ÖFK: Klubben med ett bra fotbollslag i en havererad förening

Verkligheten är som alla vet komplex och oftast kan den inte reduceras till att låta sig beskrivas med 140 tecken på twitter. Många kanske tror det eller önskar att det skulle vara så, men sanningen är dock en annan.

När vi pratar om ÖFK, ett populärt samtalsämne dessa dagar, blir det väldigt tydligt att om vi ska kunna förstå vad som har hänt i klubben de senaste 10 åren, så måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Vi måste kunna se ett fotbollslag som lyckats över all rimlig förväntan och där spelare som deltagit i resan mot stjärnorna beskriver det som det mest fantastiska som man upplevt i sitt liv.

Samtidigt måste vi kunna se att Östersunds Fotbollsklubb som förening betraktat varit en katastrof.

Två beskrivningar av samma fenomen, men som tar fasta på olika saker som existerat samtidigt i klubben.

Från div 2 till Europaspel på 8 år, en sportslig framgångssaga som bokstavligen saknar motstycke i vårt land.

Parallellt som denna resa sker kan vi också se en förening som redan 2010 blev kidnappad av en människa som velat använda den som verktyg för att spegla sin självupplevda storhet. ÖFK skulle bli störst, bäst och vackrast. Kindbergs resa genom ÖFK kan bäst beskrivas med orden – mannen som blev större än klubben.

Det har funnits och finns många män som via idrottsföreningar velat spegla sin förträfflighet mot omvärlden. Oftast men inte alltid har de kunnat stoppats i tid innan det gått för långt och havererat fullständigt, men ibland inte. I ÖFK:s fall har vi fått se en medlemsförenings spektakulära och fullständiga haveri.

Man frågar sig hur det kommer sig att en som Kindberg lyckas ta över en hel förening och få den att göra som han vill, utan att några protesterar eller ser igenom det hela?

Det finns flera svar på den frågan, vi tar upp några här. För det första är Kindberg en otroligt trevlig människa som det är lätt att gilla och känna förtroende för, samtidigt som vi nu inser att det mesta han säger är rena lögner, uppdiktade fantasier och tillrättalagda berättelser så att var och en han pratar med ska bli nöjd och glad där och då i stunden. Att han säger emot sig själv spelar ingen roll, så länge han kan övertyga en person här och nu om något.

För det andra bygger hela vår idrottsrörelse på att människor ideellt engagerar sig i våra föreningar. Alla vi som engagerar oss tar för givet utan någon reflektion att alla som ger sin tid och kraft till klubben gör det för föreningens väl och ve. Att någon skulle ha några baktankar eller tänker utnyttja klubben som ett verktyg för sina egna behov på något sätt, är oss helt främmande.

Det här kan tyckas som petande i detaljer i varför människor engagerar sig i idrottsföreningar, i själva verket är det helt avgörande för hur det kommer att gå med klubben.

Människor med klubbens bästa för ögonen ser till att klubben utvecklas i en föreningsdemokratisk anda. Människor med sitt eget bästa för ögonen ser till att bli större än klubben och drar med sig den i sitt eget oundvikliga fall, om de inte stoppas i tid.

Kindberg blev större än ÖFK, det som inte får drabba någon medlemsförening, oavsett om det gäller frimärkssamlande eller elitfotboll, hände i ÖFK.

Just nu skördar föreningen alla de negativa konsekvenser som kommer med att en person med fel avsikter fått härja fritt i klubben.

Medlemsföreningar är sköra saker, det kan bli så här ibland. Säkert har många i ÖFK försökt stoppa Kindberg genom åren då de sett igenom vad han håller på med. Men alla ärliga människor förlorar en sån kamp av den enkla anledningen att de inte är beredda att gå så långt som Kindberg i att baktala, smutskasta och hota. Har man ett uns av heder i kroppen förlorar man en sån kraftmätning och får lämna.

Det är lätt nu att peka finger åt medlemmarna i ÖFK att de inte helt enkelt gick ihop och stoppade Kindberg i tid. Det tog många år innan han försvann och det var skatteverket som fick honom på fall, inte föreningens medlemmar. Men det är bara att konstatera, medlemsföreningar är sköra saker när människor som inte har föreningens bästa för ögon genom manipulation tillskansar sig makt.

