Löptur på Arlanda och skånsk fotboll.

Ärligt talat, efter förlusten mot 5-2 mot AFC Eskilstuna funderade jag om jag inte skulle vaska min flygbiljett till Malmö denna helg, behöva förnedras ytterligare en helg. Men de tankarna försvann faktiskt efter några timmar efter matchen och jag kände att jag verkligen ville åka ner och se Trelleborg, dels så hade jag sett fram mot en miniweekend i Malmö, men kände även att det är när laget har sin största motgång de behöver stödet som mest. Sagt och gjort 04.00 igår morse ringde väckarklockan för att bege sig till söderut.

Men trots den tidiga starten blev det stressigt, när jag tittade på biljetten stod det att gaten skulle stänga en halvtimme innan och mina marginaler blev mindre, inte blev det bättre av att läsa att köerna på säkerhetskontrollen var ovanligt långa. Mentalt börjar jag ställa in att det finns en reell chans att jag missar flyget och tittar på alternativ, nästa flyg kostar 2500 kr och de flesta tågresor söderut är slutsålda med enstaka biljetter på över 1500 kr för enkelresa. De billiga Ryanair biljetter kan visa sig bli en dyr historia.

Väl på plats på flygplatsen var det endast 10 minuter kvar till gaten stängde, så det blev en rask löptur från terminal 4 till terminal 5 för att ursäktande tränga sig förbi en lång kö på säkerhetskontrollen. Får andas ut i några minuter innan bordningen börjar och stor känsla av lättnad infinner sig. Men den känslan varar inte länge då jag helt plötsligt ser att alla andra passagerare på sig sina munskydd och jag har inget själv. Jag ser ut som ett stort frågetecken och ser sen att det står en stor skylt att munskydd krävs på denna resa. Springer till närmaste taxfree och frågar om de har munskydd men det var slutsålt, beslutar mig för att chansa och borda ändå. När jag kommer fram blir jag nekad ombordstigning utan behöver fixa fram munskydd, även om det är slutsålt i taxfreen.

Får lätt panik och springer till nästa bokaffären och frågar dem, men även de har sålt slut men får ett tips att en affär på andra sidan terminalbyggnaden har. Ny löptur, kommer fram och återigen får jag tränga mig förbi en kö för att köpa ett munskydd, springer tillbaka och går ombord som en av de allra sista passagerarna, lätt andfådd kippandes efter luft i ett djävla munskydd. Men jag lyckas ta mig till Malmö till slut.

Efter att strosat runt i Malmö på dagen bestämmer jag mig trots lite småregn att gå på skånederbyt BK Olympic – Torns IF i Söderettan. Har egentligen ganska dålig koll på lagen men har sett att BK Olympic har fått en bra start med sina inlånade MFF spelare. En halvtimme innan start är jag en av de allra första på plats och tilldelas ett matchprogram på 12 sidor. När du ska se två lag som du har dålig koll på är ändå ett bra matchprogram mycket värt, att kunna läsa vad sportchef, tränare och spelare tänker inför matcher ger ändå ett mervärde. De senaste åren har jag inte sett några matchprogram på VSKs matcher, men de fyller nog en viktigare funktion än vad jag tänkt tidigare.

Direkt när jag kommer till matchen får jag frågan om jag är Torn eller Olympic supporter, svarar att jag är neutral och tillåts gå mot sittläktaren. För att 10 meter senare återigen stoppas och få samma fråga. Skånederbyt verkar vara en känslig historia.

Hamnar brevid en groundhopper från Zürich som sett över 1200 matcher, det visar sig att han såg VSK förlora med 2-3 mot Akropolis på Iver Arenda förra året, han tyckte att det var förvånade utifrån chanserna att VSK inte gjorde fler mål. Svarade att så ser det minsann alltid ut när VSK spelar. Allt fler publik anländer och jag slås av att det är otroligt många ungdomar som letat sig till matchen, de håller bra låda trots att de flesta i den sjungande klacken bara går på mellanstadiet.

BK Olympic startar starkt, full fart framåt och alla passningar går bara i en och samma riktning, framåt. Det snabba anfallsspelet ger omedelbart utdelning och efter en kort stund leder de med 2-0 och dominerar matchen. Torn lyckas dock i sista minuterna i första halvtid reducera och få häng på Olympic inför andra.

I andra så blir det ett mer ett krig på mittfältet utan klara chanser och Olympic ser ut att gå mot segern. Men i 89 minuten lyckas Torn tillslut göra ett mål, detta medför att Olympics spel rasar ihop och Torn pressar på under övertid och är nära att gå vinnande ur matchen om inte målvakten i Olympic gjort en riktigt bra reflexräddning. Säger adjö till groundhoppern som sett sin första match på sin 38 dagar långa resa i norden och beger mig mot hotellet.

På kvällen har jag bokat en träff med tränaren Mladen Blagojevic som just nu tränar Kristianstad FC i division 2, han har varit tränare i många klubbar men var med som assisterande och tog upp Mjällby i Superettan. Blir en trevlig avslutning på kvällen prat om fotboll och det är kul att få träffa på en ny bekantskap.

Efter en tuff start på dagen känns ändå det som en seger när jag går och lägger mig på kvällen. Måtte nu bara VSK vinna mot Trelleborg.

//HL