Vi bryter ihop ikväll och kommer igen på måndag

Det rådde förväntan inne i ABB Arena Syd före matchstart. Mer folk än vi vant oss vid och en klack som lät redan före matchstart. Det måste ga varit skönt för de Grönvita att få skrinna in ackompanjerade av publikens sång.  Uppdukat för en mycket trevlig bandylördag helt enkelt.  Tyvärr var det några rutinerade och mycket skickliga bandyarbetare hos gästande Bollnäs som rev av duken och förstörde den tilltänkta festen.

Förlust med 4-7 blev det alltså. Trots att Grönvitt fick 1-0 spelade man Bollnäs i händerna, genom att både ha svårt att få stopp på deras bollskickliga spelare och genom ett och annat smärre slarv. Ett försvarsstarkt och kontringsstarkt bortalag fick således matchen precis dit det ville.

Man kan visserligen säga att resultatet i högre grad berodde på ett bra bortalag än ett svagt hemmadito, men den där rätta glöden saknades i första halvleken. Till den andra såg det till en början bättre ut. VSK gick ut i ett ursinnigt tempo, Robin Andersson satte tidigt 2-3 efter ett mycket fint förarbete av Holmberg och Landström. Nu kändes det som att det skulle vända till Grönvit favör.  Tji fick vi.

VSK fortsatte föra spelet men stötte på ett oerhört disciplinerat försvar. Hade svårt att komma till heta chanser samtidigt som bollen långtifrån studsade vår väg.  Det blev någon slags ”katt och råtta lek”. Några minuter efter 2-3, kom 2-4. Därefter följde en ny reducering innan gästerna retsamt drog ifrån ännu en gång.

Noterbart var att VSK hade förbluffande att få stopp på Bollnäs. Ibland tilläts Mossberg och andra driva boll 50-70 meter utan att hemmalaget kunde få stopp på dem.  Det här är en liten akilleshäl jag anat hela säsongen. Hur ska mittfältet kunna bli tätare och hjälpa försvaret? Fylla luckan efter Micke Olsson med andra ord?

Matchen och tilllika ”katt och råttaleken” fortsatte. Daniel Johansson gjorde ett fantastiskt snyggt mål, fram till 4-6, vittring igen. En utvisning på Joneby minuterna senare följdes dock av den definitiva spiken: 4-7. Ridån ner.

Det är naturligtvis en oerhörd besvikelse att bränna första hemmamatchen. Vi visste dock att det skulle bli en tuff historia och det är fortfarande öppet. VSK har vänt liknande lägen i tidigare slutspel, det gäller bara att hitta nytt fokus på måndag då Sävstaås blir skådeplats för möte nummer två.

Visst var Bollnäs hundraprocentiga medan VSK hade en del missflit, men Grönvitt måste upp i nivå framöver i den här serien. Annars blir kvartsfinalen säsongens slutstation. Bollnäs är så pass bra att det krävs 100 procentiga insatser matcherna igenom.

Det vill till att VSK hittar ett verktyg som täpper igen på mittfältet, så att inte Bollnäs åkstarka och bollskickliga spelare kan ta sig rätt igenom. Jag vill också se att man är påkopplade i 90 minuter framöver. Martin Landström glänste i andra halvlek och Daniel Johansson blixtrade till. I första var bägge relatvit osynliga.  På måndag och framåt måste de leverera hela från start till mål.

Lyckas man få till dessa ingredienser så sista ordet är långt ifrån sagt i den här serien. Vi bryter ihop ikväll och kommer igen på måndag. Väl mött.