Till den ideella föreningens försvar

Det finns ca 200 000 ideella föreningar i Sverige som tillsammans har miljontals medlemmar. Vårt sätt att i Sverige organisera våra gemensamma intressen i ideella föreningar är världsunikt och en stor framgångssaga hur man effektivt och demokratiskt kan organisera angelägenheter som människor delar med varandra.

Även om den ideella föreningen är en framgångssaga på alla sätt och vis i vårt samhälle finns det faror där ute som på olika sätt hotar det kitt mellan människor som måste finnas i en ideell förening.

Vi lever i en allt mer kommersialiserad värld där många av våra sociala interaktioner styrs av att jag har rollen som kund eller företrädare för ett företag osv. Vi lever i de här rollerna varje dag många timmar, ofta utan att tänka på det. Problemet är att vi många gånger tar med oss detta synsätt när vi är verksamma i eller funderar runt den ideella föreningens verksamhet.

Men det är stor skillnad på att vara medlem i en ideell förening jämfört med att vara kund till ett företag och den ideella föreningens verksamhet, hur den organiseras och utförs bygger på helt andra förutsättningar än de som finns i näringslivet.

Om man inte kommer ihåg att det är så kan det lätt bli fel när man tänker runt den ideella föreningen.

I följande analys går vi igenom skillnaderna mellan hur ett företag fungerar i jämförelse med en ideell förening. Vi lyfter fram och ger förslag på hur en ideell förening ska verka för att vara just en ideell förening och inte försöka vara något man inte är.

Sist går vi igenom hur våra VSK-klubbar lyckas vara just goda ideella föreningar. Vi värderar vad som görs idag och hur saker och ting ska kunna förbättras.

Vi gör den här analysen som ett försvar till den ideella föreningen och för att vi alla ska kunna hjälpa våra klubbar att bli så välmående föreningar som möjligt.

Här är de punkter vi ska analysera i denna text.

• Medlemmar förväntan på förmåner efter att ha erlagt medlemsavgift
• Hur föreningen kommunicerar med sina medlemmar och omvärlden
• Hur ser man på meningsskiljaktigheter i en förening

Medlemsförmåner

Idén om att få något tillbaka av ditt medlemskap i en ideell förening kommer förstås från de stora ideella föreningarna. Tex kan fackförbund förhandla fram bra priser på försäkringar åt sina medlemmar. Stora föreningar liknar företag i det avseende. De har anställd personal som bara jobbar med den här typen av frågor.

För små föreningar är det annorlunda. För att du ska kunna få 10% rabatt på en pizza eller ett par träningsskor måste någon ur klubben förhandla fram ett sådant avtal. Den tid och kraft detta tar kan säkert klubben använda bättre. Kom ihåg när du äter din billigare pizza att det är frukten av att någon annan medlem i föreningen på ideell basis har förhandlat med den här pizzerian om avtalet. Är det verkligen rätt sätt att använda frivilliga krafter? Kanske hade det varit bättre att få pizzerian att ge 10% till klubben för alla medlemmar som köper pizza därifrån?

Tyvärr är det inte bara medlemmar som är inne på det här med rabatter för medlemmar. Även klubbar tror att det kan locka medlemmar till föreningen. Det kanske det gör, men vad är poängen med att ha medlemmar som bara är med för att få rabatter på olika saker. När det blir så är man ju väldigt lika vilket företag som helst som vill skapa lojalitet mot sitt varumärke genom att ge sina medlemmar förmåner. Vad är poängen? Är de sånt en ideell förening ska lägga sina ideella krafter på?

Avslutningsvis kan en medlem inte ställa några större krav på föreningen rent allmänt när det gäller service på olika sätt. Du har inga krav på dig som medlem utöver att betala medlemsavgiften. Nästan alla som på något sätt är verksamma i en förening arbetar ideellt och att ställa krav på dem som man ställer krav inom ett företag på olika människor och funktioner är vare sig möjligt eller rimligt inom en ideell förening.

