Tuffa ekonomiska beslut, nödvändiga men inte utan konsekvenser

Med ett underskott i driftsbudgeten flera år tillbaka hamnade VSK Fotboll i en tuff situation när pandemin slog till, utöver att försöka få en ekonomi i balans så behövdes det ta hänsyn till de extraordinära händelserna. Totalt har fyra personer fått lämna klubben på grund av ekonomiska skäl. Hade det inte varit för en pandemi och den osäkerhet som det medför hade förmodligen färre personer behövt lämna.

Med tanke på att styrelsen tillträdde i början av juli så har det gått rätt fort, drygt fyra månader från de tillträdde så skedde kanske en av de största nedskärningarna i VSK fotbollshistoria. Inget lätt och garanterat inget roligt beslut. Detta hade förmodligen skett tidigare om inte årsmötet flyttats fram, uppskjutandet av årsmötet förhindrade förmodligen en ännu större besparing eller att någon kunde räddats kvar.

Det var nödvändigt att stoppa det ekonomiska blödandet, men också en stor förlust på ett annat än det ekonomiska planet. VSK är på många sätt en ung och orutinerad organisation, mycket av den lilla rutin som byggts upp försvann nu och klubben behöver ta ett omtag med färre resurser och försöka leverera ännu mera.

Även VSK Bandy har agerat i somras och likheterna är slående, klubbchef med flera fick lämna och kvar blev en mer slimmad orgnaisation. Både VSK Fotboll och Bandy satt med ett driftunderskott som behövde hanteras, Skillnaden var att VSK Fotboll hamnade i ett vakum när årsmötet sköts upp och större delen av styrelsen skulle bytas ut, så kunde VSK Bandy agera snabbare.

Att sportchefen lämnar i oktober är kanske den mest olämpliga tidpunkten på ett år, kontrakten ska förnyas, nya spelare ska hämtas in. När VSK inte hade någon mer än Robin som just arbetade med truppbygget så slås mycket av förarbetet ut då den kunskaps om spelare han scoutat och tittat på försvann. Lösningen på detta problem blev att Kalle Karlsson får spendera mer tid på att scouta spelare, men Division 2 är färdigspelat och endast sju omgångar återstår av Superettan och Division 1. Tiden är kort och VSK får starta i en uppförsbacke med truppbygget inför nästa år.

När både Andreas Dayan och Robin Blommé fått lämna så sitter Thomas Askebrand säkert, det finns alldeles för lite rutin i klubben om livet i Superettan. Det är förmodligen bara en degradering som kommer ge Thomas Askebrand sparken i detta läge.

Många har hört av sig och utryckt en oro för att när Askebrand är kvar som sportchef så får hans gode vän Kian Karam ökat inflytande. Till oss så sägs det att det kommer ske med restriktioner och att styrelsen kommer besluta om värvningar. Styrelsen är väl medvetna om att det kommer bli ett himla liv om det fortsätter komma in spelare. Samtidigt har vi hört en gång tidigare att VSK har bra koll på hur de ska hantera detta, återstår och se om det stämmer bättre denna gång. Denna styrelse tycks inte vara rädd för att agera så förhoppningarna är ändå högre att det ska lyckas.

VSK måstedock bygga upp en större sportslig organisation, den kan inte slås omkull så här enkelt när en person lämnar. Fler behöver vara involverade och det behöver nu ske med ideella insatser. Nu får klubben inte ideala förutsättningar inför silly season.

Nedskärningarna var absolut nödvändiga, men vi behöver också skänka en tanke till de personer som behöver lämna och har blivit av med sin försörjning och i vissa fall sitt drömyrke. Det må ha funnits rättmättigad kritik både mot Blommé och Dayan, men de har garanterat agerat vad de tror är för VSKs bästa, sen kan det finnas delade meningar om det varit det bästa. Men att båda två hyser stora känslor för VSK råder det inga tvivel om, på läktarna i år har Dayan och Blommé varit de två som hörts mest, visat mest känslor i både med och motgång.