Tankar efter tre försäsongsmatcher

VSK har nu spelat tre träningsmatcher på försäsongen och det är dags att skriva några ord om inledningen.

Resultaten

VSK – Sollentuna: 2 – 1
VSK – IF Sylvia: 2 – 2
VSK – Akropolis IF: 4 – 1

Resultatmässigt är det svårt och dra några slutsatser, oftast roteras lagen rejält vid minut 60 och det blir egentligen en annan match efter detta. Både Sollentuna och Sylvia var topplag i Ettan Norra förra året men är lag som haft en del rotation så det är lite svårt och veta var de står. Mot båda division 1 lagen var VSK det bättre laget men det fanns långa perioder där motståndarna bjöds in i matchen. Mot Sollentuna borde VSK vunnit med större marginal, chanserna fanns där men gick inte in. Lite mer intressant var Sylvia då många spelare i VSK fick chansen att visa upp sig och en test på lagets bredd. Samma Sylvia besegrade AFC med 2-1 så ett oavgjort med VSK bredd som inte hunnit spela ihop sig får ses som ok.

Nu brukar VSK ha lätt för Akropolis under försäsongen och det kan bli stora siffror. Men i år så har Akropolis kommit längre i sitt truppbygge än vad de brukar och värvat flera stora namn. Men det var också ett lag som mött två lag från Allsvenskan, Hammarby och Sirius innan VSK och kanske tappade lite i inspiration mot att bara möta en seriekonkurrent. Spelmässigt gjorde VSK sin bästa match, kombinationsspelet och den högapressen fungerade riktigt bra och laget kunde stjäla bollen väldigt ofta och billigt. Det var närmare att VSK skulle göra fler mål än att Akropolis skulle få till något ytterligare än vad de fick.

Anfallet

Förra säsongen haltade anfallet under hela säsongen, när Prodell gjorde sitt intåg så lossnade det ordentligt och VSK kunde rada upp seger på seger. Det var skönt att Prodell stänkte in två baljor mot Akropolis och veta att VSK har en målskytt av rang, han kan vara relativt osynlig stora delar av matchen för att sedan göra två mål. Med Prodell/Tronêt har VSK ett anfall av högsta kvalité.

Det största utropstecknet under försäsongen är nog ändå William Videhult, han har gjort två mål och ärligt talat borde han gjort minst tre till. Skillnaden från förra året är att han nu utmanar på rätt position men det märks att han har tagit kliv då han kommer till mångt mycket fler lägen än tidigare. Gissningsvis har han nu gått förbi Brian Span i rangordningen och är nu tredjeanfallare i truppen. Det kommer dock bli väldigt tufft för Videhult att slå sig in i startelvan när Prodell och Tronêt är spets i Superettan, men skador och avstängningar lär dyka upp och förmodligen speltid i varje match är att förvänta. Men skulle Videhult leverera och måltorka uppstår hos någon av anfallarna, vem vet.

Mittfältet

Visst var Prodell en stor anledning för höstformen men det var också andra saker som skedde som har lite glömts bort. Samtidigt som Prodell anslöt så skedde två andra saker som höjde kvalitén på mittfältet. I och med att VSK började spela med tre centrala mittfältare så gjorde det att Simon Johansson fick spela på sin naturliga position, under säsongsinledningen hade han skadeproblem som hämmades och utan dessa så blev han den gamla Simons om vi känt igen sedan tidigare. Men den spelare som kanske är mest given i mittfältet nu är Albin Sporrong, från att varit utlånad till division 2 så på ett par månader blev han en av VSKs viktigaste spelare. Han sliter enormt mycket under matcherna och är dessutom målfarlig. Det borde vara högsta prioritet för VSK ledningen att förlänga kontraktet med Albin som går ut efter denna säsong.

På mittfältet är det också där det skett flest nyförvärv, Olle Edlund, Samuel Sörman och Amer Ibrahimovic. Samtliga har fått spela en hel del men också vanskligt att efter runt 150 minuters speltid dra för långt gående insatser. Den spelare som överraskat mest är nog Samuel Sörman, hämtades från Skövde och spelade ytterback där men skolas nu om till wingback. Simba ska nog inte känna sig allt för säker på sin startplats om Sörman fortsätter att utvecklas.

Olle Edlund har en säsong i Superettan via IK Frej och det märks att han kommer hålla på denna nivån. Lite tyvärr för Olle är konkurrensen stenhård på mittfältet, men han är en spelare som kan spela på hela mittfältet men även offensivt och det gör att han lär få starta när skador och avstängningar kommer.

Den värvning som var mest snack om under vintern var Amer Ibrahimovic, en spelare som haft svårt och slå sig in i startelvan i Skövde i Söderettan men plockades ändå upp en nivå upp. Oron dyker alltid upp om en spelare som inte håller i Söderettan verkligen ska fungera i på en ännu högre upp. Men samtidigt så gjorde Moonga Simba exakt den resan från Sandviken där han hade svårt och få speltid till att vara startspelare i VSK. När det gäller Amer så märks det att han är väldigt snabb och har inga problem att löpa kapp en spelare eller förbi backar. Det är lite oklart vilken nivå han håller då hans bollinnehav inte resulterat i speciellt mycket, just nu behöver nog inte Skogh eller Tähti oroa sig för att bli passerad av Ibrahimovic.

