MATCHRAPPORT: VSK Fotboll – Akropolis IF

Då var hemmapremiären avstökad. Det är alltid nervositet i luften när VSK Fotboll ska premiärspela på Parken. Förväntningarna är alltid stora från alla håll och ibland kommer de på skam som premiären 2016 mot Nyköping. Men igår var inget nytt Nyköping, faktiskt var det väldigt långt ifrån den raggar-fotboll VSK presterade i den premiären. Igår rådde lugnet och stabiliteten på planen. Vi såg ett VSK som jobbade stenhårt utifrån de instruktioner de fått och det man tränat på under de senaste 3 månaderna. Det var en fröjd att skåda i långa stycken hur man hanterade det på papperet vassa motståndet.

Matchen började annars lite trevande i relativt lågt tempo där motståndarna kände på varandra. Kriget fanns på mittplan där mittfältarna i båda lagen gjorde vad man kunde för att erövra bollen från de andra och etablera sitt anfallsspel. Man får säga att båda lagen var lika bra eller om man så vill dåliga på det. Vartefter halvleken led tog sakta men säkert VSK över allt mer av spelet och lyckades gradvis vinna mittfältskampen tack vare hårt jobb och en jävla inställning. Akropolis har ett mycket meriterat mittfält så det visade på stor kompetens när VSK ändå sakta började dominera där.

Med mittfältet under kontroll började så också farliga situationer att skapas. Framträdande var Dogges kantspel där han flera gånger lyckades göra sig fri från sin bevakare och vika inåt i banan för att gå på mål. Dogge var het därute och han fick ett gyllene tillfälle att peta in 1-0 när han blev helt frispelat av Karwan. Avslutet var tunt – han måste sätta de lägena, det går inte att bli så mycket friare. Dogge revanscherade sig dock genom att efter 30 minuter åter slita sig fri på en långboll och gå rakt på mål. Försvaren hade bara att fälla honom för att avvärja ett helt rent friläge. Den efterföljande straffen är Karwan klinisk på. Resten av halvleken spelar av med ytterligare något bra läge från VSKs sida

Om vi summerar första halvlek så spelade VSK otroligt stabilt ffa i försvarsspelet. Akropolis utdelning av allt slit på planen var en ett löst skott på mål som vilken VSK-supporter som helst hade räddat även efter gårdagsnattens segerfirande. 

Hela VSK måste hyllas efter den första halvleken. Mittfältet var lysande – de vann sin match i matchen och det var där grunden till segern lades. Dogge var outstanding på vänsterkanten, han var ett snäpp bättre än i premiären och där var han riktigt bra. Försvaret var felfritt och som sagt, Akropolis fick inte en målchans.

I andra halvlek försökte nog Akro kliva på tyngre inledningsvis för att försöka etablera något slags tryck mot VSK. Men VSK visade vilket gediget försvarsarbete man är förmöget till. Det var aldrig farligt och det var ständiga omställningar så fort man återerövrade bollen. På en sådan omställning så slår Simon in sitt patenterade inlägg mot Karwan som sliter sig fri och touchar bollen som glider in vid stolpen chanslöst för Akro-målvakten – ett klassmål rakt igenom. Akros mittbackspar var bra men den här varianten var de inte med på – Karwan var obevakad när han nickade in bollen.

Sista halvtimmen på matchen är en enda defilering av VSK i kontrollspel samtidigt som man anfaller smart. Det finns flera halvfarliga lägen som kunnat resultera i något. Men det dröjer till den 80:e minuten när Tsouka slår en sjukt avvägd frispark mot Dogge som sliter sig loss från bevakningen och petar in 3-0. Det borde inte ens kunna bli en målchans av en frispark på mittlinjen, men genom en perfekt slagen frispark och Dogges förmåga att krångla sig förbi sin försvarare så blev det ändå det – och mål dessutom. Dogge var så värd att få göra det målet och kan han göra mål i de lägena så ska han nog kunna göra mål på riktiga målchanser också – gäller bara att inte tänka utan göra som han gjorde nu – rakt på mål och peta till bollen så löser det sig.

