Ikväll och imorgon njuter vi av dagens fantastiskt fina insats

Det är svårt att samla sig trots att det gått någon timme efter den första semin mellan VSK och Edsbyn. Det började trevande men slutade i verklig islossning. 5-1 blev det till slut i Grönvitts favör. Ett resultat jag inte kunde drömma om på förhand.

Jag var faktiskt väldigt orolig inför mötet. VSK har som bekant haft det kämpigt i sin kavrt mot Vetlanda medan Edsbyn tryckte till Sandviken och tog sig vidare via tre raka.

De tycktes också finnas fog för den oron då VSK kändes numret mindre såväl på isen som läktaren under inledningen. Det trummades och sjöngs på bortasektionen samtidigt som deras lag höll i boll och skapade chanser. 0-1 blev det genom Teemu Määttä och ett tag var det bara ett lag på planen.

Känslan var naturligtvis tung där och då men VSK tog sig så smått in i matchen. Innan halvlekens slut kvitterade Christoffer Fagerström via en snygg individuell prestation och visst hopp tändes onekligen.

Det kändes om inte som en skänk från ovan så väl tacksamt att ha 1-1 efter en halvlek som till stora delar dominerades av gästande Edsbyn. Fortsättningen kändes oviss.

Det hemmalag som klev ut till andra halvlek var dock ett helt annat. Aggressivt, stabilt defensivt och med många alternativ framåt. Om Edsbyn till viss del dominerat första halvleken skulle den andra helt tillhöra VSK.

Jesper Hermansson gjorde 2-1 relativt tidigt och sedan vaknade den Grönvita maskinen och började att ösa på. Det spel man visade upp var utan tvekan säsongens bästa. Ett riktigt styrkebesked att kunna plocka in det i en semifinal. I takt med att spelet höjdes kom också publiken igång och det kändes lite smått som på den gamla goda tiden.

Det var resultatmässigt jämnt ganska länge men den nervositet som brukar uppstå i sådana lägen kom inte. VSK kändes för bra. Stoppade Edsbyns försök till anfall och tvingade Henrik Karlström till flera klassräddningar.

Det var som sagt laget VSK som imponerade men jag måste naturligtvis nämna Christofffer Fagerström som via tre mål blev matchens lirare. Vidare förtjänar också Tobias Holmberg och Martin Landström omnämnanden. Den första har haft en rätt tuff säsong men har vaknat nu när det vankas slutspel och Landström är alltid tongivande. Lagspelare, artist och grovjobbare. Som jag skrivit tidigare lär han bli en av klubbens verkligt stora när karriären summeras.

5-1 blev det som sagt. Oerhört imponerande att man klev fram så starkt i ett skarpt läge. Det är lätt att drivas med av sina känslor och ta till överord en sådan här kväll. Emellertid, även vid en mer sansad betraktelse går det inte att säga annat – i andra halvlek spelade VSK sin tveklöst bästa bandy för säsongen. Imponerande!

Jag ska inte ta ut något i förskott. Det kan fortfarande bli en tät och lång drabbbning. VSK är dock tillbaks på banan på ett helt annat sätt än jag vågat drömma om innan och det bådar gott. Jag ser med stor tillförsikt fram mot fortsättningen. På tisdag går semin vidare med match nummer två uppe i Edsbyn.

Det kan bli en helt annan historia att skriva om men ikväll och imorgon njuter vi av dagens fantastiskt fina insats. Den var något alldeles extra och får en att kännas sig väldigt till freds med tillvaron. Det här laget är något vi VSK:are ska vara stolta över. Tack!