Överkörning och ett rätt stort steg mot allsvenskan!

Överkörning och ett rätt stort steg mot Allsvenskan. Så skulle jag vilja sammanfatta eftermiddagens insats mot Sundsvall. Så väljer jag också att rubriksätta den här texten. Det kan te sig väl magstarkt att ta ut något i förskott med tanke på hur vansklig idrott är.

Jag tar heller inte ut något i förskott, är alltför väl medveten om den där vanskligheten. Däremot är känslan bra. Fantastiskt bra rentav Efter en liten formsvacka klev ett nygammalt VSK ut mot Öster i måndags. Tillbaks var energin och åter såg vi nyckelspelare som klev fram och bröt mark.

Idag gästade Sundsvall Hitachi. Ett lag som slåss strax ovanför strecket, alltid jobbigt. Dessutom äntrade Sundsvall Västerås med en tung skalp mot Utsikten i bagaget. Skulle VSK fortsätta som mot Öster var jag tämligen säker på seger men en viss nervositet råder alltid. I och runt VSK. Minuterna före avspark stod jag i kön till insläppet och följde slutskedet mellan Landskrona och just Öster. Det var nagelbitande minuter. 2-2 blev det och två poäng till godo för Grönvitt, om man själva skulle klara av att utföra sitt jobb.

Med en avstängning på Kalle Karlsson var det Alexander Rubin som styrde från bänken. En spännande och vältalig tränartyp som säkerligen, precis som kollegan Kalle, går en stor tränarframtid till mötes.

När det väl var matchstart stod det klart att nygamla VSK fortsatte på den inslagna vägen. Med ett högt presspel kunde man ta kommandot direkt i matchen. Hemmalaget kom ofta fram den sista tredjedelen men en del inlägg sakande höjd medan några farliga skottlägen, tvärtom, blev  på tok för höga. Efter att Daniel Ask gjorts ner blev det dock straff. Max Larsson förvaltade den och rullade kyligt in 1-0. Skönt att få ledningen relativt tidigt. Gästerna hade några omställningslägen men saknade kvaliteten som krävdes för att utnyttja dem.

Paus och en rättvis ledning. Det var ingen total utskåpning men några mål ytterligare hade VSK förtjänat. Det farliga med sådana här matcher är om man inte får hål på motståndaren men det hade som bekant vår serietvåa fått rätt tidigt. Således en mycket trygg känsla inför halvlek två.

I den andra halvleken drog VSK upp tempot ytterligare och om det inte var total utskåpning i första så var det något åt det hållet nu. Matchens man, Simon Gefvert, svepte igenom och slog ett precist inlägg som Patric Åslund knoppade in. 2-0 och ännu mer andrum. Herregud så bra den gode Gefvert var idag förresten. Trummade fram som ett outtröttligt lokomotiv matchen igenom!

2-0 som sagt i ett tidigt skede av halvleken. Det kunde och borde ha följts av betydligt fler mål faktiskt. VSK var skoningslösa i sitt presspel, skapade chanser på egen hand visa gånger och stressade vid andra tillfällen fram gästande Sundsvall till misstag. Åslund hade ett skott i ribban, Jabir missade närmast mirakulöst ett par lägen och fler chanser fanns utöver dessa.

Visst går det att argumentera för ineffektivitet men det var ingen dominerande känsla efter matchen. Det som dominerade var lättnad. Laget har hittat tillbaks till sina grundprinciper, det som gjort dem så framgångsrika i år.  Presspelet var högt och fruktansvärt påfrestande för motståndarna. Det kunde och borde ha blivit flera mål ytterligare men det ledde till en 2-0 seger som inte kan betraktas som annat än kassaskåpssäker.

Det är imponerande av VSK att hitta tillbaka efter en smärre svacka. Först en stark insats i säsongens kanske svåraste bortamatch, mot Öster, och så dagens insats. Det är inte lätt att leverera i en match som alla förväntar sig att man ska vinna. Mot en motståndare som kämpar för sin existens. Det krävs mycket mental styrka och det visade grönvitt upp i eftermiddags. Precis som vid åtskilliga tillfällen tidigare under säsongen.

Det är inte klart än men det ser fantastiskt bra ut. Om VSK når upp till sin normala standard i merparten av säsongens återstående sju matcher kommer man spela allsvenskt 2024. Vilken diagnos hade vi ställt på en person som kommit med ett sådant uttalande innan den här säsongen?

Snart tar vi sikte på AFC och Eskilstuna. Med ett stort följe där känns ytterligare en trea mer än överkomlig. Ikväll njuter vi dock: av eftermiddagens överkörning oh det ganska stora steget mot allsvenskan som det innebär!