Efter den episka 7-6 segern hemma hyste jag en förhoppning om att VSK skulle kunna rubba Villa även i Lidköping. Det visade sig vara en naiv sådan. Grönvitt började visserligen bra, tog ledningen och höll i taktpinnen. Sedan kom tre extremt snabba mål via två hörnor och ett tredje mål föranlett av extremt slarv.
Därefter var lagen tillbaks i första matchens kostymer. Villa växte, pressade högt och höll i boll metodiskt. VSK krympte, agerade stressat, tappade boll och lyckades inte hota mer än tillfälligt. Höjde sig förvisso en period, satte två hörnor och kändes på nytt nära. Innan första halvleken var över hade dock kvällens huvudperson gjort sitt fjärde mål för kvällen. 3-5 i halvtid och ett tungt utgångsläge.
Den andra halvleken var inte gammal innan samme Edlund på nytt var framme och satte 3-6. Efter det var matchen i princip över. Villa växte ännu mer. Höll i bollen skickligt, hade ett bra passningsspel och kändes konstant farliga framåt.
VSK kändes mindre, förlorade 50/ 50 dueller, tappade ut bollar olyckligt och kändes fjärran ifrån tisdagens andra halvlek.
Det ska sägas att Villa gjorde det oerhört bra över hela banan. Var starka bakåt, passningsskickliga, farliga för genombrott. Till råga på allt med en pånyttfödd Christoffer Edlund längst fram. Innan matchen var över fastställde han slutresultatet genom sitt sjätte (!) mål för kvällen.
Det är inte mycket att säga om resultatet. Villa vann rättvist. Satte sig i ett psykologiskt övertag hela tiden med sitt effektiva hörnskytte, sina snabbar repliker och sena mål. Samtidigt ställer jag mig frågan, ska inte detta så begåvade VSK ha några motmedel?
Den energi och den tyngd som uppbringades i slutet av matchen i tisdags borde i viss mån gå att få ut även på bortais. Det är klart att skillnaden är stor mellan en hemmamatch och en bortamatch men jag tycker inte skillnaden ska behöva vara så milsvid.
Precis som vi gjorde i söndags får vi på nytt skaka av oss förlusten och sikta på att utjämna hemma. Det blir inte lätt men är långtifrån omöjligt. Publiken blir viktig även på lördag så jag hoppas säsongens absolut sista hemmamatch genererar en storpublik.
Det känns tungt just nu men är långtifrån över.Laget kan mer än vad som visades upp ikväll och det ska vi skaka fram med hjälp av våra strupar på lördag. Vi ses där.
DU HAR VÄL INTE MISSAT
I fråga om stabilitet kan insatsen sammanfattas som säsongens främsta.
Seger över Vetlanda men vissa försvarsproblem består
Årets Annospelare: Marcus Linday