Frustration

Frustrationen var påtaglig när domaren blåste av VSK:s möte med GIF Sundsvall. Det blev en tung förlust med 1-2, det borde blivit seger vilket gör frustrationen än större.

Det kändes så bra ibörjan. Ett fantastiskt fint septemberväder, ett rivstartande VSK och via en snabb blick på mobilen kunde man också se att bandybrorsan tagit ledningen mot Villa i bandycupen i Stockholm. En dubbelchans, med Emil Skoogh och Dusan Jajic, involverade borde ha inneburit 1-0.

VSK:s intensitet fortsatte, den första kvarten bestod nära nog av spel mot ett mål. Sedan kom kallduschen, på något vis signifikant för den här säsongen. Linus Hallenius tryckte in 0-1 via ett ögonblicks slarv från hemmalaget. Inte långt efter följdes det av 0-2. Ett rejält knytnävsslag mot VSK.

Hemmalaget fortsatte att föra spelet trots de tunga baklängesmålen. Sundsvall var farliga på omställningar men Grönvitt borde ha fått in någon boll under sisa delen av första, Tyvärr blev det inte så. 0-2 och tung känsla i halvtid.

Trots underläget fanns det fortfarande enrgi i VSK. Man dominerade även efter paus och chanserna avlöste varandra. När Erik Björndahl kvitterade med knappa timmen spelad var känslan att hemmalaget åtminstone skulle komma ikapp. Tyvärr mattades tempot efter reduceringen och Grönvitt tappade lite av sin struktur. Trots detta var chanserna så pass många att det borde blivit en seger.

Simon Johansson sköt vansinnigt högt över, Ali fick inte träff fast han befann sig i boxen och vid mer än ett tillfälle tycktes bollen studsa mot hemmalaget i offensivt straffområdet. Man slet sitt hår på läktaren och kände att stråna började anta Glenn Hyséns färg. ”Jag hatar allt” utropade någon i klacken under den hopplösa stopptiden och det var lite av den unisona känslan där och då.

Visst kan man rikta kritiska synpunkter mot försvarsspelet, vid i synnerhet 0-1, och visst går de att hysa tvivel över effektiviteten framåt. Mer än något unnar jag emellertid att det här laget kunde ha marginalerna med sig. Den här matchen präglades av en sanslös ”stolpe ut”- mentalitet. VSK var överlägsna under i stort sett hela matchen och svarade för en av säsongens bästa insatser. Det borde ha genererat i tre pinnar.

Frustrationen var som sagt påtaglig efteråt men kan Grönvitt ta med sig det här spelet vidare kommer man greja kontraktet. Hoppet är som ni vet det sista som överger VSK:aren.