Vi alla som är aktiva i medlemsföreningar, inklusive medlemmarna i ÖFK får helt enkelt lära oss läxan – föreningsdemokrati är inget som finns per automatik, det måste tillskapas i varje ögonblick, för att existera i praktiken. Det är inget som kommer gratis utan bygger på att enskilda individer av sin egen vilja utan betalning är beredda att lägga tid och kraft på den klubb man brinner för. Och dessutom, oavsett klubbledning, hela tiden försöka att verka för att ta klubben framåt mot de mål som satts upp av medlemmarna.

Nu kanske någon vill ta det föreningsdemokratiska haveriet i ÖFK som intäkt för att medlemsföreningar inte fungerar. Kanske lika bra då att avskaffa 51%-regeln, så att företag kan ta över och börja bestämma över landets idrottsföreningar.

Det är förstås ett helt felaktigt antagande och missar poängen att landet har över 200 000 medlemsföreningar varav ca 3 400 är fotbollsföreningar. Då och då nästlar sig en Kindberg in i en förening och skapar totalt kaos. I värsta fall kollapsar klubben för att den inte kan hantera konsekvenserna av vad personen ställer till med.

Men att så sker då och då är ingen intäkt för att systemet med föreningsdemokrati är dysfunktionellt.

.Tvärtom så har det nog sällan funnits så starka röster för bibehållandet av föreningsdemokrati. Kraschen i ÖFK är en enskild händelse om än spektakulär. Men det är inte ett sjukdomssymptom på hur föreningssverige fungerar.

Man kan ju vända på det också och säga att det hade knappast blivit bättre om Kindberg fått härja som VD för ett företag som ägde majoriteten av aktier i ÖFK:s idrottsAB. Då hade han aldrig kunnat stoppas. Nu fick till slut medlemmarna stopp på det hela, även om det var i senaste laget.

Kindberg hamnar förhoppningsvis bakom lås och bom. Kvar står de som lurats, med en förening som nu är en paria i fotbollssverige och kommer så vara inom överskådlig framtid. Kanske överlever man inte ens konsekvenserna av Kindbergs helt orimliga risktaganden med pengar och avtal. Vi får se. Men man behöver knappast vara varumärkesexpert för att förstå att klubben har ganska många berg att klättra över för att återvinna människors förtroende.

Många början nog nu inse att det inte var värt det. Att spöa Arsenal på bortaplan var trevligt, men det krossade klubben, kanske för alltid.

Vi avslutar med att reflektera över att ÖFK som klubb av många beskrivits som unik och speciell, även av journalister som inte heller förmått se igenom Kindberg.

Att uttrycka sig så om klubben är dock bara slarvigt och beskriver ingalunda vad som försiggått. Nu kommer vi tillbaka till idén om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

ÖFK:s fotbollslag har nått oväntade och stora framgångar genom konventionella gruppsykologiska metoder som bland annat innefattade bokskrivande och diverse andra konstprojekt, som uppenbarligen hjälpt till på fotbollsplanen.

Samtidigt har ÖFK som förening varit en fullständig katastrof, kidnappad av en person som använt klubben för sina egna syften och som nu riskerar att gå under som en följd av detta

Det är två saker som inträffat parallellt och båda är lika sanna. Inget av detta gör klubben vare sig speciell eller unik.

Faktum är att lärdomen av allt som hänt i ÖFK är att vi som medlemmar i en idrottsklubb inte vill ha speciella föreningar. Vi vill ha tråkiga föreningar som på ett fullständigt oglamoröst sätt strävar mot föreningens målsättningar och där medlemmar och ideellt engagerade i tysthet kämpar på och jobbar med det man brinner för. Det kallas den gråa vägen.

För hur det än är, allt annat än den gråa vägen till framgång riskerar bara en förenings liv och existens, precis som nu för ÖFK.

______________________________________________________________________________

Det här var en krönika i vår serie om den ideella föreningens villkor i idrottssverige. Här kan du läsa övriga i serien.

Den ideella föreningen i våra hjärtan – hur ska den få plats på 2000-talet

Västerås Sportklubb 1906 – ett protokoll berättar