Västerås Sportklubb 1906: Ett protokoll berättar

Vintern 1905/06 var en mild historia. Mätstationen vid Observatorielunden i Stockholm fick ihop att medeltemperaturen denna vinter slutade på blygsamma – 0.5 grader, där uppe på kullen. Faktum är att det var den mildaste vintern under hela 00-talet och först 1913 hittar vi att det var lika milt igen, i början av förra seklet.

Det kanske inte är någon slump då att Västerås Sportklubbs styrelse vårvintern 1906 tar det djärva beslutet om att köpa in en fotboll till föreningen, så att man kunde komma igång med en av de aktiviteter föreningen fanns till för, att sparka boll.

Protokollet ovan är ett utdrag från Västerås SKs protokolliggare för den här tiden (1906).

Man får anta att föreningens verksamhet var fortsatt tämligen blygsam, så här när klubbens tredje verksamhetsår skulle ta sin början. Det fanns nu på vårvintern bara fotboll, friidrott och tyngdlyftning på menyn i klubben. Bandyn startades senare samma år och skridskoåkarna och isseglarna i föreningen hade nog haft en riktigt tuff vinter med blidväder och vanskliga förhållanden på mälarens is.

När vi nu läser protokollet och paragraf 4 där styrelsen beslutar om att köpa in en fotboll till föreningens gagn, så blir det nästan lite gulligt. För hur det nu än är, det var nog ganska många år sedan verksamheten var så blygsam att man tog beslut om enskilda bollinköp på styrelsens möten.

Den dåliga ekonomin känner vi dock igen i klubben, föreningens existens har legat på stupstocken ett antal gånger genom tiderna och nu 1906 verkade det inte bättre än att man var tvungen att tigga till sig en boll på kredit för att kunna komma igång med årets verksamhet.

Man kan förstå att det var så. Trots allt bestod föreningen vid den här tiden av unga arbetare utan någon vidare ekonomi. De flesta hade anställningar vid någon av stadens metallmanufakturer och hade knappast råd med att lägga många ören på verksamheten utöver medlemsavgiften. Vi vet att medlemsantalet 1906 uppgick till totalt 71 personer. Fast så här i början av året var det säkert betydligt färre, då bandyn ännu inte existerade som verksamhet i klubben.

Möjligen var det en smula oroande att klubben inte hade råd att köpa in en fotboll för egna medel. Det här var ju ändå i början av verksamhetsåret och man kan ju tycka att några borde ha betalt in medlemsavgiften, så att det fanns lite slantar i kassaskrinet. Men tydligen inte.

Det måste i vart fall ha varit en lätt börda att vara föreningens kassör vid den här tiden, det lär inte ha varit några större transaktionsflöden in och ut ur klubben. Uttryckt i moderna termer skulle vi nog säga att föreningens likviditet var ansträngd eller till och med mycket ansträngd vid den här tidpunkten.

Lite märkligt är det trots allt med den dåliga likviditeten då en basar i slutet av 1905 ändå hade dragit in 300 kronor till föreningen, en ansenlig summa på den tiden. Men de pengarna hade tydligen gått till annat, förmodligen till årsfesten 1905.

Nu fick man enligt protokollet vända sig till grosshandlare Hygrell med förhoppningen om att få loss en boll på krita. Det verkar ha gått bra för ynglingen som fick uppdraget att skaffa in bollen. Kanske var det så att grosshandlaren var en av klubbens första sponsorer och helt enkelt skänkte bollen till klubben. Vi vet i alla fall att Hygrell valdes in som hedersmedlem i föreningen vid ett senare tillfälle.

När man ser föreningens protokoll för den här tiden slås man över noggrannheten och formalia i protokollet. Besluten är noga och tydligt nedtecknade av sekreterare Isaksson i numrerade paragrafer som förmodligen hänvisar till en för mötet upprättad dagordning. Vi kan också se att protokollet i laga ordning justerats vid det följande mötet av den av styrelsen utsedda justeraren Hedberg.

Nu, snart 114 år senare har i praktiken inget förändrats. Styrelsen i klubben fattar beslut på samma sätt. Besluten nedtecknas och justeras i exakt samma procedur. Föreningens styrelse anno 1906 skulle utan några som helst problem kunna hoppa in i det nutida styrelsearbetet och vara helt hemma och bekväma i hur det genomförs idag.

Mycket har hänt i vårt samhälle de senaste 100 åren, men hur den ideella föreningen leds och styrs har inte ändrats överhuvudtaget. Stackarna i 1906 års styrelse som föddes på 1880-talet skulle nog vara rätt förvirrade om de droppades ned i dagens samhälle, utom då just när det kommer till hur klubbens angelägenheter beslutas och utförs, där är allt lika.

Den ideella föreningen där föreningens medlemmar i demokratisk ordning beslutar om dess angelägenheter är en av de få konstanter som överlevt från en tid då människors livsvillkor såg väsentligt annorlunda ut.

Man kan lösa den organisatoriska delen av människors idrottade på många olika sätt. I vårt land har vi av hävd använt oss av den ideella föreningen som verktyg för att föra samman och organisera människors gemensamma intressen. Det har visat sig vara ett otroligt framgångsrikt sätt att göra det hela på.

Att värna om den ideella föreningen och dess föreningsdemokratiska principer är av största vikt i en tid där många med kommersiella- eller egna individuella intressen vill ha tillgång till föreningens beslutandeprocesser.

Det finns exempel i vår egen förening när människor försökt bli större än klubben och nu senast har så skett under uppmärksammade former i Östersunds FK. Konsekvenserna blir ofta förödande, som i ÖFKs fall.

Motvikten mot allt sådant är vad man kan kalla föreningsdemokratisk noggrannhet. Precis den noggrannhet vi kan se i det ovan upprättade protokollet. Man följer föreningens stadgar, i dess bokstav men också i dess anda.

Den ideella föreningens aktiviteter är ingen affärsverksamhet och kan och får inte beslutas om på samma sätt. Den ideella föreningen må verka under affärsliknande former och på en marknad med särskilda styrmekanismer. Men styrelsen i en ideell förening jobbar under andra premisser där stadgarna och inte minst föreningens medlemmar är de som slutgiltigt bestämmer om dess angelägenheter.

Precis som sekreterare Albin Isaksson i 1906 års styrelse för Västerås Sportklubb utan vidare skulle kunnat ta protokollet på ett nutida styrelsemöte och helt vara med i matchen, är det av stor vikt att vi medlemmar nuvarande och kommande ser till att den sittande sekreteraren med samma lätthet skulle kunna teckna föreningens protokoll om 100 år.

Lyckas vi med det, kan vi vara säkra på att vår klubb mår bra och frodas

______________________________________________________________________________

Källa: VSK.nu
Bild: Joakim Lindborg