Det såg lovande ut. VSK visade inledningsvis upp den potential vi anar finns där. 3-0 mot det värstingpräglade stjärngänget AIK.
Det hela slutade tyvärr med ytterligare ett defensivt haveri. 3-0 blev hastigt och mindre lustigt 3-5 innan första halvleks slut.
I den andra rivstartade gästerna och resultatet var relativt tidigt 3-8. Med det slog ridån ner med en smäll för VSK Bandy.
Slutresultatet tillskrevs till 4-9. Som objektiv betraktare går det att imponeras över AIK:s moral och spetskvaliteter.
Det går dock inte att komma ifrån att flertalet av målen kom till via ett alldeles för frikostigt hemmaförsvar.
För en dryg vecka sedan blev det en annan stjärnsmäll mot Sandviken, 8-3 och ännu tidigare släppte man in åtta bollar mot Broberg.
Läget är komplicerat med den satans pandemin hängandes över axeln, de uppskjutna matcherna har hämmat matchrytmen. Det är dock ingen fullödig ursäkt. Försvaret måste höja sig. Det får inte se ut som vid flertalet av baklänges målen ikväll, liksom vid ett antal tidigare tillfällen.
Micke Carlsson är på många vis en genialisk tränare. Positionsbytena på Kröller och Gröhn känns emellertid märkliga. Den förstnämnde har länge varit lagets försvarschef, på gränsen till landslaget i ett decennium. Han ska vara försvarare och inget annat.
Eftersom VSK mött flera av bottenlagen i inledningen så ser det okej ut tabellmässigt. Mot bättre motstånd krävs dock en rejäl uppryckning. Annars kommer Grönvitt att sjunka i tabellen.
Nu hoppas jag man gnuggar på det detaljer som inte funkat. VSK må få problem att utmana topplagen när det kommer till spetskvaliteter offensivt. Defensivt ska det däremot vara en annan sak, rutin och stabilitet finns för betydligt bättre resultat än dem som uppnås just nu.
DU HAR VÄL INTE MISSAT
Dags att få igång maskinen igen
10-3 mot Sirius efter verklig bandyshow av Landström
Stabil seger två dagar före seriefinalen