VSK Fotboll får betyg i psykologiskolan

VSK Fotboll ska imorgon spela sin viktigaste match på länge. Ingen med ett spår av fotbollsintresse i Västerås kan ha missat att matchen betyder mycket för klubben och supportrarna. Att ha chansen att avancera en division är verkligen inte vardagsmat för hårt prövade grönvita själar.

En sån här match bär med sig så mycket förväntningar. Inkapslat i matchens 90 minuter finns stora drömmar, många slags längtan, känslor av upprättelse och förväntningar om en ljusare framtid. Många tusen människors bilder av vad VSK Fotboll är samlas till den här matchen och tar plats på läktarna.

Sen ska elva spelare leverera så att alla bilder och förväntningar blir till verkligheter i människors sinnen och hjärtan.

Det är ingen lätt uppgift.

Den här texten handlar inte om våra förväntningar utan vad spelarna har att hantera när de kliver in på Parken och möts av ett mångtusenhövdat vrål som bär alla dessa förväntningar.

Det går så klart att skriva spaltmil vad som händer hos människor som utsätts för press, men vi försöker hålla oss till några punkter här med insikten om att vi inte får med allt.

Här är några av de viktiga punkterna inom psykologin som påverkar prestationer och vi skattar dem 1 – 5 hur det ser ut i VSK Fotbolls trupp inför matchen mot Nyköping BIS.

• Motivation
• Fokus
• Självtrygghet

Motivation 

Som alla känner till kan motivation slå klass på en fotbollsplan och motivation kan förflytta berg har vi lärt oss. Psykologiskt betyder motivation att en människa genom att tillskriva en sak, företeelse eller idè en mening som har personlig betydelse för individen förmår hen mobilisera sin kropps kapacitet att utföra någon slags aktivitet.

Graden av motivation bestämmer vilket fokus som kan upprätthållas på uppgiften och hur hårt och länge man förmår utföra prestationen. Som alla förstår, ju högre motivation, ju högre förmåga att utföra uppgiften samtidigt som man mentalt kan uthärda mer av smärta, trötthet etc som en följd av tex en fysisk prestation, ju mer motiverad man är.

Hos den enskilda människan kan bara motivation för något uppstå om man skapar en tankebild av det som ska göras i ens medvetande, tex så kan man visualisera att man ska spela en fotbollsmatch inför 5 000 personer, springa ett lopp på en viss tid osv.

Via tankebilden skapas fokus och kroppens stressrespons aktiveras för att förbereda kroppen på aktiviteten. Ju starkare känslomässig koppling man har till det som ska utföras, ju starkare kan motivationen bli. Människor kan medvetet offra sina liv om den känslomässiga kopplingen till det man vill uppnå är tillräckligt stark.

VSK betyg: 5

• Spelarna i VSK Fotboll kommer vara maximalt motiverade för uppgiften att lyckas i den här matchen. Det finns många saker som har betydelse här. Serieseger är det uppenbara men människor motiveras inte bara av positiva saker utan även av negativa. Dit räknas tex att inte vilja misslyckas inför många tusen på läktaren. Oavsett vilka bilder den enskilda VSK-spelaren målar upp i huvudet inför matchen för att hitta sin motivation kommer alla spelare att vara maximalt motiverade att lyckas med uppgiften att vinna matchen.

Fokus

Fokus fås som sagt av att kunna motivera sig för en prestation. Alla vet att om man ska utföra en komplicerad handling måste man fokusera på uppgiften maximalt för att klara av det. Har man för lite fokus och koncentration misslyckas man. Har man för mycket blir man ofta spänd och misslyckas med det för att man inte klarar av att göra saker utan att tänka, tex dribbla i fotboll är en klassisk sådan grej, försöker du tänka när du gör det misslyckas du.

Man brukar säga att man måste ha ett optimalt fokus där man är fokuserat avslappnat med en lagom nivå av stresspåslag. Om stresspåslaget blir för stort splittras fokus eftersom stressresponsen till sin funktion flyttar blod från hjärnan till de stora muskelgrupperna för att möjliggöra maximal fysisk ansträngning, då på bekostnad av ens förmåga att tänka (fokusera).

