Lucka 10: Den osannolika VSK Hjälten!

Vi kan inte låta bli att återpublicera vår två år gamla intervju med VSK-spelaren Einar Brekkan från allsvenska laget 1997 – underbar story om en härlig kille som dessutom blev VSK-hjälte!

Idag är det lucka 10 som ska öppnas – Nobeldagen och allt. En dag som denna ska de bästa människorna lyftas fram, hyllas och äras. Bara det finaste är gott nog. Så, för VSK Fotbolls del innebär det att vi idag ska hylla en av de hjältar som utan att själv veta om det är en av VSK Fotbolls största människor i modern tid, en titan! Faktum är att han nästan helt själv med en smula hjälp från en annan person har räddat VSK Fotboll från att gå under. Måhända en osannolik hjälte, men inte desto mindre. Till saken hör att han också var en av spelarna i laget när VSK Fotbolls stod på sin senaste fotbollstopp, 1997. VSK SWISH ger er Einar Brekkan, Listons favorit och VSK Hjälte!!

För nästan exakt 20 års sedan värvades Einar Brekkan till VSK av Lennart ”Liston” Söderberg.

– Ja, jag var väldigt förvånad. Jag vart trots allt en snorvalp som spelade i Sirius. Sen såg jag att Expressen publicerade någon slags sillylista där det stod att jag var en av dem som Liston ville värva. Och mycket riktigt, några dagar senare ringde Liston mig och meddelade att han hade tänkt att jag skulle spela i VSK. Jag besökte Västerås och jag förstod att Liston verkligen ville ha mig så det var bara att krita på.

Ett tvåårskontrakt blev det. VSK med Liston i spetsen inledde satsningen uppåt 1995. Det innebar hårdare och mer träning. Spelarna fick också bättre villkor i kontrakten – segerbonusen till spelarna när klubben gick upp 1996 uppgick till 1.7 miljoner (dagens penningvärde), något som höll på knäcka klubben innan ens serien startat.

– Ja, det var helt sjuka bonusar de fick. De hade exceptionellt bra kontrakt spelarna som var med 1996. Men det var så klart ingen som tänkte på dålig ekonomi och sådant. Det rådde eufori i stan, alla pratade fotboll det var helt galet. Förväntningarna var enorma och med rätta, vi hade ett otroligt bra lag när man ser tillbaks på hur det gick för spelarna som var med i truppen 1997.

Om nu truppen var så bra – hur kommer det sig att vi åkte ur?

– Med facit i hand är det bara att konstatera att vi hade för kul. VSK hade verkligen ett bra lag och vi spelare hade det kanon och vi trivdes tillsammans. Vi partade mycket och länge. Det blev vårt fall. Jag är övertygade om att vi hade klarat oss kvar om det inte vore för att vi festat så mycket och inte misskött mat och sömnen. Jag tror verkligen det.

Oj!

– Man måste komma ihåg att det här var precis i tiden när man började inse vad kosten, sömnen och vikten av att man tar hand om kroppen innebär för fysiska prestationer. Jag får försvara oss med att vi inte visste bättre, vi gjorde bara det som unga killar gjorde på den tiden. Vi gjorde inget konstigt, fanns ingen som tänkte på att äta rätt, sova rätt och återhämta sig. Vi bara körde på.

Det går knackigt för VSK i serien och under säsongen fick Liston sparken, biträdande tränaren Graham Howell tog över och senare Bosse Pettersson

– Det var nödvändigt med tränarbyte. Jag säger inte detta för att jag inte gillade Liston. Jag var en av hans favoriter. Han visste vad han hade mig. Jag jobbade alltid stenhårt, han visste vad han fick av mig och då blev man gillad. Men han var trött, han hade gjort sitt det gick inte att fortsätta så, det var nödvändigt att någon annan kom in. Det var laget överens om. Vad tar du med dig från säsongen 97- Som sagt, ett av mina roligaste år i livet, sällan haft så kul. Det som hände var onödigt men det är som det är.

-Fotbollsmässigt för mig var höjdpunkten när vi slog AIK borta med 2-1 och jag gjorde mål. AIK:s tröstmål gjordes för övrigt av en viss Johan Mjällby.