På mittfältet hittar vi även Justin Salmon som fått en höst nu med VSK och har sett intressant ut men inte fått något genombrott än. Han har varit lite osynlig under försäsongsmatcherna men det som syntes förra hösten var intressant.

Någons om saknats helt under försäsongen är Gustav Rydberg, han har inte varit med i truppen överhuvudtaget, frågan är om inte en utlåning här vore bäst för samtliga parter då det kommit in många spelare som gått förbi honom i kön om speltid.

Sen bör vi avslutningsvis nämna Kevin Custovic, förra årets Annospelare. Han fick starta före Jonas Hellgren mot Akropolis i genrepet inför Malmö FF. Är det så att han gått förbi Jonas i hierarkin? Sett till hela förra säsongen var nog Hellgren den viktigaste mittfältaren och det skulle vara en skräll om Kevin nu tagit den platsen. Kevin har flyttat runt lite på positionerna, ytterback, wingback, central mittfältare men verkar i år få konkurrera som sittande mittfältare som han själv sa till VLT är den position han ser sig själv på. Det är en tuff position att slå sig in på då VSK har möjlighet att flytta upp Pedro på den positionen men ska vi utgå från att det var ett genrep kanske Kevin startar nu i helgen.

Backlinjen

Backlinjen är nog den lagdel där det finns mest utveckling att hämta sett utifrån förra året. Tittar vi på Expected Goals så var debut säsongen en säsong där VSK släppte till många lägen men höll relativt tätt utifrån detta. Under fjolåret var det tvärtom, VSK släppte till få lägen men släppte in fler mål än förväntat.

Kring nyförvärven råder det helt klart störst hajp kring Gustav Lagerbielke, Han åkte olyckligtvis på en smäll mot huvudet mot Sollentuna men de 20 minuter han fick var ändå bra. Mot Akropolis blev det ytterligare ett inhopp men var mer osynlig men backlinjen hade också inte så mycket att göra. Sen Ilir Berisha lämnade har VSK saknat ett nickspecialist, men utifrån vad vi sett på den korta tid så är det inte omöjligt att Lagerbielke kan bli ett offensivt vapen på hörnor då han vinner många dueller i luften. Han verkar även vara tvåfotad så han kan nog passa att spela på samtliga positioner i trebackslinjen.

Det märks att Gustav Lagerbielke är nära att ta en plats i backlinjen och utmanar på samtliga positioner, det har satt press på de andra där att prestera bättre.  Framförallt har Sean Sabetkar sett mycket tryggare ut i år som inte riktigt kom till sin fulla rätt förra året. En av hans spetsegenskaper är att blocka skott, men när VSK flyttade upp backlinjen fick han ofta jaga ikapp motståndarna istället för att möta upp dem.

Sen har Pedro Ribeiro ser riktigt fin ut där bak efter att flyttats ned från mittfältet. Han är väldigt bolltrygg och ibland kanske det kan se lite våghalsigt ut men han brukar reda upp det. Det ska bli intressant och se hur han står upp emot allsvenskalag i cupen.

Den som är mest given i backlinjen är nog David Engström, men utifrån att ha blivit värvad som en spetsspelare och lär säkert vara en av de högsta lönerna bör det finnas mer att ta ut av där. Men om backkollegorna tar steg i rätt riktning får vi hoppas att vi även får se att Engström blir den gigant han kan vara.

Det stora frågetecknet är egentligen bredden. Nu har Claus Royo fått spela lite och det har väll varit ok, men signalerna är att han vill ha regelbunden speltid och när han förmodligen är femma i hackordningen finns det stor chans att han blir utlånad. Återstår då gör Victor Steen som även han behöver få speltid, nu finns ju låneavtalet med IFK Eskilstuna. Men VSK behöver kunna återkalla dessa om det blir skador och frågan är hur de står sig mot lag i Superettan. Möjligen kanske får Hellgren ses som femte mittbacksalternativ om skadorna skulle komma.

Målvakt

På målvaktssidan så har vi inte sett något av Sebastian Sellin och Anton Fagerström är nog fortfarande första valet. Men Daniel Svensson såg bra ut mot Sylvia och släppte in två straffmål som det inte gick att göra så mycket åt. Rapporterna från träning säger att Danne sett vass ut och i det dolda har han utvecklats och väntar på att få sina chanser.

Resultaten från de första matcherna ska vi nog inte bry oss så mycket om, kombinationsspelet sitter där och VSK har släppt till relativt få målchanser men behöver jobba bort dessa onödiga straffar. Bland de som utmanar om en startplats är det nog lättast att ta en plats bland wingbacks och sedan bland mittbackarna.

Slutord

VSK har ett intressant lag med flera lagdelar som skulle kunna vara topp i serien och samtidigt finns det mycket talang, men om VSK ska ta en bättre tabellplacering gäller det att vi får utveckling på talangen men även att våra spetsspelare också leverarar. Det går inte att räkna med att VSK tar en bättre tabellplacering än förra året, men skulle Fagerström visa upp 2019 takterna, Engström bli seriens bästa mittback igen och firma Prodell/Tronêt leverarar tillsammans med att några ytterligare spelare kliver fram. Ja, då ser det väldigt intressant ut.