En handfull VSK-spelare lämnar skutan: Simon Jansson, namnen Folkesson, Ted Bergström och Mikael Olsson är de mest namnkunniga utav dem. Tunga namn som samtliga dragit sitt strå till stacken och i högsta grad haft del i framgångarna.
Klubbens individuellt sett främste lirare i Jansson, tunge Folkesson med räckvidden, Ted med sin aviga spelstil och slutspelsförmåga samt mångsidige Olsson.
Det känns vid en första reflektion tungt, samtidigt är det ur ett ekonomiskt hänseende nödvändigt att banta truppen och bli av med utgifter.
Dessutom behöver inte klubben förlora så mycket på det sportsligt. Flera spelare får kliva fram nu. Jansson är exempelvis en makalös bandyspelare men ofta gick allt via honom, nu får man agera på bred front istället.
Man måste faktiskt komma ihåg att det finns enormt mycket kvalitet kvar i VSK. Betänk exempelvis att en kille som Martin Landström bara är 22 år. Han tog enorma kliv under den gångna säsongen och kommer ta ytterligare steg till den kommande säsongen. Inom en snar framtid håller han högsta världsklass, tro mig.
Rasmus Sjöström och Måns Engström kunde fylla luckorna efter Patrik Sjöström och Anders Bruun defensivt förra säsongen. Till nästa säsong kan Landström tillsammans med nyförvärven Johansson och Jonsson göra detsamma offensivt sett.
Ingen enskild spelare kan fylla Simon Janssons skridskor men ett starkt kollektiv gör att det inte behöver bli så mycket sämre ändå.
Intressant är också att veteranerna Stefan Edberg, Magnus Joneby och Tobias Holmberg blir kvar. För tio år sedan var trion del i den unga upplaga av VSK som överraskande vann Sm-guld. Till hösten går dem i bräschen för en ung och mycket talangfull trupp redo för liknande överraskningar.
Det är några detaljer som måste klaffa: få fler spelare involverade offensivt, att andra kliver fram i stormatcherna (likt Jansson tidigare) och om man kan hitta någon lösning på ytterhalvspositionerna (internt eller via nyförvärv). Lyckas klubben på dessa områden så ser det faktiskt oförskämt bra ut för VSK Bandy även i framtiden.
Det som gör mig optimistisk är den talang som ännu finns plus den sköna mix av gamla och unga som skapar god laganda och får motivationen att växa. Har jag glömt något? Ja givetvis den främsta anledningen av alla, Micke Carlsson. Han har vid åtskilliga tillfällen visat vilken genial lagbyggare han är och kommer fortsätta att göra det.
DU HAR VÄL INTE MISSAT
Dags att få igång maskinen igen
10-3 mot Sirius efter verklig bandyshow av Landström
Stabil seger två dagar före seriefinalen