Kommunikation

Inom företagsvärlden såväl inom föreningslivet pratar man om varumärken och att det är viktigt att synas på rätt sätt mot sina målgrupper. Företag försöker via sin kommunikation visa sig från sin bästa sida. En putsad fasad som berättar en historia om framgångar och lyckliga medarbetare och nöjda kunder.

Ideella föreningar ffa idrottsföreningar har tagit efter lingot och pratar mycket om varumärkesvård och målgrupper, ungefär som att man hade en ”produkt” att sälja. Och så klart har man en ”produkt” att sälja – föreningens verksamhet.

Problemet idag är att så många föreningar så ensidigt lyfter fram sina ”framgångar” i tävlingar, främst då vad A-lagen/elitverksamheten lyckas prestera. Med den typen av kommunikation blir elitverksamhetens prestationer i tävlingar produkten medans resten av föreningens verksamhet hamnar i kommunikationsskugga.

En förening är inte bara sin elitverksamhet och framförallt är den inte bara tävlingar. Den mesta av verksamheten är träning och utveckling för individen på olika sätt.

Vad en förening kommunicerar ut i sina kanaler är av största betydelse för hur föreningen kommer att uppfattas och hur stark sammanhållningen i föreningen kommer att vara. Om man som förening bara lyfter fram A-lagets öden och äventyr (oavsett nivå) kommer föreningen att uppfattas som en elitsatsande förening av medlemmarna och andra. Om man gör det motsatta att bara rapportera från barn- och ungdomssidan kommer föreningen signalera att man satsar på breddverksamhet. Om man fyller sina flöden med olika sponsorsaker, tex att sponsor X nu stöttar något eller att samarbetspartner Y har något att säga världen, ja, då kommer föreningen uppfattas som att man prioriterar sina affärsrelationer.

Vad man de facto kommunicerar är alltså extremt viktigt för hur föreningen uppfattas bland medlemmar och andra.

Det finns några hållpunkter för hur en ideell förening ska kommunicera sina aktiviteter. Det viktigaste att kommunicera i alla sammanhang är att man är en förening där gemenskapen betonas. Utan gemenskap, ingen förening. Den andra viktiga principen är att föreningens kommunikation ska följa årets verksamhetsplan noga. Det man säger att man ska göra och prioritera, det är också det man ska kommunicera. Ganska enkelt, få som dock klarar av att följa detta.

Här är den stora skillnaden mellan ett företag och en förening. Där företaget lyfter fram sina framgångar och berättar hur mycket pengar man tjänat eller hur nöjda kunder man har, lyfter föreningen fram verksamheten i sin kommunikation. Visst har matcher och tävlingar vunnits och de ska få utrymme men det är vardagsarbetet i föreningen som ska lyftas fram, det är där huvuddelen av all aktivitet utförs och kommunikationen måste spegla detta i större utsträckning.

Det finns säkert de som undrar varför man måste kommunicera på detta sätt i en förening. Det enkla och givna svaret är att en förening aldrig är starkare än sin gemenskap. Gemenskap och upplevelse att man hör ihop med varandra och därmed är beredda att hjälpa varandra kan bara bli av om hela verksamheten lyfts fram och får röster och berättelser kopplade till sig. Att få till detta är helt avgörande för ”vi-känslan” i en klubb.

Meningsskiljaktigheter i en förening

Varje år kan man läsa i tidningarna om medlemmar i olika föreningar som ser till att använda sin makt i att byta ut styrelser, kalla till extra möten för att ställa styrelsen till svars i olika frågor mm. I fjol såg vi det hända i Kalmar FF och AIK, bland annat.

Inte sällan tecknas de här processerna i media som att det är bråkiga supportrar eller andra särintressen som vill ha sin vilja igenom. Ungefär som att de här människorna inte förstår föreningens bästa och nu ställer till bråk som kan skada klubben på olika sätt.

