VSK Bandy: En poäng – men många frågetecken kvar

Sveriges två största bandyklubbar genom tiderna, men samtidigt två nybyggen som söker formen.
VSK-Sandviken slutade logiskt med delad poäng, 2-2.
– Men ska VSK inte bjuda till mer på hemmaplan? undrade kommentatorn Robert Tennisberg i andra halvlek.

Efter tio insläppta mål i Edsbyn spelade VSK betydligt försiktigare i det viktiga prestigemötet mot SAIK. Det handlade om att täppa till ytor och backa hem ganska långt. Problemet med den taktiken blev att SAIK fick kontrollera första halvlek långa stunder.
Tack och lov är årets upplaga av Sandviken ingen målmaskin – ingen Christoffer Edlund eller Erik Pettersson – så det blev mest allmänhetens åkning på mittplan och VSK:are som jagade boll på behörigt avstånd från eget mål. Inte så underhållande, men det kändes i alla fall tryggt.

Det blev en del kontringslägen, men det mesta rann bort genom antingen felpassningar eller fel åkvägar.
Om man vore legitimerad idrottspyskolog hade man gissat att VSK-spelarna inte  litar på sin egen kapacitet utan lämnar gärna snabbt – alltför snabbt – över bollen till lagkamrat i hopp om att det ska sluta bättre. Alibi-passningar, kallas det visst för.
Och det sköts i otajmade lägen, oftast långt utanför straffområdet. Ska vi gnälla ännu mer kan vi ju konstatera att hörnskyttet fortsätter vara uselt. Sex hörnor i kväll – och knappt en boll som hittade förbi ruset.
Insatsen reser ju en del frågor, som till exempel: Vem är egentligen offensive ledaren i VSK? Inte heller dagens match gav svar. Martin Landström är tänkt som offensiv motor, men i kväll var han snarare en fara för eget försvar med ett flertal tappade bollar i farliga lägen. 
Vi fattar att VSK är ett ofärdigt lagbygge med spelare som fortfarande söker sina roller. Men en bit in i andra halvlek var det så illa att normalt försiktige Stefan ”Lillis” Jonsson var tvungen att reagera:
 – Jag har aldrig sett en sån här (dålig) match någonsin mellan de här lagen.

Vi kan gräma oss över att SAIK:s två mål är självmål, men å andra sidan tog Henrik Kjellsson en straff, räddades av sin stolpe och gjorde ytterligare en rad kvalificerade räddningar.
Vi ska i ärlighetens namn vara ganska nöjda med oavgjort när vi har så långt kvar till toppform och ett spel som gör att man knappt känner igen sitt VSK. 

Kvällens prestation: Rasmus Sjöström som offrade sig dubbelt i straffområdet och stoppade givet SAIK-mål i 2:a halvlek. En av få gånger man sett honom ligga och vrida sig i smärta på isen. 
Kvällens kämpe: Veteranen Magnus Joneby. Jäklar så han slet i försvaret! 
Kvällens raket: Joel Engströms 2-1-mål.