Då var det dags för VSK att ta emot en kär gammal antagonist när nu Syrianska FC kommer på besök till Parken.
Som vanligt är det kaos i Södertäljeklubben som sin vana trogen vid minsta motgång sparkat båda sina tränare nu i veckan. Det går bara inte sluta att förundras hur de styrande i den klubben resonerar. Nu får stackars Mattias Genc som egentligen är spelare i klubben hoppa in och leda laget i den här matchen. Han börjar bli van nu.
Det var likadant i maj förra året när den tränarduon fick gå, då var Mattias där och skötte om laget. Han har gjort det bra och ingen har anledning att tro att Syrianska som lag betraktat kommer att göra en sämre match mot VSK pga att man inte ha någon riktig tränare kvar i klubben.
Föreningen uppträder bisarrt på många sätt. Den största grejen är så klart att man använder otroligt många spelare för att lösa sina fotbollsmässiga uppgifter. Ifjol använde man totalt 31 spelare som spelade tävlingsmatch för klubben, 27 startade en match och totalt 41 spelade eller satt på bänken i en seriematch.
I år finns det en myriad av nya spelare i truppen och man har verkligen gått all in på att ha Superettans bredaste trupp med 30 spelare. Obegripligt många. Med den bredden har man i år redan startat med 20 olika spelare, 24 har fått speltid och 28 har spelat eller suttit på bänken. Det är väl onödigt att säga att det är överlägset mest bland alla lag i Superettan.
Det säger sig självt att det tar tid att spela ihop denna främlingslegion som när sommarfönstret öppnar kommer att bytas ut till säkert en tredjedel.
Strategin med en jättetrupp har inte burit frukt som tänkt, trots bra kvalité på de enskilda spelarna. Nu ligger man sist i tabellen och behöver ta poäng mot VSK för att inte komma efter.
Startelvan kan skifta ordentligt från match till match. Här ser vi de två senaste omgångarnas elvor
Vi konstaterar att sex av spelarna fanns med i båda matcherna, fem var nya. Det säger sig självt att det blir svårt med kontinuitet.
Laget har framförallt svårt med försvarsspelet då man släppt in 17 mål på 7 matcher, dvs nästan 2.5 per match. Detta är märkligt då man förfogar över kompetenta försvarsspelare som Albornoz som spelade i Allsvenskan 2018, Falkeborn som var given i Frej i fjol och Cahais som spelat i Boca Juniors och FC Groningen. Man borde inte släppa till så mycket med den försvarsbesättningen på planen. Dock har man precis som i fjol problem med vänsterbackspositionen där de tilltänkta spelarna ffa Emin Grozdanic inte levererat. Åldersmannen Isa Demir som kan spela på vänstern är återigen skadad.
Nu tvingas klubben precis som i fjol använda mittfältare som försvarare på den positionen. Stefan Ilic har gjort flera gästspel på vänsterbacken och i senaste matchen spelande anfallaren Andy Stadler där, det är genuint märkligt.
På mittfältet finns det hopplöst många alternativ för en tränare att välja bland. Det är i det närmaste omöjligt att säga vilka som ska spela och vilka som ska sitta på bänken eller på läktaren, det är så många att välja bland. Vi konstaterar bara att profilvärvningen från Dalkurd, Smajl Suljevic har fått klart begränsat med speltid.
Också på anfallssidan har man mycket bra folk att tillgå. Flest mål i år har
Ammar Ahmed gjort (anslöt också han från Dalkurd). Han har satt två baljor. Piggast och kanske bäst i laget har Sebastian Rajalakso varit, även om det inte blivit några mål ännu. Nu verkar Sebastian vara borta för skada då han inte fanns med i truppen till förra matchen. En som också är borta och frågan är om han ens finns i klubben längre är Ranegie som inte spelat på hela året, pga skada. Klubben kommunicerar aldrig vad som händer med truppen så man får närmast gissa sig till anledningarna att vissa spelare inte finns med i en match. Vi får väl se om Rajalakso dyker upp och vart han ska spela. Kanske hans tur att spela vänsterback, det gjorde han vid flera tillfällen i fjol.
Hur laget kommer att ställa upp med spelare och i vilken formation är omöjligt att veta. Det som går att veta är att man kommer använda sig av samma taktik som gav ett oavgjort resultat i genrepet mot VSK. Då backade man hem och krympte ytor för att VSK:s omställningsspel inte skulle få plats. Sen kontrar man och när man gör det är man giftiga. Man har trots allt gjort 9 mål, fler än VSK och det beror på att man har skickliga anfallsspelare som kan göra sin gubbe och få bollen på mål.
VSK går för vinst idag och det kan man lyckas med om man visar upp sitt anfallsspel man hade på försäsongen. VSK är ett mycket mer samspelt lag och kan utnyttja de luckor som uppstår när Syrianska ska täcka bort ytor och misslyckas för att man inte är tillräckligt vana med varandra än. Men då krävs det att VSK slutar köra possessionfotboll i Div 1-tempo. Nu måste spelet vara mycket rakare och snabbare och med ständiga understödslöpningar för att dra isär Syrianska och få ytor.
Fler måste engageras i anfallsspelet. Vi kommer inte lyckas om alla anfall ska gå via Simon som ska triangla med Filip och Jeppe på högerkanten. Vi måste byta kant oftare och vi måste slå crossbollar på Skogh på vänsterkanten för att få till förflyttningar i Syrianska och för att inte göra oss helt förutsägbara. Vårt presspel måste tillbaka och vi måste våga mycket mer i vårt anfallsspel än vi gjort någon gång i serien i år.
Lyckas vi med allt detta vinner vi. Misslyckas vi, ja, då kan det här sluta hur som helst.
1 thought on “Inför VSK Fotboll – Syrianska FC”
Comments are closed.