Försäsongskoll: GIF Sundsvall – VSK Fotbolls premiärmotståndare

Premiären i Superettan närmar sig med stormsteg. Om en dryg månad kommer grönvita krigare att kliva ut på NP3-arena i Sundsvall för att bärga säsongens första viktoria i seriespelet.

Även om detta är målbilden finns tyvärr ingen garanti för måluppfyllnad, det ska tydligen spelas om det.

VSK Fotboll och GIF Sundsvall har inte stött på varandra i seriesammanhang på många år, senast var 2011 när VSK gästspelade i Superettan. Giffarna avancerade till Allsvenskan det året.

Senaste matchen var dock träningsmatchen i början av fjolåret då VSK lyckades bortaslå Giffarna i en fint genomförd match som innehöll hårt försvarsarbete och episka målgivande omställningar. Två – ett skrevs segersiffrorna till.

Men nu är det alltså dags snart igen och vi bestämde oss för att försöka värdera årets upplaga av Giffarna för att se vad VSK har att vänta sig den 6:e april när premiären går av stapeln.

Vi tog och tittade noggrant på GIF Sundsvalls cupmatch mor Varbergs BoIS som gick av stapeln på söndagskvällen. Anledningen till att vi valde denna match är att motståndet borde vara av ungefär samma kvalité som VSK hade att möta i lördags, dvs Sirius. Därför borde det kunna ge en fingervisning om nivå och förmåga till prestation hos Giffarna.

Vi har tittat på hur man ställer upp, hur man försöker spela och vilka spelare som sticker ut, i positiv eller negativ riktning.

Vi börjar med lagets startuppställning och går igenom spelarna.

Målvakten Andreas Andersson är helt ny och kommer som en del minns från Dalkurd. Han har god kvalité.

Mittbacken Myrestam är en långväga i klubben med många år där. Han spelade inte särskilt mycket under fjolåret men är nog ganska given här i år. Kollegan Blomqvist kom till Giffarna ifjol från Trelleborg och fick spela mycket. Hans plats kanske är lite mer hotad av Anton Eriksson. Högerbacken i denna match var alltså nyförvärvet från UFC, Anton Eriksson. Han är en stor talang och har ett väl skolat och moget spel. Han spelar dock normalt mittback, även om han också kan spela högerback.

På vänsterkanten hittar vi Dennis Olsson som nog är given vänsterback. Han är från Sundsvall och tillhörde laget ifjol men spelade inte mycket.

Framför backlinjen hittar vi två defensiva mittfältare, Tobias Eriksson som är kapten och lagets ålderman med sina 34 år. Han har stor erfarenhet från spel i Sundsvall och Kalmar. Bredvid sig har han en av två kvarvarande spanjorer, ”Juanjo” som Ciercoles kallas. Också han är en rutinerad räv med sina 31 år. Han har spelat de flesta matcherna under sina två år i klubben.

Framför sig har man tre offensiva mittfältare. Det är Johan Andersson som är på lån från Djurgården. Han är egentligen högerback men kan spela på mittfältet. Frågan är hur van han är att spela till vänster? Till höger har vi nyförvärvet Pontus Silfwer som är från stan ursprungligen och som nu återvänder från spel i Norge. I mitten i en ”tia”-position har vi den andra spanjoren i laget, Mas som tillsammans med Engblom är den enda renodlade anfallaren i truppen. Mas anslöt förra sommaren till Sundsvall och spelade totalt nio matcher utan att göra något mål.

Längst fram i söndagens uppställning hittar vi VSK-bekante Pontus Engblom som anslutet till klubben inför den här säsongen, också han från spel i Norge.

Laget man ställer upp med från start innehåller truppens 11 bästa tillgängliga spelare, sett till individuella förmågor. Det innebär dock att vissa får spela på lite ovana positioner för att just den här elvan ska kunna starta.

På bänken sitter mest juniorer då truppen är tunn och bara mönstrar 17 utespelare och 2 målvakter. Den enda som inte finns med alls i matchtruppen och som är erfaren är Oliver Berg. En mittfältare från Norge som spelade många matcher i Allsvenskan i fjol.

