Fotbollssäsongen är över för den här gången och nu återstår bara att minnas tillbaka på alla trevliga stunder vi som supportrar fått uppleva under det gångna året. Det har som vanligt varit skillnader, med rejäla fotbollstoppar men också djupa dalar, som det brukar vara med andra ord.
Nu bläddrar vi alltså tillbaka i minnesarkivet och tar en titt på vilka matcher som vi minns allra starkast från 2019. Det finns helt klart några pärlor som vi sent ska glömma. Vi utgår från alla 41 tävlings- och träningsmatcher 2019 när vi nu väljer våra topp 6 matcher. Som extra bonus kan ni läsa våra matchrapporter från de matcher vi plockar ut. Länkarna finns längst ned i artikeln. Vad kan vara bättre än att drömma sig tillbaka till grönvita segrar en sådan här trist novemberdag.
Idag i del II presenterar vi match 3-1. Del I med match 6-4 kan du läsa här
3. Dalkurd FF – VSK Fotboll: 1 – 6
Det här var match nummer 14, den sista före sommaruppehållet som gick av stapeln veckan efter midsommar. VSK hade bara en seger på de senaste 8 matcherna och fick inte till spelet. Det såg krampaktigt ut och många av spelarna levererade inte vad man var van att se. Inför matchen skrev vi en artikel där vi uppmanade tränare Gabrielsson att våga testa Filip Ottosson på det centrala mittfältet. Spelet där hade haltat i ett antal matcher.
När laguppställningen offentliggjordes före matchen kunde alla konstatera en rad ändringar i startelvan, både på mittfält och i anfallet. Det var med en skräckblandad förtjusning vi tog plats på läktaren för att överse den här tillställningen. Förhandssnacket var att om vi kunde ta en pinne skulle vi vara glada. Att kryssa på bortaplan var något av ett signum för VSK i det här skedet av serien.
Matchen började bra för VSK med ett tidigt ledningsmål. Det märktes att det var bättre energi i laget. Men Dalkurd var inte ofarliga utan kvitterade på ett snyggt anfall. Första halvlek var jämn där två lag försökte spela bollen och komma till avslut.
Det märktes att Filip Ottosson trivdes i sin roll som lite tillbakadragen regista, där han styrde spelet och tempot och såg till att VSK fick lugn i sin speluppbyggnad. Det var första gången på många matcher som VSK hade ett mittfältsspel att tala om.
I andra halvlek exploderade matchen. VSK kom ut än mer taggade än i första halvlek och gick över till att spela mer av ett snabbare och rakare omställningsspel. Filipt Tronêt var på hugget och fick en drömpassning av den andre Filip som han mycket snyggt lobbade över målvakten till 1-2. Ett skolboksexempel på hur man går till omställning mot en motståndare som klivit upp högt och där till och med målvakten är långt ute i banan. Det straffade sig nu.
VSK fortsätter att ösa på och målen trillar in vart efter. Alla VSK:s offensiva spelare gör en fantastisk andra halvlek och laget gör 5 mål dryga 30 min. Bäst på plan är de båda som heter Filip i förnamn. Mittfältsfilip gör en fantastisk match och anfallsdito är inte sämre med fantastiska mål och framspelningar.
Det här var matchen där VSK visade att man har spelare som normalt sitter på bänken som kan komma in och göra en skillnad. Inte bara en liten skillnad utan en avgörande. I den här utskåpningen visade Filip Ottosson och Brian Span mfl att de verkligen är något att räkna med och att det egentligen bara är Anton Fagerström som kan vara säker på en startplats hädanefter.
2. Örgryte IS – VSK Fotboll: 0 – 2
Den femte matchen för säsongen, VSK har en vinst, två oavgjorda och en förlust. Nu ska man möte topptippade Örgryte i Göteborg, en maximalt svår uppgift. Det är en match som ingen grönvit kan räkna med att laget ska kunna plocka med sig några poäng ifrån.
Det är en perfekt sommardag, trots att det bara är i slutet av april. Många supportrar är på plats och värmer upp med mat och öl på uteserveringarna på avenyn. Stämningen är på topp när vi tar oss mot Ullevi där matchen ska spelas. Det är få VSK:are som sett VSK spela på Ullevi, det är en mäktig känsla när man blickar ut över jättearenan och inser att snart kommer Grönvitt komma ut på planen för att spela match.
Förväntningarna var låga, det här var mest en häftig upplevelse att få vara på plats. Matchen i sig gav ingen anledning att tro att VSK skulle ta några poäng. Laget spelade ultradefensivt, lite som mot Sundsvall. Man såg till att liga lågt och tätt och tvinga ut bollförarna på kanterna. Det var effektivt men inte rimligen något som skulle kunna hålla en hel match.
