Matchrapport och analys: Degerfors IF – VSK Fotboll

Det blev en sur förlust för våra grönvita krigare i lördagens bortamatch mot Degerfors IF. Det var en händelserik match på många sätt och man kan väl sammanfatta det hela med att den gnutta tur som omgärdat VSK:s fotbollsprestationer under säsongen nu fick ett abrupt slut.

Om själva matchen kan sägas att VSK försökte spela som vanligt med possession och komma till avslut med instick i mitten mellan mittbackarna. Det är så klart en given taktik när motståndaren har en trebackslinje som har svårt att både ta djup och bredd. Nu lyckades den taktiken egentligen inte alls under matchen. Det var förvisso nära några gånger man fick till ganska bra aktioner men överlag var kvalitén i de offensiva passningarna för dåliga för att VSK:s anfallsspel skulle utmärka sig på något positivare sätt.

Första halvlek var en jämn historia som hade lite fördel till DIF. Det berodde mest på att VSK slog bort uppspelsbollar på mittplan som Degerfors direkt omsatte i målchanser genom långa skärande bollar till Alm som spelade centralt i första halvlek. Som tur för VSK är hans spetsegenskap nog att komma in från kanten mera, vilket han visade med eftertryck i andra halvlek, när han flyttade ut till höger i banan. Lama avslut alltså, på VSK:s schabbel på mittplan.

Karwan gjorde som alla vet ett drömmål i den 20:e minuten. Det förändrade egentligen inte matchbilden utan båda lagen fortsatte med sin matchplan resten av halvleken.

Karwan hade dessutom ett jätteläge i 33:e minuten när han för ett ögonblick står helt ren vid målet när ett inlägg kommer. Han kan välja att nicka eller slå in bollen på volley. Istället missar han helt och bollen bara studsar bredvid honom och ut till inspark. Det var synd att han inte kunde förvalta det bättre för det var VSK:s bästa chans utöver målen och hade sannolikt gett matchen en annan karaktär om han fått in den.

Det går inte att säga att VSK var särskilt bra i den här halvleken, man var väl mer solida än bra, men man hade dålig kvalité i en radda passningar som höll på ställa till det flera gånger. Degerfors kändes lite vassare, men man var tama framåt när man väl fick lägen.

Egentligen hände inte särskilt mycket i andra halvlek mer än att Degerfors så klart satsade framåt för att få in kvitteringen. Man visade lite mer energi och fick därför till lite fler lägen. VSK blev mer pressade på mittfältet och slog ofta bara bort bollen istället för att försöka få till eget spel. VSK var också tillsagda att pressa högt på backlinjen i andra halvlek. Den taktiken gjorde väl egentligen vare sig till eller från. Ibland fick man till press och misstag men lika ofta spelade DIF sig ur pressen och fick fina lägen då mittfältet blev tomt.

När Degerfors sen kvitterar snyggt har det under en längre stund känts som att det är på gång och bara en tidsfråga innan det sker. VSK har svårt att värja sig på mittfältet och blir överflyglade gång efter annan.

Att VSK lyckas få in ett nytt ledningsmål bara minuter senare ska man nog bara se som tur som inte riktigt förtjänats. Och mycket riktigt jämnas turen ut ytterligare minuter senare när DIF tilldöms en straff. Upprinnelsen till målet visar lite grann på VSK:s problem den här matchen med kvalitén i passningarna och spelet. Det är alltså Dogge som slår bort en kortpassning i anfallsposition. Det är en riktigt dålig aktion i sig. Att det råkar vara Dogge är irrelevant, det hade tidigare slagits bort liknande bollar många gånger, skillnaden är bara att nu leder det fram till mål för motståndaren. Karwan försöker avhjälpa genom att ta en hemlöpning och störa, men kommer inte riktigt åt motståndaren som slår fram bollen till Alm. Calle är steget efter och tvingas att agera på ett sånt sätt att det blir straff. Inte mycket att säga om. Det är helt enkelt för dålig kvalité i VSK:s spel i detta läge av matchen.

Tränarduon har lärt sig att försöka vara rädda om poängen. Direkt efter kvitteringen kommer Berisha in precis som mot GAIS för att se till att stänga matchen. Det lyckas som bekant inte. Anledningen till det är att VSK:s mittfält är hårt pressat och vid det här laget nu också trötta. Degerfors dominerar och VSK orkar bara slå ifrån sig.

