuter i rad, nästintill 9 halvlekar alltså.

Nu smälter vi två tappade poäng och försöker fokusera på det positiva, tar vi tre poäng på lördag mot Södra är allting glömt. VSK är för bra för att behöva kvala, det handlar bara om att knyta ihop säcken och kunna avgöra matcherna.

Heja Sport!