Döm om allas förvåning när VSK stack upp i ett anfall som avslutades med att Brian Span klackar in bollen med ryggen mot mål. Klacken ställde alla men Brian gjorde det som var möjligt av situationen. Ett fantastiskt mål – vild glädje bland det hundratalet supportar på plats.
Förutom två ribbskott hade ÖIS ingen riktigt het målchans på hela matchen. VSK var otroligt effektiva att ta udden av anfallen. Andra halvlek kännetecknades av stabilt spel från VSK:s sida och på läktaren började nog folk tro på oavgjort i alla fall.
Det är då VSK sticker emellan med ytterligare ett farligt anfall. Karwan rivs ned vid motståndarmålet och domaren pekar på straffpunkten. Mål och osannolik glädje bland fansen. Sista kvarten sjunger de grönvita på plats totalt ut den mycket större ÖIS-klacken som börjar deppa allt mer. Faktum är att VSK är närmare 3-0, än ÖIS en kvittering.
Vilken osannolik seger, vi på plats tror knappt att det är sant. Det ska bara inte gå att göra det VSK just gjorde. Festandet i Göteborg fortsätter långt in på den varma vårnatten och när vi summerar årets alla bortamatcher hamnar matchen mot ÖIS allra högst upp som bästa bortaresa. Den var verkligen perfekt, från början till slut.
1. BP – VSK Fotboll: 1 – 2
På något sätt blir det omöjligt att inte välja premiärmatchen till årets match när vi nu ska plocka fram topparna ur skörden av matcher under året. Det fanns så mycket uppdämd längtan, så mycket glädje och förväntan inför den här matchen, så mycket känsla av revansch – VSK är äntligen tillbaka där vi ska vara, i elitfotbollen.
Även om det var maximalt med känslor denna dag fanns det nog ingen som trodde eller hoppades särskilt mycket på att VSK skulle kunna ta några poäng, mot det alla räknade med skulle bli ett lag för den övre halvan och kanske mer. Ärligt talat var det nog få som brydde sig om resultatet i den här matchen, viktigaste var att den gick av stapeln – att VSK på nytt spelade elitfotboll.
Läktarstödet var massivt, 800-1000 västeråsare på plats och alla sjöng för glatta livet matchen igenom. Nu skulle det visas vilka VSK var, på alla plan.
Själva matchen inleds med premiärnerver de luxe från VSK:s sida. Spelarna bokstavligen snubblar på bollen av nervositet och att slå en passning längre än två meter med någon precision är i princip omöjligt. Som tur för VSK:s del tycks BP lika tagna av stundens allvar och kanske kände de sig lite ensamma därute på planen när den grönvitklädda arenan matade på med ramsa efter ramsa.
Som tur för VSK hade vi Stefan Batan som varit med förr och som inte var det minsta nervös. Han visade vägen hur man gör när man tar tag i spelet och gör ett väldigt fint mål. Grimsta exploderar i ett extatiskt målfirande. Det är många års längtan som får sin röst när ledningsmålet firas på läktarna.
Glädjen är inte långvarig när BP snabbt därefter kvitterar. Ju längre matchen lider tar BP över mer av spelet och trycker tillbaka VSK. Men det som de inte känner till riktigt är VSK:s omställningsspel. Bollen till Karwan som vinner sin duell mot Oscar Pehrsson och bollen ut till Filip som slår en tunnel till en framrusande Simon Johansson som kommer fri med målvakten. Simon avslutar med ytterligare en tunnel och bollen rullar sakta i mål.
Nu släpper alla spärrar hos fansen och det utbryter en hysterisk glädje. När Simon springer ut mot klacken samlas många vid räcket som avgränsar mot planen. Plötsligt ger det vika och alla faller på varandra i en jättelik supporterhög. Det ser dråpligt ut på TV-bilderna efteråt där spelarna står och tittar på supportar som kravlar runt på löparbanan och försöker ta sig upp på benen igen.
VSK vann till slut matchen, något som få på förhand ansåg möjligt. Om BP var ett förmodat topplag, vart skulle då det här sluta? Tankarna flög iväg direkt efter slutsignalen.
Vi väljer denna match som den ”bästa” under 2019. VSK vann oväntat med alla sina fans på plats i premiären efter åtta års ökenvandring i lägre serier. Bättre än så blir det inte om man är VSK:are.
______________________________________________________________________________
Våra matchrapporter
Matchrapport: Dalkurd – VSK
Matchrapport: BP – VSK
Blev tydligen ingen matchrapport skriven efter ÖIS-VSK – kanske blev för mycket firande?!?!
Del I med match 6-4 kan du läsa här
DU HAR VÄL INTE MISSAT
I fråga om stabilitet kan insatsen sammanfattas som säsongens främsta.
Seger över Vetlanda men vissa försvarsproblem består
Årets Annospelare: Marcus Linday