Ofta omedvetet och utan närmare kunskap om skillnaden gör journalister och andra som beskriver de här processerna kopplingen till hur ett företag leds. I ett företag finns en strikt hierarki med tydliga roller för vem som kan säga vad och bestämma över hur andra ska bete sig. Överfört till föreningen blir det då som att medlemmarna kliver över sina befogenheter och i praktiken genomför en statskupp och störtar de styrande i föreningen mot gällande ordning.

Den jämförelsen är som de flesta förstår helt orimlig då en förening verkar och styrs på helt andra premisser än ett företag.

För det första, en förening kan aldrig vara något annat än sina medlemmars samfällda vilja. Oavsett vad viljan må vara är den rätt, för det är det som medlemmarna önskar. Inget annat kan vara sant och vägledande för en förening, oavsett vilka viljor olika och ståndpunkter som må finnas.

När företrädare för en förening säger att det är ”grupper” ”falanger” av medlemmar som önskar klubben illa är man ute på mycket djupt vatten. Det må vara en ståndpunkt men att attackera sina egna medlemmars önskningar är ett direkt brott mot principen för vad en ideell förening är. Historien brukar inte vara nådig mot de som väljer att se på medlemmarnas önskningar på det sättet.

För det andra, personer som inte vill ha ”bråk” i en förening har inte förstått de grundläggande demokratiska principer som styr den ideella föreningen. Det vissa kallar ”bråk och tjafs” kallar andra engagemang. Oavsett vad man vill kalla det är det helt nödvändigt för en ideell förening. Utan engagemang finns ingen förening.

Engagemang i en förening kan visas på många olika sätt, det kan vara att bli tränare för knattelaget men det kan lika gärna vara att ifrågasätta hur föreningen driver sitt arbete med rekrytering av spelare och engagera sig i att förbättra det arbetet. Ingen kan styra vad enskilda medlemmar väljer att lägga sitt engagemang på i en ideell förening. Det enda som går att säga om detta är att allt engagemang behövs, oavsett vad det tar sig uttryck någonstans.

Den viktigaste uppgiften för föreningens företrädare är att kanalisera detta engagemang så att det ger mest nytta för föreningen.

För det tredje. En del hävdar att ”bråk och tjafs” i en förening skrämmer bort sponsorer och samarbetspartners. Det må vara en åsikt, men hittills har ingen som påstått detta lagt fram bevis för att så skulle vara fallet. Faktum är snarare att företag vill associeras med föreningar där det finns engagemang, supportrar, folk som driver saker och syns i media och som visar passion för något, som gör saker utan egen vinning eller att få betalt för det. Dvs motsatsen till det ett aktiebolag är som finns för att maximera vinst åt sina aktieägare.

Att vara en sund ideell förening innebär alltså i många stycken motsatsen till vad ett företag är och hur ett företag tar sig an sina uppgifter. Den ideella föreningen kan bara lösa sina uppgifter med att enskilda medlemmar engagerar sig i föreningens angelägenheter på olika sätt. Ingen har rätt att beordra något till något eller tala om för någon vad den ska tycka. Man kan bara lösa konflikter med dialog och ett öga på vad man kommit överens om att föreningen ska göra.

Man får tillsammans försöka hitta sätt att komma vidare som de flesta kan acceptera. Lyckas man med det klarar en förening av i princip av vilka utmaningar som helst. Människors samfällda engagemang för en gemensam uppgift är en otrolig kraft som verkligen kan försätta berg.

