Iakttagelser kring VSK Bandy i Silly-tider

Iakttagelse 1: Magnus Joneby, Mikael Olsson, Tobias Holmberg och Ted Bergström gjorde samtliga sin sämsta säsong någonsin i den grönvita dressen. Anmärkningsvärt. Kanske finner vi i det förklaringen till klubbens dåliga bortafacit. Spelarna sjunker någon nivå i både klass och motivation varvid den där desperationen saknas. En desperation som krävs i Söderhamn och Vänersborg exempelvis.

Kan dra en ganska långsökt men ändå rimlig parallell till det svenska fotbollslandslaget efter VM 1994. Då äldre, aningen sämre och aningen mättare spelare förvandlade bronsyra till missade mästerskap och medioker fotboll.

Både klubben och nämnda spelare bör ta sig en funderare kring framtiden. I synnerhet tycker jag Bergström fått tillräckligt med chanser. Han matchades hårt på den position som blev lagets verkliga akilleshäl.

Iakttagelse 2: Även om laget bjöd upp rejält i ett par hemmamatcher under säsongen så stod det väldigt klart att spetskompetensen var en bristvara. För mycket kretsade kring Simon Jansson. Ska VSK ta sig över kvartsfinalbarriären bör Köpingssonen flankeras av fler individuellt skickliga spelare. Slitvargar som säkrar bredden finns redan så det räcker och blir över.

Iakttagelse 3: Ett mer långsiktigt sätt att få fram spetsspelare är att förädla talangerna sprungna ur de egna leden. Även om VSK fick fram en väldigt bra generation i killarna födda födda under sent 80-tal så saknas kanske den där absoluta 5 plus-spelaren. En Mossberg, Esplund eller Edlund.

Jag vet att Tobias Holmberg höll en formidabel nivå som junior och att hans fortsatta karriär inte gått av för hackor. Emellertid blev han aldrig etablerad landslagsman. Faktum är att den enda fem-plus spelaren, från egna led, de senaste 30 åren är Michael Carlsson.

I det avseendet är VSK sämre än vissa av konkurrenterna. Det blir en framtida utmaning, att förädla talangerna.

Det finns som ni märker en del att bita i för ledande herrar i VSK Bandy. Jag hoppas och tror att man reder ut en del av frågetecknen. För jag är övertygad om att det finns en bra framtid. Som Joe Hill sa en gång i världen: ”Don´t mourn, organize!”