Micke Carlsson och VSK är lite som Johan Cruyff och Ajax

• 

”Det är meningslöst med kvalitet utan resultat men resultat utan kvalitet är år så tråkigt”

Ungefär så lyder ett av den nederländske fotbollslegendaren Johan Cruyffs bästa citat. Det får mig att tänka på Micke Carlsson och VSK Bandy. För i mina ögon har det varit lite av Ajax över Grönvitt de senaste åren.

På några år förlorade man ett halvt landslag. Ett erfaret och brett lag med blev ett ungt och tunt lag med viss tyngdpunkt från Tillberga. Inget ont om Tillberga och spelarna därifrån men  nivån och prisskåpen som deras föregångare kunde stoltsera med saknades definitivt.

Trots detta har Micke och Ganebro, vars bidrag vi absolut inte får förbise, varje år lyckats snickra ihop kvalitet med allt tunnare virke. Inför den gångna säsongen kändes det ganska hopplöst faktiskt. En tung kvartsfinalsorti mot Bollnäs avslutade säsongen 19/20 och på sommaren lånades Martin Landström ut till Ryssland.

En tunn trupp hade blivit ännu tunnare och dessutom mist spelaren med förmågan att göra skillnad.

Hur parerade den lilla bandysportens egen motsvarighet till den stora fotbollens Johan Cruyff detta? Jo, han flyttade ner det offensiva spelgeniet Tobias Holmberg och paketerade honom som ytterhalv Därtill skolades den tidigare ytterhalven Oscar Gröhn om till back.

Höjda ögonbryn från mig och många andra. Länge såg det också skakigt ut. Holmbergs lysande spelsinne och förmåga på små ytor gav ytterhalvsspelet en ny dimension men Gröhns frejdighet gav väldiga ytor bakåt. Grönvitt släppte in väldigt mycket mål.

Det blev några rejäla storförluster mot AIK, Villa och Edsbyn, Det fick oss att tvivla men försatte inte Micke Carlsson i några våndor. Han var övertygad om att spelidén skulle ge kvalitet med tiden.

Ju längre säsongen led desto större blev våra förhoppningar om att Carlssons spelidé skulle sitta. I slutet av elitserien besegrades mästarna Edsbyn och i kvartsfinalen mot AIK blev en kulmen.

Holmberg var fullständigt dominant med dribblingsräder och passningar medan Gröhn rev djupa sår i AIK med sitt fräcka, offensiva backspel. Hela laget VSK vaknade faktiskt och bjöd upp till kamp i varenda hörn av den här kvartsfinalserien.

Insatsen gav inte bara eko till oss VSK:are på nära håll utan till hela bandysverige. Kvalitet och resultat kan uppnås utan den största och rikaste av trupper. Ett annat citat av den genialiske holländaren känns passande:  Why couldn`t you beat a richer club? I`ve never seen a bag of money score a goal.”

Som bekant räckte det inte hela vägen mot AIK. VSK föll på mållinjen men över fem matcher skiljde det inte mer än en hårsmån. VSK var bättre som lag men AIK hade Erik Pettersson, en kille som egentligen saknar motstycke i hela den övriga bandyvärlden.

Det var ett slut och som alla slut definierades det av en dyster känsla. Dysterheten fick dock snabbt sällskap av betydligt positivare tongångar. Stolthet över insatsen och förhoppningar inför framtiden. Det var ett slut för säsongen men i en större Grönvit mening också en början.

Det tog en hel säsong att bygga upp det VSK vi fick se mot AIK. Ett VSK som saknade AIK:arnas spets och individuella briljans men som istället hade ett kollektivt spel som Pettersson och kompani saknade. 

Hjärta, hårt arbete och en slags totalbandy ,om  ännu en Cruyff och Ajax-referens tillåts. Att spela sitt spel, grundat på offensiv och fart alldeles oavsett motstånd. En modern bandy som gav eko över hela landet.

Det är därför som Pontus Vilén och Viktor Spångberg anlänt samt att Martin Landström återvänt. Det vill vara en del av den här spelidén, som visade sig stå sig så pass stark mot AIK och som kan skörda ännu mer frukt, med en bredare trupp innehållandes mer spets.

Idag spikades VSK:s trupp definitivt inför nästa säsong med kulturbärarna Oscar Gröhns och Magnus Jonebys förlängningar. Det känns väldigt skönt. Jag överdriver inte när jag hävdar att Gröhn gjorde sina bästa insatser någonsin i slutskedet av säsongen. Till nästa säsong kan det bli ännu bättre då han redan från början är van vid sin position. Joneby som lagets hjärta och själ blir naturligtvis också ovärderlig.

Jag ser med tillförsikt fram emot nästa säsong.  Det Carlsson och Ganebro påbörjade under den gångna säsongen ska det nu förvalta. En härlig blandning av ungt och gammalt, hemvävt och inhämtat. Allt samlat under en tydlig och genomarbetat spelidé som går i bräschen för bandysporten. Med Gröhn, Joneby och Holmberg som ett stabilt fundament. Kvalitet med de allra bästa förutsättningarna för att också ge resultat.