Lokala kollen: I väntan på seriesegern – talangfabriken laddar om

Samtidigt som den allsvenska guldstriden och den spännande bottenstriden i Superettan är som hetast väljer Anno 1904 att tillfälligt blicka nedåt i tabellerna och inleder här en genomgång av hur det gått för några av de bästa Västerås-lagen den gångna säsongen.

Först ut är Skiljebo SK som inför säsongen 2019 lyftes fram av Sportbladet som en lovande talangfabrik som skulle vinna serien. Efter sju matcher hade laget bara tagit tre poäng. Tränaren Michael Andersson avgick och kvar stod Dennis Hilmarsen som ensamt ansvarig.

När Anno 1904 får sig ett snack med Hilmarsen dagen efter förlusten i säsongsavslutningen mot Hudiksvalls FF säger han att målsättningen inför säsongen var att vara på övre halvan och att lyfta de yngre spelarna, men i Sportbladets artikel inför säsongen uttalar sig flera spelare om att målsättningen är att vinna serien och gå upp i division 1.

Efter en fiaskoartad inledning på säsongen reste sig till slut Skiljebo och med helgens resultat slutar laget som nia i serien.

– Rent prestationsmässigt höll vi hög nivå hela säsongen men på våren fick vi inte resultaten med oss. Under hösten fick vi spela mer cyniskt och utifrån våra förutsättningar. Vi måste se till våra styrkor och förstå att vi ska spela annorlunda beroende på om vi möter Valbo eller Karlberg, säger skiljebotränaren Dennis Hilmarsen.

Det var inte bara taktiken som förändrades. Skiljebotränaren försökte även ändra inställningen hos spelarna.

– Vi pratade mycket om två värdeord och det var tillit och glädje. Vi behövde tro på varandra och på vår spelidé och vi behövde få tillbaka glädjen. Jag vill tro att det gav effekt, säger Hilmarsen.

Trots att Dennis Hilmarsen meddelat att han kliver av som tränare för Skiljebo pratar han engagerat om lagets framtid och beskriver en ung lovande trupp som har mycket kvar att uträtta.

– Styrkan som Skiljebo har är att man kan fylla på laget underifrån. Flera unga spelare födda på 2000-talet har visat att de klarar av att spela på den här nivån. Nästa år är de ett år äldre och har hunnit utvecklas ännu mer.

Skiljebobacken Pontus Collander, son till tidigare VSK:aren Conny Collander, är en av de mest omtalade spelarna i Skiljebo. Hans bror Dennis gick tidigare i år till ÖSK och många tror att det bara är en tidsfråga innan även Pontus spelar elitfotboll. Enligt Dennis Hilmarsen har Pontus gjort jättestora framsteg under säsongen, men han nämner också spelarna Fio Karlsson (född 2002) och Linus Forsberg (född 2003) som några av de talanger från Skiljebo som det är värt att hålla ögonen på framöver.

I Skiljebos trupp återfinns flera spelare med ett förflutet i VSK. Den tidigare VSK:are som spelat flest matcher är Fredrik Lundqvist som gjorde 18 matcher för Skiljebo SK i år. VSK har också haft tre spelare utlånade till SSK under delar av säsongen, Dennis Botchey, Douglas Karlberg och William Videhult.

Vänsteryttern Dennis Botchey gjorde två mål på åtta matcher, varav bara en från start, innan han lånades ut till Enköpings SK istället. Douglas Karlberg och William Videhult kom till SSK inför matchen mot IFK Lidingö, en match som de två VSK:arna kom att dominera fullständigt. Karlberg gjorde ett mål i sin comeback i Skiljebo och Videhult gjorde hattrick, men Hilmarsen hoppas ändå inte på att få se mer av Karlberg i Skiljebo.

– Dogge och Videhult var otroligt bra och gör verkligen jätteskillnad i den matchen. Samarbetet med VSK är fantastiskt men kan bli ännu bättre. Jag skulle gärna se mer av Dogge, men han är för bra för Skiljebo och borde spela högre upp. Han är en bra target och som allra bäst när han kan vara så mycket som möjilgt i boxen.

Två fd grönvita spelare som fått betydligt mindre speltid i år är Koyar Salimi som gjorde två matcher med Skiljebo och Linus Sjöberg som varit fortsatt skadad under hela säsongen.