SEF kritiserar förslag om höjda minimilöner 

I det svenska seriesystemet finns det en hel del spelare från Afrika och Sydamerika, men frågan är om detta inslag av spelare från icke-EU-länder kommer försvinna när minimilönerna för utländska arbetare höjs. Enligt Svensk Elitfotbolls sportchef Svante Samuelsson skulle detta få en stor negativ inverkan på svensk fotboll. 

Föregående regering och den sittande är överens om att höja minimilönerna för arbetskraftsinvandrare från icke EU-länder. I Tidöavtalet skriver regeringspartierna att utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska beviljas om lönenivån motsvarar medianlönen i Sverige, dvs 33.000 kr. För spelare och tränare har migrationsverket idag ett krav på att lönen ska vara minst 14.300 kr. 

Lagändringen för att skärpa reglerna kring arbetskraftsinvandring klubbades nyligen av riksdagen, men några lönenivåer har inte specificerats. Svensk Elitfotbolls sportchef Svante Samuelsson, är kritisk till skrivningarna i Tidöavtalet.  

– I Allsvenskan skulle den faktiska påverkan troligen inte bli så stor eftersom lönenivåerna där gör att de allra flesta icke-EU-spelare idag hamnar över 33.000 kr/mån. I Superettan däremot, där snittlönerna för samtliga spelare ligger på ca 23.000 kr/mån, skulle det medföra en stor negativ effekt för våra klubbar och deras möjlighet att finansiera sina lönekostnader. Så totalt sett skulle ett införande av förslaget medföra en stor negativ inverkan på svensk elitfotboll, helt stick i stäv med de intentioner som kommunicerats via Tidö-avtalet, säger Svante Samuelsson i en kommentar till Anno 1904. 

Om förslaget träder i kraft, och om det även kommer att omfatta fotbollsspelare från icke-EU-länder, förändras i praktiken möjligheterna för svenska klubbar att värva spelare utanför EU dramatiskt. Klubbar i Superettan och division 1 kommer endast i undantagsfall kunna betala den lön som krävs och även allsvenska klubbar kommer att få svårare att värva unga talanger från t.ex. Afrika eller Sydamerika. 

– SEF avser att under våren inleda en dialog med politiken gällande möjliga sätt att stärka förutsättningarna för den svenska elitfotbollen att konkurrera med övriga Europa, och inte minst med våra grannländer. Denna frågan ingår som en del i det diskussionsunderlag som vi nu arbetar med att sammanställa inför de samtalen, säger Svante Samuelsson.

Det är inte bara Svensk Elitfotboll som är kritiska till förslaget. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har i både nyhets- och debattartiklar uttryckt att ett höjda minimilöner hotar företagens konkurrenskraft. Besöksnäringens branschorganisation Visita har kritiserat skrivningarna i Tidöavtalet och menar att det “parterna och inte politikerna som ska avgöra lönenivåerna”. 

När frågan om lönenivåerna diskuterades i riksdagen nyligen öppnade moderaten Jessica Rosencrantz för att yrkesgrupper kan komma att undantas och att en utredning bör titta på detta.