VSK överlevde Superettan 2021 – Nu då?

En viss tomhet och lättnad infinner sig. Luften har gått ur en lite. Fotbollssäsongen är över för denna gång (även om det sjukt nog ska spelas kval till Allsvenskan dagen innan lucia), där vi kan pusta ut och konstatera att mardrömmen om nedflyttning är borta för denna gång. Hotet om att drabbas av en direkt nedflyttning skingrades relativt tidigt efter Kalle Karlssons och Alexander Rubins övertagande av truppen men det kändes banne mig nattsvart efter hemmaförlusten mot bedrövliga Falkenbergs FF på Iver Arena i somras. Kalles idé och vision började sätta sig och vi vann våra måstematcher även om det bitvis satt stenhårt inne, 3–0-krossen mot GAIS undantaget. På grund av försvarsslarv och ineffektivitet så blev vi ändå involverade i kampen om att undvika kvalspel. Hur VSK hade presterat i ett kval mot Skövde AIK får bli en hypotes som tacksamt nog får bli obesvarad. I kvalet kan vi konstatera att (statistiskt) häpnadsväckande nog så åkte båda Superettanlagen ur serien. Sett till vad Akropolis och GAIS presterat den här säsongen spelmässigt var det knappast någon överraskning att båda åkte ur, de har varit för dåliga. Svårare än så är det inte.

Men återigen så har vi befunnit oss på ruinens brant och stirrat ned i ett becksvart tomt hål. Faktum är att det har blivit en hård kamp för att undvika nedflyttning för tredje säsongen i rad sedan vi gick upp från Division 1 Norra 2018. Lägg därtill att vi åkte ur 2005 och 2011 så har vi inte slutat på den övre halvan av Superettan på 17 år, 2004 hamnade vi på plats 8 i tabellen. När VSK Fotbolls existens hotades senast, finansiellt 2014 och rent sportsligt 2015 så vändes det hela till något positivt med drömhösten och allt vad det innebar. Johan Mjällbys intåg, Viggepengarna och satsningen mot Superettan som följde bidrog till att skapa ett driv för klubben som inte funnits på väldigt lång tid. Jag tror inte det är en för stor överdrift att säga att om vi åkt ur Superettan så hade både intresse och pengar försvunnit på ett sätt som gjort att vi hade varit tillbaka där vi startat. Där av det becksvarta undergångshålet.

I ett alternativt universum lånade vi aldrig in Ali och Björndahl och åkte ur. Men där vi inte som tur är! I stället så har vi klarat oss kvar, förlängt med Kalle Karlsson och vi har en sportchef som så här långt levererat ett spännande nyförvärv med en bra kontraktslängd och förlängt med ’pantern’ Fagerström. Spelmässigt var VSK klart bland de bättre lagen under hösten och det finns verkligen en stabil grund att utgå från. Förutsättningarna för att VSK faktiskt ska vara topplag 2022 finns. Här vill Anno 1904 efterlysa en kraftsamling från klubben. Vi ser gärna att klubben sticker ut hakan med ett uttalat mål att sträva efter. Sådant skapar ett intresse och en positiv spiral. Här är lånet av Erik Björndahl och Taha Ali ett utmärkt exempel på hur man kanaliserar resurser för att få in två spelare som går in och har en direkt avgörande skillnad.

När Simon Johansson besökte podden berättade han öppenhjärtigt om att VSK tappar kraft och fart under sommaren och går ned i en dipp. Här behöver vi supportrar kanalisera kraft till nästa år och se till att laget inte faller in i lunken. Öltält, varmt väder och fotboll. Det kan inte bli bättre! Se till att du tar dig ned till Iver Arena i sommar. Kanske kan klubben också göra något för att locka ned supportrarna till Rocklunda? Gå två för en, sommarlovskul för barnen, BBQ, listan kan göras lång med grejer som går att få till. Om intresset för VSK ska fortsätta att gro och växa utöver kärnan med supportrar som lever och dör med klubben så behöver nog klubben göra en medveten satsning om att hänga med i toppen av tabellen och utmana om platserna till Allsvenskan åtminstone.

Serieseger är vårt mål, vi ska visa att det går.

//MK