Alla som varit riktigt stressade vet hur tankarna far runt i huvudet utan styrsel och man klarar inte av att fokusera på någonting. Har du för lite fokus är det lätt att du distraheras av saker i din omgivning – en medelväg måste till med andra ord.

I idrottsliga sammanhang där man har en motståndare som försöker vara bättre än dig finns en uråldrig taktik i att försöka psyka sin motståndaren på olika sätt med ord, gester och att störa rytmen i det som utförs. Det som händer när en psykning lyckas är att motståndaren tappar fokus. Det tränger in andra saker i medvetandet än det som man ursprungligen fokuserade på. Om man lyckas med detta är hälften vunnet då människor har svårt att få tillbaka fokuset, särskilt under pågående tävling.

VSK betyg 3.5

• Det VSK som lag visat under året i sin förmåga att hitta optimal fokusnivå är en blandad kompott. Det finns stunder i vissa matcher då man kan se att laget presterar maximalt av sin förmåga. Maximal prestation i ett lag bygger på att de enskilda spelarna har ett optimalt fokus.
• Vi minns alla de första 20 minuterna i premiären mot Skellefteå. Vi minns hemmapremiären mot Akropolis där de flesta spelarna hade optimalt fokus i hela matchen. Vi kommer också ihåg sista 20 mot Karlslund borta och några tillfällen till. På generell nivå har VSK som lag inte lyckats fullt ut med att hitta optimal fokusnivå under säsongen. Vi ser i varje match ett antal av spelarna som hittat rätt men vi ser också ett lika stort antal som inte hittat det. Prestationen som lag blir därför suboptimal. Här finns ett uppenbart förbättringsområde hos truppen att få fler spelare i varje match in i den så kallade ”zonen” där man presterar på max av sin förmåga.
• Vi tror inte att matchen mot Nyköping blir något undantag hur truppen presterat under året utan vi tror vi får se det vi sett allt som oftast, vissa spelare ligger rätt i fokus, andra inte.

Självtrygghet

Förutom motivation och fokus behöver en person som ska prestera något känna sig trygg med att man vet hur man ska klara av att utföra uppgiften som ligger framför en. Vi använder begrepp som självförtroende, känna sig trygg, självkänsla, självvärdering osv. Utan att gå in på akademiska skillnader vad vi menar med de olika begreppen handlar det i slutändan om att man betraktar och känner sig själv som en person som har förmågan att utföra det som står för dörren.

Den känslan ger en självtrygghet som utvecklas till ett självförtroende. Vi kan alla se när en människa utstrålar självförtroende. Det ”lyser” om en sådan människa. Det som mentalt har hänt hos en person med ”lysande” självförtroende är att man mentalt och känslomässigt övertygat sig själv att man är kommer klara av uppgiften framför en på ett bra sätt, man känner sig helt trygg i detta.

Självtrygghet är en känsla inte en tanke. Med tryggheten kommer en intuitiv förmåga hur man ska lösa dina uppgifter på tex en fotbollsplan. När du ska dribbla behöver du inte tänka på vad du ska göra, du bara gör det och du vågar göra det för någonstans vet du att du klarar av det, även om du skulle misslyckas nu och har gjort det tidigare i matchen.

Självtryggheten har sina uppenbara begränsningar. Du kan bara vara trygg med det du vet och kan. Om du spelar back och plötsligt ska spela forward utan att ha gjort det tidigare kommer din trygghet i mångt och mycket försvinna. Det man då gör är att börja tänka på hur man ska spela forward. När man börjar tänka försvinner den där intuitiva förmågan man har när man är självtrygg att bara ”spelar fotboll”

När vi måste tänka fotboll, dvs vad vi ska göra på fotbollsplanen går allt lite långsammare. Att säga att man ”tänker” på något innebär det att vi blir medvetna om det. Det så att säga dyker upp på vår inre tv-skärm så att vi kan fundera över det.

När vi gör något intuitivt sker det på en omedveten nivå, vi bara gör det utan att kunna förklara varför det skedde på det sättet i efterhand. Fördelen med det intuitiva är att det går snabbare eftersom man inte behöver få upp det på den inre skärmen för att ta ställning till vad jag ska göra, man bara gör det.