Akro var såklart nu ett slaget lag och resten av matchen spelades av ackompanjerat av skönsjungande VSK-supportrar som sällan mått så bra på den soldränkta ståplatssidan.

Om vi börjar med att diskutera enskilda VSK-spelare insatser så vill vi som alla andra lyfta fram Dogges förmåga att ta sig förbi sin försvarare – vilken genombrottspelare vi har fått i honom, helt underbart säger vi. Tillsammans med Karwan med sin annorlunda spelstil kompletterar de verkligen varandra och många lag kommer få erfara hur svåra de är att stoppa. Om Karwan säger vi bara – han gör vad han vill och om han får vara hel och spela det mesta av matcherna så har vi en spelare som kan göra upp mott 30 mål i årets serie. Om några veckor när han har kommit in i matchspelet ordentligt kommer han att vara sylvass, nästan så man tycker synd om motståndarna att behöva möta de här två herrarna.

Vi lyfter också fram mittfältet igen med Simon, Jonas och Geten. De var alla tre lysande matchen igenom. De jobbade stenhårt och även om Jonas och Simon är de som märks mest när de deltar i anfallsspelet så styrs mycket av VSK:s anfallsuppbyggnad av Geten. Han gjorde det fläckfritt igår. Inte nog med att han är småful och stör motståndare i sin defensiva roll. När VSK går till anfall går uppspelen ofta via honom och hans genomstickare är väldigt säkra. Tex var det han slog fram bollen till Karwan som förlängde vidare så att Dogge kom fri och borde gjort mål. Alla tre var fantastiska igår.

I försvaret var det som vanligt lugnt och sansat, ingen panik utan man höll rent där man skulle. Vi som alla andra lyfter fram Blommés insats – han var verkligen inte bara en halvdan ersättare till Ilir – han dominerade luftrummet i straffområdet och även om han inte vann varenda nickduell så var han där och störde så att ingen Akrospelare fick en nanosekund på sig att nicka eller behandla boll så att det blev farliga lägen – väldigt bra jobbat säger vi.

När allt detta är sagt finns det faktiskt en spelare vi vill hylla som VSK:s genomgående bästa spelare i de två matcher som avverkats i serien – det är Ravy Tsouka. Efter att ha sett båda matcherna live och dessutom i efterhand har vi hittills inte kunnat se att han gjort ett enda misstag i sin insats på plan. Han är helt enorm i sin förmåga att försvara sin kant mot vad än som kommer där och han har den där viktiga förmågan att vara på rätt plats när det börjar bli farligt. Till detta är han stor och stark och får alltid en tå på bollen när det är på väg att bli farligt. Förutom det så visade han igår också sina offensiva kvalitéer när han slog flera inlägg och själv hade ett avslut på mål inne i straffområdet, mer går inte att begära av en högerback. Hans frispark till Dogge vid 3-0 målet är ren klass – att kunna uppfatta situationen när ingen annan gör det och slå denna extremt exakta frispark var mästerligt. I Ravy har vi en klasspelare som skulle platsa i princip i vilket SE-lag som helst. Fortsätter han så här har klubben en rad anbud på honom i sommarfönstret.

Vi är väldigt glada att TAF valde honom före Rajalakso – som så klart hade varit ett säkrare kort – men det visade sig att vi fick en diamant i Ravy. Han är värd varenda krona han får i lön och mer därtill.

Om VSK fortsätter att försvara sig på det här sättet kan vi fundera på att sälja våra målvakter. Anton måste ha haft en härlig eftermiddag där han hade all tid i världen att bättra på solbrännan. Han fick två skott mot sig – båda av karaktären helt ofarliga. Behöver klubben spara pengar kan vi sälja dem och stoppa in någon lovade målis från P12 – mer kvalificerat målvaktsarbete behövdes inte igår – fantastiskt säger vi.

Vi avslutar med att säga att det här var en triumf för det lagbygge som Tor-Arne har jobbat med i tre månader. Allt var inte perfekt – det var onödiga bolltapp här och var men som lag var det en fantastisk prestation.

Nu är det bara att köra vidare boys – mot seriesegern!