Matchen

Vi valde som sagt ut den här matchen för jämförelse med VSK då motståndet ansågs vara jämbördigt. Nu blev det inte riktigt så. Varberg gjorde en avsevärt mycket bättre match den här kvällen än vad Sirius mäktade med på lördagen och mycket av jämförelsen faller därför.

Det vi kan konstatera är att Sundsvall blir helt avklädda av Varberg och även om resultatet stannar vid 1-4, kunde och borde Varberg vunnit med 3-4 bollar till. Man var helt överlägsen motståndet i denna match.

Sundsvalls spelidé tycks inte ha förändrats särskilt mycket sen klubbens ”spanska period”. Det är uppenbart att man ska kortpassningsspela sig fram från backlinje och sen med rörelse ta sig vidare upp i banan.

Det blev katastrof. Laget förfogar inte längre över de spelare som kan sköta om det spelet i tillräckligt hög fart för att undvika att hamna i tidsnöd när motståndaren sätter in sitt presspel.

Varbergs presspel var episkt effektivt. Man lyckades gång på gång återerövra bollar från backar och mittfältare som inte klarade av att slå kort och sen röra på sig i tillräckligt hög fart för att inte bli uppfångade av Varbergs anfallare och mittfält.

Sundsvall hade under hela matchen med undantag för sista kvarten inget organiserat anfallsspel som gjorde att man kunde komma till offensiva avslut.

Det var ett evigt duttande i backlinjen och bland de defensiva mittfältarna. Varberg låste effektivt Sundsvall på egen planhalva med hög och hård press så att man till slut var tvungen att slå en långboll i blindo, för att man ständigt hamnade i svåra situationer.

Det var alldeles för dålig rörelse och gick för långsamt för att den här typen av spel skulle kunna fungera.

Som tur är har man Pontus Engblom som på egen hand fick fixa anfallsspelet utan något större stöd från de offensiva mittfältarna. Men han är å andra sidan en best. Stor, stark och snabb. Varbergsspelarna fick bokstavligen dra honom i tröjan för att försöka få stopp på honom. Pontus har alla chanser i världen att bli årets anfallare i Superettan. Dock måste han så klart få bättre hjälp av sina medspelare. Pontus låg bakom Sundsvalls mål och hade några andra riktigt fina lägen.

I andra halvlek lugnade Varberg ned sitt presspel en smula och Sundsvall fick äga boll lite mer, utan att kunna skapa särskilt mycket. Istället kontrade Varberg när Sundsvall tappade bollen och deras ytterbackar låg högt som lämnade kanterna öppna för motanfall. Varberg hade oräkneliga tillfällen att göra mål. Det var bara deras egen oskärpa som gjorde att det inte slutade med betydligt fler mål för de grönsvarta.

Sista kvarten repade Sundsvall lite mod och skapade några bra målchanser. Pontus Silfwer fick visa vilken duktig fotbollsspelare han är när han stod bakom det mesta i offensiv väg under den här perioden.

Jämförelse Sundsvall – VSK

Sundsvall har i stora stycken nytt lag som ska spelas ihop, det märks att man inte är klar på långa vägar. Spelet man uppvisar saknar i allt väsentligt linjer. Det känns som man inte riktigt vet vad man ska göra när man har bollen. Här känns VSK längre framme, trots att man har nya tränare, många nya spelare och ett nytt system. I matchen mot Sirius spelade man som man tänkt att man skulle göra och det syntes också på planen vad man försökte åstadkomma.

Den stora skillnaden här är att VSK spelar efter sina resurser när man möter ett allsvenskt lag. Man ser till att försvara sig väl och sen kontra på förutbestämda sätt i inövade löpvägar. Folk vet var bollen kommer.

I Sundsvall kändes det lite som tvärtom. Det man som åskådare kunde upptäcka är att laget står under strikta order att spela sig ur situationerna, behålla bollen inom laget. Problemet är att man inte är tillräckligt skickliga på att göra det, inte i vart fall när man möter allsvenskt motstånd.

