Det är lätt att bli nostalgisk när det gäller bandy. Många minnen ligger ju både 20, 30 och ännu flera år tillbaka. Jag ska dock inte ta med er till ännu en återvändsgränd längs minnenas snåriga landsväg.
Det finns faktiskt minnen på betydligt närmare håll. Minnen så färska att det dessutom bildas framtidshopp dessutom. Semifinalen på Zinkensdamm för ett knappt år sedan är ett sådant exempel.
Många VSK:are, gamla såväl som nya, utflyttade såväl som förankrade västeråsare, sjöng fram sitt lag. Det blev seger och sedermera final då.
Atmosfären spelade givetvis in. Snöfallet och kylan minde om flydda dagars framfart. Det var dock vi som var där som i första hand skapade känslan av magi.
Man kunde glimta samma känsla av magi även mot Broberg i fredags. Då fanns det ingen yttre atmosfär som banade väg. Det var ABB Arena Syds betong. Trots detta sjöng publiken och förde, åtminstone lätt, tankarna till forna dagars glans.
Spelarna lyftes av stödet. Det var faktiskt ganska häftigt att stå öga mot öga med dem efter matchen. Alla skanderade: VSK, VSK. Supportrarna uppe på läktaren och spelarna nere ifrån isen.
I deras ögon framträdde något jag inte sett tidigare på säsongen. Där fanns givetvis glädje över segern men i ännu högre grad skymtade jag en förlösande lättnad hos dem. Äntligen hade man publiken ryggen!
Den känslan vill jag att vi bär vidare och tar med oss på lördag när kvartsfinalspelet drar igång. Vi har ett jobb att göra tillsammans. Spelarna på isen och vi andra på läktaren. Motståndaren är Bollnäs, destinationen semifinal.
Det är ju vi, inte pelarna och betongen, som är den viktigaste ingrediensen till en bra atmosfär.
Bollnäs är långtifrån en oäven motståndare. De har ett rutinerat och svårspelat lag. Det kommer att bli tätt. VSK har dock en fördel som vi bara måste dra nytta av. Hemmafavören. Bollnäs får sannolikt med sig ett stort följe uppifrån Hälsingland så det blir tufft även i det här hänseendet, men det bör fungera som bränsle åt klacken. Ge laget ännu mer stöttning.
Man talar ofta om publiken som den tolfte spelaren och det är inte sällan så. En publik som hörs och syns lyfter sitt lag. Får varje spelare att växa en decimeter. Det märktes i andra halvlek mot Broberg. Jag tror både publiken och spelarna kände att vi på något vis gjorde det tillsammans.
På lördag måste den känslan fram på nytt. När VSK:arna äntrar isen på lördag, minuterna innan 14, ska VSK:arna känna att de har oss i ryggen. Känna att de spelar med tolv man mot Bollnäs elva
Det kommer som sagt att bli tufft. Med publikens stöd ser jag dock VSK som klar favorit. Så mycket betyder den tolfte spelaren. Vi ses och framförallt, vi hörs!
DU HAR VÄL INTE MISSAT
Att vinna en halvlek med 7-2 mot Edsbyn talar ett ganska tydligt språk
Besvikelsen är fortfarande stor men längtan efter revansch är ännu större
Bygg en ny bandyhall och gör den gamla till mässhall