På en fotbollsplan blir det här rätt uppenbart – måste du tänka fotboll blir du lätt både tvåa och trea på bollen, så att säga.

VSK Betyg 3

• Visst har spelarna på en övergripande nivå ett gott självförtroende som kommer av det faktum att de vet att de vinner de flesta matcherna och att de leder serien. Den insikten är en tanke man kan ha. Men här ser vi också skillnaden mellan en insikt (tanke) och självtrygghet (känsla). Du kan ha insikten att vi leder serien och att vi är bra som lag, men det gör inte på något automatiskt sätt att din självtrygghet blir större.
• Varför är då inte VSK-spelarna självtrygga i högre utsträckning än vad de är? Den stora förklaringen är att de bytt tränare för 3 månader sen. Tränaren ifråga har bytt spelsystem till ett som spelarna i VSK inte spelat tidigare på detta utpräglade sett. Man kan ju tycka vad man vill om att spelarna ”borde” klara av att ställa om snabbt till ett nytt system, de är ju trots allt semi-professionella och vana fotbollsspelare. Visst kan man ha den tanken som tränare och supporter, men så enkelt är det inte.
• Självtrygghet är en skör känsla som lätt störs av att nya moment förs in i det aktivitet man ska maxprestera i. Om självtryggheten naggas i kanten får man som en följd också sämre självförtroende, vilket i sin tur kommer hämma prestationerna på fotbollsplanen.
• I och med det nya spelsystemet tvingas många av spelarna att ”tänka” fotboll under sekvenser av matchen. De är inte vana med hur de ska röra sig på planen och hur bollbehandlingen ska ske i det nya systemet – de måste många gånger koppla upp sitt medvetande och ta en medveten tankeprocess för att avgöra vad de ska göra härnäst. Det är inget farligt i sig, men tar som sagt längre tid.
• Detta fenomen är den stora anledningen till att VSK:s spel sett ganska stolpigt ut under hösten. Det finns inte det där riktiga ”flowet” och direktheten i spelet. Man ser tydligt skillnaden mellan när VSK spelar sitt possessionspel (där man måste tänka) och tex omställningen som ledde fram till målet i matchen mot Team TG. I omställningen var det ingen som tänkte – alla inblandade tog maxlöpningar och bara ”körde”. Då fanns direktheten och den individuella skickligheten kom fram i spelet (vilket den inte gör när man tänker fotboll).
• Självtryggheten blir så klart större i takt med att man lär sig det nya spelsystemet och i framtiden är detta inget problem. Men just nu är det det och det märks tydligast i sista tredjedelen av planen när man måste vara kreativ i anfallsspelet. Det är svårt att vara kreativ när man samtidigt måste fundera över hur man ska göra. VSK-spelarna får därför en trea i betyg i denna dimension.

Slutsatser

• Motivationsmässigt är nog många av VSK-spelarna beredda att göra nästan vad som helst för att vinna matchen mot Nyköpings BIS. Vi ser inte något problem här utan denna faktor är en icke-fråga i denna match.
• Fokus hos spelarna har sällan varit optimal i den meningen att alla spelarna väldigt sällan under säsongen haft ”rätt” nivå av fokus samtidigt i matcherna. Det har varit ojämnt fördelat med den varan helt enkelt. Här finns det helt klart förbättringspotential. Vi tror inte att något förändras till matchen mot Nyköping utan vi får se en mix av spelare i optimal zon och andra inte.
• Självtryggheten hos spelarena är inte på samma nivå som i förra spelsystemet som man var van med. Spelarna tvingas tänka fotboll eftersom de psykologiskt sett ännu inte är trygga med hur de ska agera i systemet i varje situation på planen. Att lära sig tar tid och tryggheten kommer med övning. I väntan på att självtryggheten växer till sig kommer vi fortsätta se det rätt kantiga och ibland tröga spel VSK visat upp under hösten.

Naturligtvis vinner vi matchen ändå eftersom vi trots allt är bättre som lag.