Du hade ett tvåårskontrakt, hur gick tankarna inför 1998 var du bekväm med att vara kvar trots att VSK skulle spela i en lägre serie?

– Under hösten 97 går det inte så bra för mig så det är inte direkt någon som hör av sig. Den uttalade målsättningen för VSK var ju att studsa tillbaka till Allsvenskan så ett år i Div 1 kunde man väl ta.

VSK slutade 3:a i tabellen 1998. Vad värre är att säsongen leder till ett ekonomiskt katastrofår för VSK Fotboll.

– Det är faktiskt märkligt att det blev så. Jag och Anders Sjöö (spelare) gick ned i lön mot att vi sålde sponsring till VSK på provision. Faktum är att vi sålde 2 miljoner kronor över budget (2.5 miljoner i dagens penningvärde) den säsongen. Det var inte svårt att sälja VSK, vi bara körde på. Jag fick en väldigt bra lön när provisionen räknades in.

Oj – det gör dig ju till en VSK Hjälte!

– Jaså, varför då?

VSK Fotboll gick ur 1998 med 3.8 miljoner i skulder som sakta byggdes på till krisen sommaren 2000. Vi klarade oss med nöd och näppe från konkurs. Om inte du och Anders dragit in så mycket pengar över budget hade säkert skulden för 1998 varit någon miljon högre och det hade klubben aldrig fixat.

Du och Anders Sjöö utses härmed till VSK Hjältar så här på Nobeldagen

– Oj – tack, det var oväntat!

Din tid i VSK slutade inte på bästa sätt – berätta

– Det gick ju bra för mig under 1998 och jag fick ganska tidigt indikationer på att det fanns intresse från både Norge och Örebro. Jag valde Örebro för att få spela i allsvenskan. På den tiden var man fortfarande inte fri att gå som Bosman utan klubben skulle ha betalt. Jag diskuterade med ordföranden i VSK och övergångsklausulen var utformad så att om jag såldes för 1 miljon eller över skulle jag få 15% på övergångssumman. Ordföranden bedyrade att det så klart inte spelade någon roll om summan skulle råka bli lägre, mina 15% skulle jag få likafullt. Nu såldes jag så klart till Örebro för strax under miljonen och när jag krävde mina pengar så han bara att det står det inget om i kontraktet. Jag kände mig så klart blåst av VSK, det var mycket pengar på den tiden för en ung kille. Det var riktigt surt, men man kan ju förstå det utifrån den ekonomiska situation VSK befann sig i då. Inga hard feelings idag så klart.

Det här gör ju dig till VSK Hjälte en gång till! Först drar du in massa obudgeterade pengar till VSK, sen säljs du för en miljon och bidrar med 150 000:- extra dessutom, inte frivilligt, men ändå. Utan dig hade VSK definitivt inte funnits idag! De miljoner du drog in till klubben räddade mycket sannolikt klubben från att gå i konkurs redan 1999.

– hahahaha – ja – kanske är det så. Det får vi ju aldrig veta men känns så klart bra när du lägger fram det på det sättet.

Du avslutade din karriär i Sirius och har fortsatt i klubben bland annat som marknadsansvarig och på senare tid som engagerad i klubbens ungdomsfotboll. Du har så klart följt Sirius resa uppåt sen 2010 när Ågerup började sponsra föreningen. Totalt har han nu gått in med 50 miljoner. I den bästa av världar kan också VSK Fotboll få så mycket pengar en dag. Med din erfarenhet från Sirius resa och alla miljoner som flutit in, hur tycker du VSK ska förvalta sina pengar den dagen de dyker upp?

– Det är viktigt att påpeka att man absolut inte ska göra som Sirius har gjort och låta så mycket pengar bara gå till spelarlöner. Det var inte tänkt så i Sirius från början med Ågerup-pengarna men det var så det blev. Jag önskar att om VSK får så mycket pengar så ska de investeras i något långsiktigt som finns kvar när pengarna i sig är slut. Det kan vara en akademi, tränarutbildningar osv.

Det var sista frågan till vår nykorade VSK Hjälte Einar Brekkan – mannen som på egen hand räddade VSK Fotboll från ekonomisk undergång. Tack hjälte!