Inför VSK Fotboll – Varbergs BoIS

Kommer Varbergs BoIS att vinna Allsvenskan nästa år? Det är faktiskt en berättigad fråga. Säsongen 2010 vann man sin Div 2 serie och gick upp i Div 1 Södra. 2011 upprepade man bedriften och vann Div 1 och avancerade till Superettan. Är de på väg att göra om bedriften att vinna 2 serier på två år, vem vet?

Annars är Varberg en anrik klubb som fört sin tillvaro i skuggan av de större klubbarna i Halland och i Göteborgsregionen. Man har varit uppe i näst högsta serien förr, men det var ett tag sen. De åtta åren man nu huserat i Superettan är rekord. Det har varit en del tuffa år, senast ifjol tvingades man till ett mycket tufft kval som man till slut vann men det var bara ett mål som skiljde klubben från avgrunden i Div 1.

Ekonomiskt har det också varit tufft. I somras hamnade klubben i en så kallad kontrollbalansräkning vilket i praktiken innebär att man inte har eller i vart fall väldigt begränsat med likvida medel att täcka de löpande kostnaderna med. Situationen reddes upp under sommaren, för den här gången.

Sportsligt får man ändå säga att årets prestationer skiljer sig ordentligt mot fjolåret. Det har gått betydligt bättre, sensationellt bra faktiskt. Vem såg det här komma? Noll personer kan vi nog säga. För en i princip enig expertkår sa att nu var tiden slut för Varberg i den här serien.

Vi på Anno var lite mer nyanserade och tippade Varberg på en 11:e plats i årets serie. Efter att ha sett dem spela i Svenska cupen såg vi kvalitéer i laget, vi skrev bland annat så härom laget i vår serietippning.
”Nyckeln för Varberg är deras mittfält som är lagets bästa lagdel. Kan man få upp den energi och vilja man visade mot Hammarby på bortaplan i Svenska cupen när man tryckte tillbaka Bajen i andra halvlek, ja då finns hopp om att undvika nedflyttningsstriden. Men om man spelar som man gjorde mot Dalkurd i matchen efter, så blir det svettigt”

Nu har mittfältet visat i fem matcher på raken att man kan spela som man gjorde mot Hammarby.

Det lite lustiga är att man i princip har samma lag i årets serie som man hade ifjol när man var på vippen att åka ur. Något har hänt med andra ord. Den största förklaringen är helt klart att laget har ett spelsystem som man nött in och som alla spelarna klarar av och tror på. En annan förklaring är att man jobbar stenhårt i matcherna, verkligen stenhårt. Vi återkommer till det.

Profiler

Nahom Girmai Netabay är spelaren som anslöt till BoIS inför fjolårssäsongen från Kristianstads FF där han spelat sin tid inom seniorfotbollen. Uppdraget var att göra mål och vara lagets offensiva kreatör på mittfältet. Nahom har verkligen levererat trots att laget i övrigt gick halvknackigt ifjol. Det blev 10 mål i debutsäsongen i Superettan, med beröm godkänt. Nahom är mångsidig och kan spela i alla offensiva positioner. I år har han redan gjort 2 mål och vuxit ut till en riktig fältherre på mitten där han kombinerar fin teknik med stenhårt arbete.

Albert Ejupi är också en spelare som anslöt från Kristianstads FF inför förra säsongen. Likt Netabay har han fått en fin utveckling i BoIS. Albert är defensiv mittfältare som ser till att hålla rent framför backlinjen och har en bra förmåga att stänga ytan mellan backlinje och mittfält så att inte anfallarna hittar möjligheter där. Med sin längd har han en stor räckvidd och är svår att komma förbi.

Astrit Seljmani är ett av de få nyförvärven. Han spelade i fjol i Torns IF i Div 1. Där gjorde han 13 mål och blev i år värvad till Varberg. Han har redan gjort 5 mål på 5 matcher, vart ska det här sluta? Som ett litet instick kan vi säga att Torns IF så klart sörjer flyktade Astrit, men vet ni vad? Man har ju Dylan Kosik i laget och Dylan har redan satt 3 baljor åt sitt nya lag, faktiskt fler än vad Astrid mäktade med i fjol efter samma antal matcher.

Varberg spelar ett 3-5-2 system där systemet bygger på att mittfältarna löper kopiöst mycket. Man har lagt sig till med ett extremt aggressivt presspel där man inte ger motståndarna någon tid att hantera bollen. Det kräver förstås ett fruktansvärt löpande, men det är man beredd att lägga ned. Statistiken är också tydlig på den punkten. Varberg har flest tacklingar, dueller och interceptions per minut när motståndarna har bollen, av alla lag i serien. De jagar verkligen livet ur motståndarna.

När man väl har bollen anfaller man hänsynslöst. Samtliga mittfältare utom Ejupi deltar och det händer tom att någon av de tre backarna letar sig upp.

Om man ser statistiskt på det slår laget mycket långbollar på sina anfallare, sen ser man till att bita sig kvar där uppe. Man har låg passningssäkerhet, faktiskt sämst i serien, men det betyder mest att man försöker saker i anfallet och förlorar man bollen jagar man tillbaka den. Seljmani, Ejupi och Netabay rankas alla som de bästa i serien på sina respektive positioner.

Tränare Joakim Persson anslöt till klubben inför fjolåret. Joakim har en egen framgångsrik fotbollskarriär bakom sig och har sen tränat Ängelholms FF och Kristianstad FC. Nu har han uppenbarligen fått fason på det här laget som i allt väsentligt består av Div 1 spelare från regionen och någon enstaka spelare från högre serier som ratats av de bättre klubbarna längs kusten. Succé är inte ett för starkt ord när man pratar om vad Joakim ha lyckats med så här långt.

Ska VSK ha någon chans mot det här laget måste man göra en absolut topprestation där alla spelarna måste lyckas i sina aktioner och man måste bereda sig på att löpa som man aldrig har gjort förut. Det finns så klart ytor bakom Varbergs höga press, men det gäller att kunna leverera bollarna dit också. Mest kommer den här matchen handla om för VSK:s del att försöka hantera Varbergs mittfält. Klarar man det finns chanser till att få igång ett anfallsspel. Misslyckas man blir det som för Brage förra helgen, man förlorar.