Låt oss då sammanfatta:

• En ideell förening kan vare sig styras eller fungera efter marknadsprinciper, då den är något annat. Föreningens kraft bygger på enskilda medlemmars vilja att visa engagemang för en gemensam sak.
• Som medlem har du formellt inget ansvar för att hjälpa din förening mer än att betala medlemsavgiften. Verkligheten är dock något annat. Ska en ideell förening blomstra och på sikt överleva handlar allt om att så många människor som möjligt engagerar sig i föreningens angelägenheter, i stort och i smått. Kraften i en förening växer fram underifrån i medlemmarnas engagemang. Alla medlemmarnas engagemang är helt avgörande för hur föreningen skall lyckas utföra de saker medlemmarna har beslutat att föreningen ska pyssla med.
• En av huvuduppgifterna för styrelsen i en ideell förening är att mobilisera och kanalisera medlemmarnas engagemang. Man måste skapa en struktur som gör det lätt att mobilisera medlemmarna till klubbens olika uppgifter. I en ideell förening måste mottot råda – Ingen ska behöva göra mycket men alla måste bidra med lite.
• Ställ aldrig krav på att den ideella föreningen ska göra något, den har inga krav på dig! Vill du att något ska hända är det ditt ansvar att ta tag i det.
• Man kan som människa alltid välja på hur man ska se på oenighet i en fråga. I en ideell förening ska man alltid tolka oenighet som uttryck för engagemang hos medlemmarna och konstruktivt ta till vara på engagemanget. Försöker man sätta sig på folk och tala om hur det är, dödar man bara människors vilja att bidra.

Vi avslutar denna genomgång med att titta på de två stora föreningarna i VSK-familjen för att se hur väl de lyckas med att leva upp till vad vi gått igenom ovan.

VSK Fotboll

VSK Fotboll har bara under 2018 tagit stora steg i att börja bli en väl fungerande ideell förening. Man har mycket kvar men nuvarande styrelse har visat god vilja och förståelse för hur en medlemsförening ska fungera i dess praktik – vi listar några punkter nedan som vi vill lyfta fram.

• Kommunikation till medlemmarna har avsevärt förbättrats under året. Att kalla medlemmarna till två extra möten för att informera och diskutera klubbens angelägenheter är helt rätt väg att gå.
• Kommunikationen om klubbens angelägenheter har också blivit något bättre under året. Det är dock ganska långt kvar innan man på ett tydligt sätt utgår från vad som sägs i verksamhetsplanen och kommunicerar utifrån de aktiviteterna. Ett exempel som är sorgligt eftersatt är rapporteringen från barn och ungdomsverksamheterna, det måste det bli ändring på. VSK Fotboll har mellan 8-900 aktiva utövare, bara 25 spelar elitfotboll. Rapporteringen runt klubben måste bättre spegla vad som händer i hela föreningen.
• Företrädare för föreningen har blivit mycket bättre på jämfört med tidigare år att ta till vara på medlemmarnas engagemang. Nu tar man hjälp i viss utsträckning med praktiska saker som behöver lösas. Nu är man redo för nästa steg, att börja organisera upp hur alla medlemmar kan bidra med tid och kraft. Föreningen har 1200 medlemmar och naturligtvis ska alla göra en insats där det går och passar. Visst är det så att barn- och ungdomsverksamheten i mångt och mycket vilar på att en del föräldrar gör insatser för klubben, oftast då trots att de inte är medlemmar. Nästa steg för klubben är dels att se till att fler föräldrar blir medlemmar och dels att använda sig av de hundratals medlemmar som inte är idrottsligt aktiva i föreningen till att hjälpa till med föreningens angelägenheter. En förenings främsta styrka är den gemenskap människor känner med varandra. Det vore därför helt naturligt att föreningen bad alla sina medlemmar att hjälpa till i verksamheten. Inte vore det konstigt att någon gång per år vara med och servera saft och bullar på någon knatteturnering eller vara funktionär i någon av klubbens aktiviteter. Hela poängen med en förening är ju att man hjälps åt med det föreningen ska hålla på med.
• Klubben har ett guldläge att jobba med sponsorer och samarbetspartners. Det finns ett drag runt klubben och massor av engagerade supportrar som syns och hörs. Trots att det som vissa klassificerar som ”bråk och tjafs” i klubben under de senaste åren och som enligt samma personer ska ha skrämt bort sponsorer, berättade ordföranden Andreas Dayan på extra mötet före jul att av de 150 sponsorer som kontaktats så långt var det bara en som velat hoppa av. Övriga är kvar och många vill satsa mer på VSK Fotboll kommande säsong. Företagare ser engagemanget och viljan och vill förknippas med det, svårare än så är det inte.