Naturligtvis ska Danne ta frisparken som leder fram till DIF:s segermål. Men sånt kan inträffa och även om det är dålig kvalité i det ingripandet är det lika illa det som händer som leder fram till frisparken. Det är Carlos som vräker omkull motståndaren en bra bit utanför straffområdet. Han gör det för att se till att DIF-spelaren inte ska komma till skott. Carlos aktion var onödig. Förvisso låg han lite efter och det är möjligt att DIF-spelaren skulle kunnat få iväg ett skott, men det var långt till mål och han hade varit pressad av Carlos hela vägen. Det var helt enkelt en dålig aktion av Carlos som tillsammans med Dannes misstag kostade VSK en poäng.

Naturligtvis är det en bitter förlust för VSK men som vi inledde med att säga, någon gång måste VSK:s tur ta slut. Vi har försvarsmässigt överpresterat rejält enligt xG, sånt brukar korrigera sig över tid.

Analys

Kanske ska vi låta händelsen där Anton blev skadad få vara talande för VSK:s insats i den här matchen. Calle rusar efter bollen som är på väg mot eget mål. I ryggen har han en motspelare. Anton kommer ut och det uppstår en situation där det är lite oklart vem som ska ta bollen. Calle tvekar om han ska ta den och Anton står liksom halvredo i väntan på Calles beslut. Sen i sista sekund visar Calle att Anton ska slå bort bollen. Då gör Anton det men har sådan framåtriktad kraft att han slår ihop med Degerforsspelaren och skadan uppstår. Hade Calle varit tydligare från början hade situationen knappast uppstått som den nu kom att bli.

Så här kändes VSK i större delen av matchen, synkade i spelet till 90% men med en osäkerhet och tvekan i viktiga eller avgörande lägen. Dessa sista 10% av osynk förlorade matchen åt VSK och fick Anton skadad. Förutom att det gjorde det tungt för laget när man hela tiden tappade bollen och fick jobba tillbaka den.

Egentligen såg vi samma taktik och spel som mot Halmstad borta. Skillnaden nu var bara att Degerfors just nu inte är lika bra som HBK var i den matchen. Här fick VSK lite mer tid på sig att göra något men lyckades marginellt bättre. För ska vi vara helt ärliga, visst vi gjorde två mål, men det var ju faktiskt mest tur. Karwans mål xG 2%, dvs bara två procent av skotten från den positionen leder till mål. Ravys mål 12% xG. Total xG för VSK 0.66, dvs drygt ett halvt mål hade man jobbat ihop chanser för, statistiskt sett.

Vi kunde se svårigheter för mittfältet att få fram vettiga bollar till våra anfallare, som vi vant oss att se i många av årets matcher. Inget av trion i anfallet fick mycket att jobba med och vårt främsta anfallsvapen Filip var borta långa stunder i anfallsspelet och fick precis som i HBK-matchen mest jobba i defensiven.

Så samma analys som gjordes efter Halmstadsmatchen bör appliceras här. Vi förmår inte hålla i mittfältet för att skapa tillräckligt lugn och kontroll så att vi kan anfalla i längre sekvenser och aktivera våra anfallare. Dessutom såg vi på tok för mycket slarv och passningar av låg kvalité i den här matchen som leder till omställningar och defensivt slit som följd.

Så frågan kvarstår, är vårt spelsystem fel som inte klarar av att vinna mittfältsdueller, eller är spelarna inte tillräckligt skickliga?

Den här typen av hedersamma förluster kan vi klara oss utan och precis som efter Halmstadsmatchen måste nu frågan ställas hur vi går vidare för att få till en förbättring av vårt spel. Det vi kan konstatera är att de spelare som spelar i det spelsystem som används inte klarar av att skapa tillräckligt med målchanser för att vinna de matcher som måste vinnas eller tas poäng i.

Som vi sa efter HBK-matchen, spelsystemet har visat sin oförmåga att producera tillräckligt med poäng. Någon form av förändring måste till, vi kan inte fortsätta att göra om samma sak hela tiden med samma negativa resultat.