Otur, oskicklighet och tunga 2-3

Vi hoppades på en match som skulle bli den definitiva vändningen på den här säsongen. Det blev istället en fruktansvärt bitter förlust. Till en början ville jag bara gräva ner mig, gömma mig och för tillfället glömma allt som hade med VSK Fotboll att göra. Det känns som vi upplevt det här alldeles för ofta under decennierna med Grönvitt. 

Igår kväll var det omöjligt att skriva om matchen. Idag, med en natts miserabel sömn i bagaget,gick det något bättre.

Med Kalle Karlsson som huvudansvarig kändes det intressant. Med en ny uppställning och en del nya spelare in tycktes det också vara en annan mentalitet i laget. VSK gjorde en okej första halvlek och skapade en del chanser. Med lite skärpa hade man slagit hål på målnollan. Akropolis hade en del boll men skapade inget, utöver ett ribbskott från ingenstans, där Anton lite märkligt böjde sig innan skottet och därmed hamnade ur position. 

Det skulle dock komma ännu en blixt från klar himmel när Cesar Welid överlistade Anton Fagerström med ett avslut som inte såg helt otagbart ut. Dessutom fick Akropolis komma fram till den här chansen mer än lovligt lätt. 

Halvtid och tungt underläge med 0-1. Som den första halvleken gestaltat sig kändes det ändå hoppfullt- Alla förutsättningar för en vändning fanns. Vi hann tyvärr knappt ta plats på läktaren igen innan nästa stjärnsmäll: 0-2 genom Marcus Burman. 

Tungt som fan men VSK tycktes inte uppgivna. Istället växlade hemmalaget upp rejält och spelade under en period en väldigt bra anfallsfotboll där chanserna avlöste varandra.  Tronét satte också följdriktigt 1-2. Nu var den utspridda känslan att vi definitivt skulle vända. 2-2 hängde i luften när den tredje blixten från klar himmel golvade VSK 1-3 genom samme Burman.  

En snabb reducering av Olle Edlund gjorde dock att ingen uppgivenhet drabbade laget. 2-3, spelövertag och gott om tid att kvittera. Jag och många andra på läktaren kände nog där och då att en vändning var nära förestående. Chanserna hade varit många och målet borde ha gett ny ork. 

Istället fick vi ett byte där Prodell ersatte pigge Gefvert. Bytet innebar också att Tronét, matchens bästa, hamnade lite ur sin position. Om den första halvan av andra präglades av bra anfallsfotboll och många chanser blev den andra väldigt intetsägande. Vore kanske orättvist att betrakta spelförändringarna som matchavgörande men de fick definitivt inte önskad effekt.. 

2-3 blev slutresultatet och tunga, tunga steg från Parken. Det är egentligen helt osannolikt att den här insatsen kunde sluta med förlust eller ens ett poängtapp överhuvudtaget.  Jag hade unnat Grönvitt lite flyt md tanke på att det var Kalles debut och att laget haft sin beskärda del av missflyt. 

Det vore dock förmätet att helt förklara bort förlusten med otur.  VSK är i en defensiv mening väldigt svaga centralt, både på mittfält och i backlinje. Det gör laget sårbart för omställningar. Det märktes tydligt vid 0-1 och det hade kunnat leda till ytterligare fadäser. Faktum är att samtliga tre bortamål föranleddes av rejält försvarsdarr från VSK:s sida. Det blev kostsamt igår och det kommer att bli än mer kostsamt framöver om inget görs. 

Foto: Åke Hedvall