Vinden värmer även den och har en tydlig riktning: Allsvenskan!

Hösten är vacker säger somliga. Jag har aldrig riktigt kunnat skriva under på det. Färgerna är möjligen rätt trevliga men de handlar ju bara om en väldigt kort tid, innan löven faller. Annars blir det bara mörkare, mörkare och mörkare.  Sedan kan vi tillfoga temperaturen som ofrånkomligen sjunker och sjunker alltmedan höstmånaderna avlöser varandra likt stationerna på ett tågs hemresa. Till råga på allt har även VSK, allt som oftast, tampats med kniven mot strupen i botten av tabellen. Hösten har således på mer än ett vis framkallat mycket oro.

I år är jag dock i hög grad redo att revidera min uppfattning. Just den här hösten är faktiskt väldigt vacker. Visst, det blir allt mörkare och kylan har gett oss ett par högerkrokar under den gångna veckan.  VSK däremot blir bara bättre och bättre. Den alldeles nyss så oerhört osannolika allsvenskan kommer närmre och närmre. Det är härligt, tidigare höstars tunga och dystra känslor har svepts i väg i takt med VSK:s framgångar.  Färgerna är Gröna och Vita, över hela stan, under hela hösten.

Årets upplaga av VSK är ett lag vi ska vara stolta över. Ett lag som också ger färg och form åt ett antal klyschor. Som står upp för varandra, går från klarhet till klarhet, växer med uppgiften och alltid hittar vägar att vinna!

Förra helgen, när det fortfarande var ovanligt varmt för årstiden, gjorde Grönvitt lite som man ville med Trelleborg och kammade hem en självklar trepoängare. 3-0 blev det som bekant. Idag med Jönköping Södra som motståndare, och kylan som  bister följeslagare, var det inte fullt lika övertygande och bra. Likväl stod det 3-1 på resultattavlan vid matchens slut. Ännu en självklar trepoängare var i hamn.

Det var inte alls lika glimrande stabilt som jag upplevde den nämnda matchen mot Trelleborg, ändå fanns inga som helst tveksamheter. VSK var bättre och hade kontroll. Precis som det anstår ett självklart topplag. Fruktansvärt imponerande!

En säsong är lång och brokig. Ibland är det fantastiska yttre förutsättningar, perfekt väder och en optimal matta. Vissa gånger står ett topplag för motståndet, lagets fokus ligger då på 110 procent och publikens stöd bildar den tolfte spelaren. Vid andra tillfällen regnar det småspik på daterade fotbollsarenor där motståndarlaget endast har långbollar och fula närkamper som motmedel.

Det kräver sin tränare och sina spelare för att lyckas över tid. En säsong pågår från hoppfulla april till mörka november. Ytterst svårhanterligt.  Det är omöjligt att spela likadant i varje omgång.  Det krävs en tydlig spelidé, presenterad av en flexibel tränare, bra spelare, stark sammanhållning och en mentalitet som går ut över det mesta. Få lag klarar det men VSK är mer än på väg att göra det. Faktum är att man uppfyllt ovan nämnda kriterier med råge under säsongers hittills avverkade 26 omgångar.

Blott fyra matcher återstår. Jag jublar inte än men knyter näven. Hårt, stolt och med en fullständig övertygelse om vilket fantastiskt lag VSK är. Allsvenskan är inte matematiskt klar än men det är nära, nära, nära; nära.

Den här hösten är faktiskt vacker. Färgerna är grönvita, spelet har värmt och fortsätter att värma.  Vinden värmer även den och har en tydlig riktning: Allsvenskan!