Kalle Karlsson är en visionär som styr ett fantastiskt lag med den optimala kaptenen!

När jag njöt av VSK:s uppvisning mot GAIS häromveckan höll jag hela tiden ett extra öga på Simon Johansson. Jag slogs av hur mycket han sprang och hur ofta han kom rätt till bollen. Var han inte först in i duellen så kom han ur densamma med bollen. Kaptenen var också mästerlig att lösa trängda situationer genom spel på få touch. Simon Johansson kändes som spindeln i nätet i den fina offensiven

Jag vet inte om jag någonsin sett Simon så bra som då?  Pratade, som så ofta efter matcher, med Lasse Östling och påtalade min beundran inför Simons fulländade insats. Lasse svarade: ”Kalle och Rubin har vässat Simons Johanssons fotbollshjärna. ”Tidigare kunde han försvinna ur matcher, nu är han mer dominant.”

Det gav mig en, vad ska jag säga, tankeställare?  Det är ju ett fantastiskt lag som tillsammans svarar för den här imponerande säsongen men Simon är hjärtat och själen. Att han utvecklats ännu mer trots att han numera är en rutinerad spelare säger väldigt mycket om vilken stor tränare Kalle Karlsson, med god hjälp av Alexander Rubin, är.

Företrädaren Askebrand trodde inte på Simon i formationen 3-4-3 medan Kalle såg något vi nu får skörda frukten av.  Simon Johansson spelar bättre än någonsin! Bara en av många exempel på Kalles geniala fotbollsöga. För jag tror vi måste ta till ett så pass starkt uttryck när det kommer till hans förmåga med detaljer.

Det stannar som ni förstår inte bara vid förädlandet av Simon Johansson som spelare. Det finns åtskilliga exempel till. Killar som Taha Ali, Alex Douglas, Herman Magnusson, Daniel Ask, Jaheem Burke med flera verkar ha gått under radarn hos många tränare och sportchefer. Kalle Karlsson såg däremot direkt något i dessa namn och har nu fått ett gäng spelare av toppklass. Vem kunde exempelvis ens drömma om att Douglas och Mange skulle vara så enormt bra som de varit i år? Det är fantastiskt imponerande. Både av spelarna och av Kalle som trott på dem och utvecklat dem.

Sedan har vi det här med spelsättet. Det finns andra som betydligt bättre än jag kan analysera VSK:s spel och formation men jag är oerhört imponerad av hur laget sitter ihop och hur spelarna går in i varandras positioner på något vis. Det är tydligt vilka som är de tre som bildar backlinjen och att Jabir är nian. Övriga spelare flyter ihop på ett ruskigt imponerande sätt. Bollskickliga, rörliga och med enorm löpkapacitet gör det livet till en mardröm för varenda motståndare.

Att ligga tvåa i superettan, på samma poäng som ledande Utsikten, är imponerande i sig. Sättet man tagit sig an matcherna, särskilt efter sommaruppehållet, är än mer imponerande. Man vinner övertygande snart sagt varje gång. Laget försvarar sig otroligt bra vilket nästan är osannolikt med tanke på hur högt upp vingarna befinner sig under anfallen. Det hela möjliggörs genom den enorma löpkapaciteten laget besitter.

Anfallsspelet är metodiskt byggt på stor tilltro till förmågan och spelidén. Från läktaren kan man ibland efterlysa fler skott men på det stora taget är det nog en väldig tur att laget vilar på sin tro och övertygelse. Att inga förhastade beslut tas.

Det är ett lag som lyckas via en slags totalfotboll Försvarsspelet är inte bara lämnat åt försvarsspelarna utan hela laget bidrar. Detsamma gäller anfallsspelet. Det krävs spelare med hjärta, hjärna och talang.  Att ha en lagkapten som Simon Johansson är också ovärderligt. Han visar sin kärlek till klubben i alla avseenden.  Springer mer och spelar sin bästa fotboll någonsin. Det banar väg.

Kalle Karlssons skarpa fotbollsblick och kloka hjärna vakar dock över allting. Han har lagt grunden till det vi nu ser medan hans skickliga hantverkare till spelare fyllt på med golv, väggar och tak. Tillsammans har vi fått en stabil kåk som står redo för höstens utmaningar. Redo i så hög grad att vi kan släppa all gammal negativism och verkligen tro på vårt lag.

Om Johan Cruyff återuppstått och i virrvarret lurats till Hitachi Energi Arena för en match med VSK tror jag kanske inte att han skulle bli imponerad av nivån på spelet. Det är trots allt skilda världar från de breddgrader Cruyff huserade på som spelare och tränare. Däremot tror jag att den geniale holländaren skulle ha skakat hand med Kalle Karlsson och imponerats av hans fotbollsfilosofi.

Det lär bli en hel del nagelbitande under de kommande månaderna. Inget är hugget i sten men känslan mycket bra. Fotbollen vi spelar gläder inte bara oss Grönvita utan sprider sig landet runt. Tror den kan bli stilbildande framgent. 2023 är året då vi inte bara kan drömma utan tro.