Detta gör att man får förtvivlat svårt att komma någonvart och man blev nästan hela tiden av med bollen i jobbiga situationer. Spelidéronden vinner VSK lätt om vi tittar hur det ser ut just nu.

Spelare

Vi lämnar kortare omdömen om de spelare som ingår i truppen och där vi känner att vi har någon att säga.

Backlinjen hade som sagt svårt i denna match ffa är Blomqvist svag med tveksamma ingripanden och följsamhet. Han kanske fungerar bra i boxen men inte som tiki-taka-spelare. Kollegan Myrestam är ok, men inte mer. Som mittbackspar är de sämre än det Sirius förfogar över och som VSK sprang i åttor runt i helgen som gick.

Vänsterbacken Olsson är ok men inte särskilt snabb, han hamnade i farliga lägen ett antal gånger när han inte hann med Varbergs snabba yttrar. Mest potential i backlinjen har Anton Eriksson från UFC. Han må vara ung men har bra blick och följsamhet. Han kan växa ut till bäste back tämligen omgående. Nu är dock konkurrensen inte stenhård så det är svårt att veta exakt vad det innebär för Sundsvalls chanser i serien.

Backlinjen som helhet uppträdde osynkat och tappade hela tiden bort spelare som fick fint med tid att hantera boll och göra något kreativt.

På mittfältet hade de defensiva mittfältarna en tung afton när de inte fick någon tid på sig att hantera boll. Det var nästan man-man spel på dem. Eftersom allt spel ska gå via dem stannade mycket av anfallsförsöken upp. Kvalitén finns där men Sundsvall var helt sönderlästa av Varberg. Juanjo får ta på sig Varbergs 1-0 mål när han står och duttar med bollen utanför eget straffområde, när han bara borde lyfta bort.

De offensiva mittfältarna såg man inte mycket av i matchen, de försvann eftersom bollen sällan nådde deras utgångspositioner. Den med kvalité är Pontus Silfwer som visade att han är ett offensivt hot, även mot bra lag som Varberg. Spanjoren Mas är en uppenbar felvärvning av Sundsvall. Han hade inte tillräckligt med kvalité för att spela i Allsvenskan och det är samma sak med Superettan. Obegripligt vad Sundsvall såg i honom. Nu måste han nästan få spela då det inte finns så många alternativ. Men det är svårt att se vad man kan få ut av honom när han är på planen. Känns mest som en alibispelare.

Pontus Engblom å andra sidan är precis så bra som ryktena givit vid handen. Kan han bara få lite vettiga bollar att jobba med och lite understöd från lagkamrater kommer han med stor sannolikhet att vara topp-tre i årets skytteliga.

Slutsatser

Sundsvall har en bra bit kvar i sitt lagbygge. Så klart kommer man vara bättre som lag om en månad, men kvalitén på spelarna är ojämn. Det gäller att de som är bättre kompenserar för de svagare, annars blir det ett jobbigt år.

Truppen är tunn och behöver förstärkas, vilket man jobbar på. Det är ffa i centrallinjen det behöver förstärkas. En spelande snabb mittback borde vare en prio. En annan är en offensiv innermittfältare/anfallare. Man kommer säkert att hitta någonting på marknaden vad det lider. Det som är positivt för VSK är att den/de personerna inte är inspelade i laget när det är dags för premiär. Det är bara fem veckor kvar nu, två tredjedelar av försäsongen har gått.

Varberg visade världen hur Sundsvall skall hanteras för att få stopp på deras spel, innan det ens kommer igång. Nu är Varberg ett allsvenskt lag så det förklarar en del av utskåpningen i den här matchen. Men ett väl organiserat lag som tex VSK har alla möjligheter att göra om samma sak som Varberg gjorde. Och lyckas man med det vinner man matchen.

VSK och övriga lag behöver inte vara rädda för Sundsvalls stämpel som ex-allsvenska. Det lag man förfogar över just nu har riktigt fina spelare men också sämre och ffa har man ett spelsystem som laget inte behärskar.