Magnus Joneby lade skridskorna på hyllan i våras. Karriären fick en fantastisk avslutning genom VSK Bandys 21:a SM-guld. Förutom skridskorna lämnade han också ifrån sig kaptensbindeln. En bindel han burit med ackuratess under 18 långa säsonger. Även om han lämnat ifrån den kommer han för all framtid kallas för kaptenen. Det är lika självklart som att Muhammad Ali fortfarande kallas för The Champ, 50 år efter Rumble in the Jungle.
Att ersätta Joneby rakt av är omöjligt. En sådan kapten kommer inte tillbaka. Så är det bara. Ersättaren får i stället använda sina styrkor, sitt hjärta och sin karaktär för att ta vid. Rasmus Sjöström, som får äran att ta över, kommer har också alla förutsättningar att lyckas. Han ska som sagt inte försöka eftersträva Joneby i sitt ledarskap – men vet precis som sin föregångare vad det verkligen innebär att vara VSK:are.
Såväl Joneby som Sjöström har ju gått den långa vägen. Börjat som knattar på darriga skär, iklädda den stora tröjan med VSK-emblemet centralt placerat. Fortsatt med diverse poolspel runtom i Mellansverige. Fått hjälp med att få av sig handskarna efter en kylig dag på Gustavsberg, klivit av Eskilstunas DDR-doftande bandystadion dyblöta efter en regnig match mot Örebro. Varit bollkallar vid sidan av isen där idolerna iklädda samma emblem kämpat för de Grönvita färgerna. Stressat till isarna på Rocklunda i mellanstadieåldern, med bara något snabbt intaget tilltugg mellan skoldagens slut och träningens start på den strålkastarupplysta isen.
Det skapar mycket glädje men kräver också stor uppoffring. Från både barnen, deras familj och tränarna. Tar man sig hela vägen, från uteplanen till ABB Arenas elitseries bildas ett mycket speciellt band till VSK som klubb. Det fick så småningom Magnus Joneby att med extra stor vördnad titta ner på sin arm där kaptensbindeln satt. Det kommer också få Rasmus Sjöström att känna samma vördnad, när höstens matcher drar i gång.
Magnus Joneby lämnar inte ifrån sig sin kaptensbindel till näste man. Det går inte att ersätta det han svarat för som ledare. Vi kommer kalla honom Kapten Joneby även år 2043. Rasmus Sjöström trär en helt egen bindel om sin arm. Han kommer prägla den med sitt hjärta och sin karaktär.
Ramme har utvecklats varje år sedan han slog sig in i truppen och är fortfarande i den åldern då man går fort framåt. Med kaptensbindeln tror jag dessutom han växer dubbelt, såväl på som vid sidan av isen.
Grundstommen finns där, den som även Joneby hade. Den är bra att ha. Resten bygger han själv. Rammes förmåga att styra försvaret är en bra ingrediens. Hans hänsynslösa offervilja i samband med hörnor och annat går i bräschen. Får även övriga lagkompisar att ge sitt yttersta där ute. På läktaren står ungdomsspelarna och får en ännu större vilja att gå hela vägen när det ser kaptenen på isen och blir varse vilken passion han ger sin sport och klubb.
Rasmus Sjöström är verkligen rätt val som ny lagkapten. Han är ung och har många år kvar som spelare. I år kommer han kunna dra nytta av sin starka och erfarna omgivning. Sedan blir han tids nog allt tryggare och starkare i sin roll. Utan skador kommer han dessutom kunna behålla sin kaptensbindel i lika många år som sin föregångare. Något som gör att han en dag för evigt kommer vara inskriven i de Grönvita historieböckerna som: Kapten Ramme!
DU HAR VÄL INTE MISSAT
I fråga om stabilitet kan insatsen sammanfattas som säsongens främsta.
Seger över Vetlanda men vissa försvarsproblem består
Årets Annospelare: Marcus Linday