VSK Bandy

• VSK Bandy har inte på många år engagerat sig i sina medlemmar. Som medlem får man sällan någon information om föreningens angelägenheter. Under de senaste tre åren när föreningen har varit i ekonomiska trångmål har inte styrelsen någon gång informerat medlemmarna eller för den delen engagerat medlemmarna att hjälpa till med att lösa situationen. När man nu under hösten 2018 hamnade i nya ekonomiska svårigheter valde styrelsen på nytt att bortse från föreningens medlemmar och vände sig till affärspartners och andra för att fixa fram lån. Genom att styrelsen agerar på detta sätt blir det ett stort glapp mellan föreningens medlemmar och de styrande i föreningen. I praktiken ligger nu föreningens öde i några personers händer i styrelsen och några anställda. VSK Bandy liknar på detta sätt mycket mer av ett företag än en ideell förening. På sikt är detta ohållbart, då en förenings uppgifter måste delas av många och framförallt beslutas av medlemmarna.
• På samma sätt som i fotbollen är föreningens kommunikation utåt om föreningens verksamhet dålig. Det som visas upp utåt är i allt väsentligt knutet till A-lagens verksamhet. Förutom det förekommer riklig kommunikation runt olika sponsorers aktiviteter. Kommunikationen runt klubbens barn- och ungdomsverksamhet är i det närmaste obefintlig. Visste man inte bättre kunde man tro att föreningen bara bestod av ett A-lag på herr- och damsidan som stöttades av ett gäng sponsorer. Här har klubben ett mycket stort arbete att göra för att bättre förmedla vad klubben faktiskt håller på med.
• VSK Bandy har vad det verkar flest anställa av alla elitklubbar i Sverige. Man har under många år nu förlitat sig på att anställda ska göra mycket av det jobb som krävs. Om man har tillräckligt med pengar ska så klart anställda ta över vissa av uppgifterna från ideella krafter. Man ska dock vara på det klara med att anställda aldrig kan ersätta ideella krafter i en förening. En av svårigheterna nu för VSK Bandy när man ska spara pengar är att man har svårt att göra sig av med anställda då man inte har ideella krafter som kan ta över arbetsuppgifterna. Det blir svårt för styrelsen att mobilisera ideella krafter när man under många år kommunicerat att de inte behövs mer än som tränare osv till barn- och ungdomslagen.
• VSK Bandys marknadsintäkter har sjunkit de senaste tre åren. En av anledningarna är så klart att intresset för bandysporten generellt har minskat. En annan är så klart att det finns bristande engagemang från supportrar och andra grönvita bandyälskare att dels gå på matcherna, dels engagera sig i supporterkulturen. Det blir helt enkelt en ganska trist inramning till matcherna som inte ökar sponsorernas vilja till stöttning. Man kan så klart spekulera i orsakerna till detta. För vår del konstaterar vi bara att fotbollen har lyckats bygga upp ett engagemang från supportrarna underifrån som nu börjar kanaliseras in i klubben på olika sätt, så det går att få till. Bandystyrelsen måste nu fundera på hur man kan återväcka detta engagemang som har tappats under resans gång.

P.S Vi säger emot oss själva i denna text (och i många andra) då vi säger vad vi tycker föreningarna ska göra. Detta sagt så erbjuder vi oss också att hjälpa båda klubbarna med det vi kan mest hela tiden.